Sökresultat:
1822 Uppsatser om Lärare som ledare - Sida 23 av 122
Socialsekreterares erfarenhet av arbetet med privata utförare vid placeringar av barn : En kvantitativ undersökning
Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enka?ter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har fo?r upplevelser i fra?gor som ro?r ansvarsfo?rdelning na?r privata utfo?rare anva?nds vid placeringar av barn. Vi har tittat pa? vad socialsekreterare har fo?r upplevelser och erfarenheter av mo?jlighet till insyn, kontroll och uppfo?ljning samt hur de upplever kvalite?n pa? insatser pa?verkas na?r privata utfo?rare anva?nds vid dessa placeringar. Vi har pro?vat tva? hypoteser som formulerats utifra?n valda teorier om organisation som byra?kratisk och hierarkisk, samt som ma?lstyrd och rationell, och da?refter samlat in empiri och sammansta?llt va?r data och resultat.
Landskapsingenjör i en ledande befattning inom begravningsverksamheten
KyrkogÄrdsförvaltningar i Sverige stÄr inför ett generationsskifte nÀr fyrtiotalisterna i allt snabbare takt avgÄr med pension. Det nÀmns att 52 % av de som Àr ledare idag inom kyrkogÄrdsförvaltning, kommer att pensioneras inom 5 Är. Idag finns det unga landskapsingenjörer som har kompetens inom omrÄdet men har kort yrkeserfarenhet. Det finns redan unga landskapsingenjörer som arbetar inom begravningsverksamheten i en ledande roll. Movium partnerskap arbetar med ett mentorprojekt inom kyrkogÄrdsförvaltning med syftet att stÀrka kontakterna mellan erfarna och nya ledare pÄ olika nivÄer i deras yrkesliv.
En chef kan ocksÄ stÄ och montera - En fallstudie av ledarskap och förtroende inom IKEA
Syftet med studien Àr att utöka förstÄelsen för vad som pÄverkar förtroendefulltledarskap, genom en fallstudie av ledarnas och de leddas upplevelser pÄ enarbetsplats.TeoriTeorier kring vad bra ledarskap Àr har varierat, men de senaste Ären har relationenmellan ledare och medarbetare betonats mer och mer. UtifrÄn begreppen ledarskap, tillit och förtroende beskrivs teorier bakom det som i den hÀr studien sammanfattas som förtroendefullt ledarskap.MetodEn kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med medarbetare, enhetschefer och avdelningschef pÄ sÀljavdelningen pÄ ett IKEA- varuhus. Analys av empiriskt material utifrÄn teoretiskt ramverk. Studien följer vetenskapsrÄdets forskningsetiska riktlinjer, och strÀvar i sin metod efter sÄ hög transparens som möjligt.ResultatFörtroendefullt ledarskap pÄverkas av relationer.
Sen andraspr?ksinl?rning eller l?s- och skrivsv?righeter?
Vi har upplevt att nyanl?nda elevers l?s-och skrivutveckling ?r n?got m?nga pedagoger har sv?rt att f?rh?lla sig till n?r den inte f?ljer den f?rv?ntade normen. Handlar det om en sen andraspr?ksinl?rning eller r?r det sig om andra l?s- och skrivsv?righeter? H?r finns ett behov av f?rdjupade studier f?r att tydligg?ra var sv?righeterna finns och hur de kan uppm?rksammas och finna en l?sning p?. V?r f?rhoppning ?r att studien kan vara till hj?lp f?r pedagoger inom den svenska skolan att bli b?ttre p? att uppt?cka eventuella l?s- och skrivsv?righeter hos nyanl?nda elever.
?Det ?r st?kigt att vara vuxen? N?gra l?rares och rektorers upplevda erfarenhet om ar-betet med vuxenelever i behov av st?d inom naturbruks-utbildningar
Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.
AnvÀnds utvecklingssamtal till att ocksÄ utveckla ledarskapet?
Syftet med min studie Àr att försöka ta reda pÄ hur nÄgra ledare tÀnker omkring möjligheterna att utveckla sitt eget ledarskap genom utvecklingssamtal. Oftast tycks det vara medarbetaren som stÄr i centrum för utveckling och förbÀttring nÀr utvecklingssamtal hÄlls. Kvalitativa intervjuer med fem ledare, som genomför utvecklingssamtal med sina medarbetare, har genomförts. Resultatet visade att ledarna inte anvÀnder utvecklingssamtalet till att fokusera sitt eget ledarskap. Ledarna poÀngterade vikten av att hÄlla en ömsesidig dialog, men betonade att man genom den ville ge medarbetarna utrymme att föra fram förslag pÄ hur de ville förbÀttra sin arbetssituation till exempel.
Rekreationsanpassad skötselplan för Skedalaskogen :
In this master thesis we suggest a recreational directed forest management plan for the
Skedalaskogen. The forest is situated 10 kilometres east of the city of Halmstad and is owned by the municipality.
We have in literature and in research investigated what people like and want in the forest, how to manage the forest for recreation according to for example tree species, mixtures and density. We tried to adapt the forestry methods more to recreational thinking. We have also looked at issues like what is rare and not rare in this part of the country according to nature and forest, where people live and which connection they have to the Skedalaskogen.
The Skedalaskogen is a quite big area, totally 830 hectares. The area have about 100 000
visitors a year.
Idrottsledaren som folkhÀlsoarbetare : hur ledare för barnidrottslag upplever sina möjligheter att pÄverka sina utövares hÀlsa
Föreningsidrott Àr en stor del av mÄnga barns liv och idrottsledarna Àr en viktig del inom föreningsidrotten. Idrottsledare har betydelse för barns hÀlsa, sÄvÀl den fysiska som den psykiska och sociala hÀlsan. Det finns idag negativa hÀlsotrender hos barn nÀr det gÀller till exempel övervikt, stillasittande och psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur ledare för barnidrottslag upplever att de kan pÄverka sina utövares hÀlsa. Studien syftar Àven till att söka förstÄelse för hur en ledare inom föreningsidrotten genom sitt bemötande och agerande kan skapa en hÀlsofrÀmjande miljö för barn.
Ledarskap och organisationsförÀndringar : En studie inom social omsorgsverksamhet med fokus pÄ handikappomsorgen
Denna C-uppsats i social omsorg Àr en kvalitativ litteraturstudie som baseras pÄ teorierna om ledarskap, ledarstilar och förÀndringar i organisationer inom social omsorgsverksamhet. Syftet med studien Àr att fördjupa kunskapen om organisationsförÀndringar inom social omsorgsverksamhet och att öka förstÄelsen för valet av olika ledarskapsstilar vid organisationsförÀndringar inom social omsorgsverksamhet. Resultatet som författaren till studien presenterar Àr att chefer/ledare inom social omsorgsverksamhet stÀndigt möter nya förÀndringar. Detta beror dels pÄ samhÀllsutvecklingen och synen pÄ funktionshindrade, dels pÄ att chefer inom social omsorgsverksamhet stöter pÄ nya situationer och problem inom sitt yrke som ledare. För chefer/ledaren innebÀr detta att han eller hon mÄste anpassa sin ledarskapsstil till den specifika situationen eller till det problem som ledaren kan hamna i..
Ledare inom polisen ? En kvalitativ studie om manligt och kvinnligt ledarskap
I takt med samhÀllets utveckling blir vi allt mer jÀmstÀllda och i samband med jÀmstÀlldhetens framsteg blir arbetsplatserna allt mer jÀmlika. Det som en gÄng i tiden var kvinnogöra Àr idag nÄgot bÄde mÀn och kvinnor kan utföra och vice versa. I dagens verksamheter börjar dÀrför Àven den hierarkiska ordningen förÀndras. Ledarskapspositionerna fylls alltmer av kvinnor och en ledare Àr idag enbart en ledare och inte som den en gÄng var, en man.Vi har sedan lÀnge tillbaka fÄtt lÀra oss skillnader mellan genus. En pojke leker med bilar och flickan leker med dockor.
Flerspr?kiga m?jligheter i f?rskolan:
Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.
RysskrÀck i norden? En analys av synen pÄ Ryssland i svensk och finsk media.
Denna uppsats behandlar hur Dagens Nyheter och Hufvudstadsbladet har rapporterat om den planerade gasledningen genom Ăstersjön och det ryska parlamentsvalet 2007. I uppsatsen anvĂ€nds attributionsteorin för att genomföra en kvalitativ textanalys av ledare i de bĂ„da tidningarna. De utvalda ledarna har skrivits angĂ„ende de bĂ„da hĂ€ndelserna och Ă€r skrivna under perioden 2007-01-01 till 2007-12-14. Uppsatsen anvĂ€nder sig av den metod och teori som Stefan Höjelid anvĂ€nde i sin doktorsavhandling "sovjetbilden i nordisk press". Med hjĂ€lp av attributionsteorin kan vi se distinkta olikheter, men Ă€ven likheter i ledarnas orsaksförklaringar till hĂ€ndelserna.
Samverkan musikskola ? kulturskola : Om musiklÀrares tankar om en utredningsprocess
Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.
Tio kvinnors förmÄga att berömma sig sjÀlva ur ett generationsperspektiv
Syftet med denna uppsats har varit att med kvalitativ metodik erhÄlla en fördjupad förstÄelse för relationen mellan expertis och ledarskap i chefsrollen. Jag har velat identifiera de för- och nackdelar som finns i denna kombination samt identifiera de strategier som finns för att hantera relationen. Detta har studerats genom nio intervjuer i tre naturvetenskapliga kontexter- statligt, akademi och privat. Analys av intervjumaterialet identifierade följande kategorier: Ledarskap- en outforskad terrÀng för experten, Expertkunskap krÀvs för ledarskapet, Ledarskapet Àr expertens karriÀrvÀg, Balansen mellan expert och ledare i chefsrollen samt För- och nackdelar med att vara expert och ledare. Resultaten visade att expertchefer förvÀntas prestera bÄde som experter och ledare.
H?gre utbildning om milj?h?nsyn inom ingenj?rsprogram vid Tekniska universitetet i Panama. Mellan h?llbarhetsm?l och verklighet: institutionella utmaningar i milj?utbildning.
Denna etnografiska studie unders?ker hur milj?h?nsyn integreras i undervisningen inomingenj?rsprogrammen vid Panamas tekniska universitet (UTP). Studien bygger p? f?ltarbetesom genomf?rts p? universitetscampus genom deltagande observation, semistruktureradeintervjuer med l?rare och studenter, fotografering samt analys av institutionella dokument.Resultaten visar en tydlig diskrepans mellan utbildningens teoretiska ambitioner och desspraktiska genomf?rande. ?ven om milj?relaterade fr?gor f?rekommer inom flerautbildningsprogram varierar graden av integration, och i vissa fall saknas en mersammanh?ngande strategi f?r h?llbarhetsarbete.