I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur attityderna till endonymer och exonymer och till UNGEGN:s arbete med ortnamn ser ut i andra lÀnder samt hur svenska ortnamn benÀmns i moderna icke-svenska kÀllor. Om man anvÀnder samma namn som vi i Sverige (endonym) eller om man har ett annat namn (exonym) kan bero pÄ omskrivningar, uttalssvÄrigheter eller bara felskrivningar. Jag har vÀnt mig till institut, ambassader etc. runt om i Europa för att fÄ deras syn pÄ sprÄkets anvÀndning av endonymer och exonymer. Materialet kommer frÄn sju lÀnder i Europa, bÄde frÄn mejlintervjuer och frÄn Internetsidor.

Denna litteraturstudies ansats a?r att beskriva hur det sociala klimatet i skolan sta?r i relation till mobbning.Med mobbning menas a?terkommande beteende/ha?ndelser da?r en part blir drabbad, fysiskt eller psykiskt/socialt av en eller flera individers handlande.Med socialt klimat menas huvudsakligen hur relationerna ter sig mellan dem som befinner sig i skolmiljo?n, fra?mst la?rare och elever. Bakgrundsfaktorer sa?som socioekonomisk status, etnicitet och ko?n pa?verkar det sociala klimatet, liksom faktorer ba?de pa? individ-, klassrums- och skolniva?.I studien konstateras att forskning till stor del saknas, som belyser effekter av olika insatser fo?r fo?ra?ndring av det sociala klimatet med ma?let att minska mobbning (kausalstudier). Da?remot finns det en ma?ngd forskningsunderlag som belyser korrelationer mellan olika aspekter pa? det sociala klimatet och hur dessa faktorer korrelerar med mobbningsniva?n pa? respektive skola.Huvuddragen av studiens resultat: Skolklimatet spelar sto?rre roll fo?r flickors beteende a?n fo?r pojkars.

Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.

The purpose of this Bachelor?s thesis is twofold. Firstly it aims to make a contribution to the understanding of how five Swedish Diocesan libraries have carried out the digitizing of their rare book and manuscript collections. Problem areas related to this activity are also investigated. Secondly, it aims to examine the relative guidelines and standardization norms, which have been formulated on a national basis.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

I det multietniska samhÀllet som Sverige Àr idag, figurerar det mÄnga olika historier i klassrummet. Mitt syfte med denna uppsats Àr att genom undervisning och undersökning granska hur lÀrare i det multietniska klassrummet kan arbeta med elevers egen historia pÄ en friskola i Malmö. Genom begreppen historiemedvetande, identitet och litteratur granskade jag hur elever med invandrarbakgrund upplever sig sjÀlva utifrÄn sin historiska bakgrund. Jag har valt att utföra min undersökning dels genom enkÀter som elever och lÀrare har fÄtt besvara, dels genom intervjuer med fyra elever pÄ skolan. Min undersökning visar att historiemedvetande Àr en förutsÀttning för att utveckla en identitet som eleverna Àr medvetna om och sjÀlva fÄr möjligheten att vÀlja.

Denna processbeskrivning syftar till att med utgÄngspunkt i kökstrÀdgÄrdens historia och skogstrÀdgÄrdens principer utforma ett förslag till en kökstrÀdgÄrd med flerÄriga vÀxter. TrÀd, buskar och perenner med Àtliga delar och som Àr hÀrdiga i zon 3 har anvÀnts till förslaget. Genom studier av skogstrÀdgÄrdens principer och kökstrÀdgÄrdens historia har jag kommit fram till en utformning som Àr gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lÀttskött, stödjer sig pÄ skogstrÀdgÄrdens principer. De trÀd, buskar och perenner som anvÀnts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i vÀxtlistor dÀr de vÀxter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det Àr tre kvarter med typiska vÀxter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogstrÀdgÄrdsvÀxter.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Disturbances, such as fire and wind, are important for saproxylic beetles (= beetles depending on decaying wood) to gain substrate in boreal forests. Clear-cutting is an example of a man-made disturbance. Measures such as prescribed burning have been made to resemble natural disturbances. The aim of this study was to see which clear-cut characteristics are important for the occurrence of the saproxylic beetle Upis ceramboides. This is a species favored by open habitats and is said to respond positively to forest fires. The distribution area in Sweden for this species has decreased during the last two centuries and I wanted to see if there were differences between clear-cuts in HĂ€lsingland, where it is very rare and decreasing, and Norrbotten where this study was conducted.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna Ă€r relevanta Ă€ven i en anti-terrorist operation, dĂ„ förmĂ„gorna hittills varit ett begrepp inom mellanstatliga konflikter. För att besvara detta anvĂ€nds tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar:? Är de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna relevanta för denna typ av operationer?? Vilken eller vilka av de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna lĂ„g till grund för framgĂ„ng/misslyckande i operationen?Studien genomförs som en jĂ€mförande fallstudie dĂ€r fyra operationer av militĂ€r och polisiĂ€r karaktĂ€r analyseras utifrĂ„n de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna. Data erhĂ„lls genom textanalys av historiska skildringar som avhandlar respektive operation.Resultatet av studien visar att de grundlĂ€ggande förmĂ„gorna Ă€r relevanta för anti-terrorist operationer och tillĂ€mpningen av dem kan bestĂ€mma utfallet av operationen. De förmĂ„gor som lĂ„g till grund för en lyckad eller misslyckad operation Ă€r verkan, skydd, und/info och ledning..

The aim of this study is to examine how the induction period for newly employed upper secondary school teachers is implemented in practice, in relation to the Swedish Education Act and the National Agency for Education?s general guidelines. Although this induction period has been legally mandated since 2010, both previous research and current statistics indicate significant shortcomings or wide variation in its practical execution. The study is based on a qualitative interview study involving 13 school leaders. The interview responses were analyzed using three complementary theoretical frameworks: Lipsky?s theory of street-level bureaucracy, Meyer and Rowan?s concept of decoupling, and Schein?s model of organizational culture.

How can we use modern X-ray technology to raise awareness of the information that is hidden in historic upholstery? The materials and techniques add information to the history object in question and  about a profession that is sparsely documented in our country. The knowledge we have today has largely been obtained by studying damaged upholstery, or by removing the show cover and upholstery, a technique which involves high risk of damaging the upholstery. X-ray technology offers  a non- intrusive way to examine historical upholstery.Through case studies, I examined four artefacts. The artefacts went trough an inititial visual exam before being transported to The National Heritage Board in Visby where they underwent a thorough X-ray exam.

Denna uppsats handlar om grundskollÀrarprofessionens utveckling, verksamma lÀrare och lÀrarstudenter. Uppsatsen utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur har grundskolan och grundskollÀrarens historiska utveckling vilken lett fram till dagens skola och lÀrare sett ut?Hur framstÀlls dagens verksamma grundskolelÀrare inom forskning i frÄga om den egna yrkesrollen och verksamheten i skolan?Vilken bild av lÀrarstudenter gÄr att synliggöra i frÄga om uppfattning, syn och attityder gentemot sitt kommande yrkesliv, lÀrarens roll och skolan?Vad motiverade dessa lÀrarstudenter att söka sig till lÀrarutbildningen och fortsÀtta densamma för att bli lÀrare i grundskolan?Vilka likheter, skillnader och eventuella samband gÄr att synliggöra mellan de tre ovanstÄende bilderna?Studien visar att lÀrarna befinner sig i en starkt utsatt yrkesposition med en ifrÄgasatt profession och ofta höga pÄfrestningar i arbetsvardagen. Men sÄvÀl verksamma lÀrare som lÀrarstudenter innehar en stark drivkraft som motiverar de i sitt nuvarande och kommande utövande av yrket och uppdraget som lÀrare..

Syftet med denna uppsats var att undersöka om lÀroböckernas berÀttelser levde upp till den normativa demokratisyn som formuleras i LPO 94 och om berÀttelsen om det moderna Sveriges framvÀxt kan tillskrivas ett vÀrde för alla elever. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ lÀromedelsanalys av tre vanligt förekommande lÀroböcker i historia för grundskolans senare del. Vi har i lÀroböckerna fokuserat pÄ berÀttelser om det moderna Sveriges framvÀxt som kan kopplas till begrepp som demokrati, rÀttigheter, solidaritet och jÀmstÀlldhet. UtifrÄn lÀroböckerna, LPO 94 och aktuell forskning har vi diskuterat huruvida den historiska framstÀllningen av det moderna Sveriges framvÀxt kan tillskrivas ett allmÀngiltigt vÀrde. Undersökningens resultat visade att lÀroböckerna förmedlade en historia som tydligt gick att hÀrleda till lÀroplanen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur begreppet energi skulle kunna anvÀndas som en förklaringsfaktor i historieundervisningen. Undersökningen bygger pÄ en textundersökning av tre av de mest anvÀnda historielÀroböckerna för kursen Historia A pÄ gymnasiet. Vi har studerat lÀroböckerna i olika nedslag, valda utifrÄn relevant miljöhistorisk forskning, för att se i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt historielÀroboksförfattare anvÀnder sig av energi som en förklaringsfaktor. UtifrÄn lÀroböckerna och forskningen har vi diskuterat hur begreppet energi skulle kunna vara en central förklaringsfaktor i den historiska förÀndringsprocessen. Undersökningens resultat visade att lÀroboksförfattare i relativt hög grad anvÀnder sig implicit av energibegreppet i sina framstÀllningar, Àven explicita exempel förekommer.