Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka historiebruk barnförfattare anvÀnder sig av nÀr de skriver om historia och att ta reda pÄ vilket historiebruk barnen uppfattar i skönlitterÀra böcker samt vilka historiska aspekter i skönlitteraturen som barn intresserar sig för. MÄlet Àr att bli medveten om det finns ett specifikt historiebruk som lockar barn att lÀsa skönlitterÀra böcker med historiska aspekter. Jag har valt att inte direkt undersöka skönlitteraturen i undervisningen utan istÀllet fokusera pÄ författarnas val av historiebruk och elevernas intresse av de olika bruken. Forskningen bestÄr av kopplingar till flera olika forskningsresultat samt forskningsbaserade definitioner av historiska begrepp. För att ha möjlighet att pÄ ett vetenskapligt sÀtt undersöka historiebruket i skönlitteraturen samt barnens uppfattning av historiebruk tog jag hjÀlp av Ulf Zanders definitioner av historiebruk i boken Fornstora dagar, moderna tider.

Denna uppsats Ă€r en studie i spelfilmens vara eller icke vara i gymnasieskolans religionsundervisning. Uppsatsen syfte Ă€r att utreda hur man som gymnasielĂ€rare kan anvĂ€nda spelfilm i undervisningen av religionsĂ€mnets icke-historiska delar. För besvara uppsatsens frĂ„gestĂ€llningar har en hermeneutisk tolkningsmetod tillĂ€mpats bĂ„de för bakgrundens litteraturstudier samt för den kvalitativa intervjustudien. Bakgrunden beskriver det komplexa och vĂ€rdefulla som religionskunskapens icke-historiska inriktningar, vilka enligt Skolverkets styrdokument, ska behandlas. Även filmens plats i religionsĂ€mnet presenteras genom sĂ„vĂ€l dess förmĂ„ga att förmedla förstĂ„else för religion samt dess didaktiska potential.

SÄ sent som vid 1900-talets början var pluralböjningen av verb Ànnu fullt levande pÄ ett stort omrÄde i södra och vÀstra Götaland. Den hÀr studien undersöker det hÀr pluralomrÄdet pÄ ett geografiskt, kronologiskt, och morfologiskt plan. Syftet Àr att faststÀlla var pluralformer fortfarande anvÀndes vid tiden för förra sekelskiftet, vilka Àndelser som förekom och deras eventuella variation över tid, samt hur och nÀr pluralböjningen slutligen försvann. Studien undersöker ocksÄ pluralböjningens kronologiska utveckling i ljuset av morfologiska teorier om markering ('markedness'), för att pÄ sÄ sÀtt lÀmna ett bidrag till historisk-morfologisk teoribildning.Studiens huvudsakliga material utgörs av samlingarna till Ordbok över Sveriges dialekter pÄ Institutet för sprÄk och folkminnen i Uppsala. Ur dessa har pluralformer frÄn tre specifika verb excerperats och analyserats.

Denna studie har i avsikt att undersöka och jÀmföra hur den gemensamma svensk-polska och polsk-svenska historien som utspelade sig under 1600-talet presenteras i svenska och polska nutida lÀromedel. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det finns i framstÀllningarna av denna historia och försöker att ta reda pÄ vad de kan bero pÄ. Undersökningen bygger pÄ en komparativ textanalys och jag granskar innehÄllet i tre polska och tre svenska lÀroböcker med hjÀlp av teorier som behandlar bruk och förmedling av historien, beskrivna frÀmst hos Klas-Göran Karlsson, samt sÄdana teorier som handlar om historiemedvetandet och dess olika varianter som bland annat presenteras av Ulf Zander. Undersökningen visar att det bÄde finns skillnader och likheter i framstÀllningen av den historia som presenteras i de tvÄ lÀndernas respektive lÀromedel. Den största skillnaden ligger i mÀngden av stoff som de polska lÀroböckerna kan lÀgga fram pÄ grund av sitt omfÄng, till skillnad frÄn de komprimerade svenska lÀroböckerna. Den gemensamma dÄtida historien bestÄr frÀmst av konflikter av olika slag och deras pÄverkan pÄ den historiska utvecklingen fÄr mycket olika konsekvenser för de tvÄ lÀnderna.

Barn finns i vÄra stÀder, i massor, och har funnits dÀr i alla tider. Men var finns det plats för dem? Hur har de ytor som finns tillgÀngliga för barn Àndrat sig genom historien? Och hur lÀnge har det funnits platser i staden specifikt planerade för barn?Kartan Àr en representation av verkligheten, den verklighet som den Àr ritad i. Vad som finns med och varför beror pÄ mÄnga saker, vad Àr syftet med kartan, för vem Àr kartan ritad och vem ska titta pÄ den? Med detta i Ätanke nÀr man tolkar och reflekterar kring historiskt kartmaterial kan man ana hur barns egna platser i staden har Àndrat sig genom Ären.Gatan har i gamla tiders Sverige varit en viktig plats för lek och barns utveckling, jÀmförbart med den roll gatan spelar för barn i utvecklingslÀnder.

Syftet med denna studie var att ge en djupare inblick i pedagogiska tanketraditioner och med ett musikpedagogiskt kunskapsintresse undersöka vilka intentioner och konventioner som lÄg till grund för kommunikation av musikaliska kunskaper i historiska manualer. Förord ur fyra manualer frÄn tvÄ olika Ärhundraden studerades; en instrumentskola och en musikteoretisk manual frÄn 1500-talet och en instrumentskola och en musikteoretisk manual frÄn 1700-talet. Manualerna var Silvestro Ganassis Opera intitulata Fontegara frÄn 1535, Thomas Morleys A Plaine and Easie Introduction to Practicall Musicke frÄn 1597, Johann Joseph Fux Gradus ad Parnassum frÄn 1725 samt Johann Joachim Quantz Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen frÄn 1752. Med en kombinerad metod analyserades förorden i tre nivÄer för att se hur musikaliska kunskaper kommunicerades dels pÄ ett individuellt plan, dels pÄ ett mer socialt orienterat plan. Studiens teoretiska ansats utgjordes av ett övergripande kulturpsykologiskt perspektiv, vilket gav möjlighet att vetenskapligt belysa relationen mellan individer och traditioner och dÀrmed ocksÄ förbinda studien med dagens musikpedagogiska praktik.

Myndigheterna info?rde revisorns anma?lningsplikt som en del av lo?sningen fo?r att beka?mpa ekonomisk brottslighet. Revisorn ska rapportera in brott som de ?kan missta?nka? till a?klagaren. De sto?rre byra?erna hanterade anma?lningsplikten genom att rekrytera experter.

Det stÀlls stora krav pÄ den militÀra organisationen vid genomförandet av en amfibieoperation. Denna uppgift Àr nÄgot som den svenska försvarsmaktens amfibiekÄr ej har förmÄga till att lösa ut inom ramen för vÄr organisation. I framtiden stÀlls det krav pÄ att den svenska amfibiekÄren skall kunna vara delaktig i en multinationell expeditionÀr landstigningsstyrka. Sverige saknar dock doktriner och en militÀrteoretisk grund för amfibieoperationer. För att tillhandahÄlla en sÄdan teoretisk grund avser författaren att anvÀnda sig av den brittiska militÀrteorin för vad en amfibieoperation krÀver.

3D?teknikers etablering inom historisk forskning Àr i dag ett faktum och nya avancerade tekniker presenteras för att skapa trovÀrdiga 3D-modeller av historiska platser och föremÄl. 3D-teknik för datorspelsproduktion Àr emellertid ofta mer begrÀnsad och 3D?modeller optimeras för att inte belasta hÄrdvaran. Studien har undersökt datorspelinriktade teknikers potential som verktyg för historisk forskning samt museiverksamhet..

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur vi idag i Sverige planerar för industrier och verksamheter i anslutning till bostÀder, och pÄ vilket sÀtt detta pÄverkar samhÀllsstrukturen. Arbetet syftar Àven till att ÄskÄdliggöra de regleringar och historiska hÀndelser som lett fram till den modernismplanering vi idag ser. Rapporten avser Àven att ta upp olika tillvÀgagÄngssÀtt att nÀrma sig funktionsintegreringen pÄ och innehÄller Àven ett exempel frÄn Danmark dÀr de försökt ta ett steg nÀrmare blandstaden..

Denna studie omfattar en teoretisk studie med syftet att förstÄ och förklara hur det historiska beslutet att ?avskaffa? vÀrnplikten blev möjligt. Studien har visat att Försvarsmakten har varit den aktör som har haft störst makt att pÄverka agendan. Studien visar att beslutet Àr fattat pÄ oklara ingÄngsvÀrden och dÀr det varit viktigare att fatta beslut Àn att avvakta förtydligande av ingÄngsvÀrdena..

Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

Möbelhistorien Àr full av parenteser, det vill sÀga möbler som figurerat i korta perioder, aldrig slagit igenom, glömts bort eller rent av försvunnit. Vi var övertygade om att det bland alla dessa mer eller mindre bortglömda möbler fanns exemplar som var vÀrda att lyfta fram och undersöka. Genom att undersöka dessa möbler har vi förstÄtt deras historia och sammanhang, tagit reda pÄ och reflekterat kring varför de blivit just en parentes i möbelhistorien samt förstÄtt för vilket syfte de var skapade och hur de har anvÀnts. Ambitionen med undersökningen har varit att genom att skapa en kÀnsla och förstÄelse för möblerna hitta de exemplar som lÀmpar sig vÀl att stÄ som förebilder för nya koncept och produkter. Genom att beskriva möblernas ursprungliga syfte, anvÀndning, funktioner och kontext sÄg vi möjligheter för produktuppdateringar och funktionsförskjutningar.

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av tre lokala bibliotek, Degerfors sockenbibliotek, ett studiecirkelbibliotek tillhörande IOGT-logen Vindelns hopp, samt ABF-biblioteket i Granö, i nuvarande Vindelns kommun vid 1900-talets första decennier och deras bokbestÄnd sett i ljuset av den sociala och historiska kontext som de befann sig i. I denna kontext ingÄr de olika ideologier och diskurser som prÀglade de olika bibliotekstyper som de tre biblioteken representerade, men ocksÄ de lokala förhÄllandena. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: hur sÄg den sociala och historiska kontexten ut pÄ ett nationellt plan? Hur sÄg den regionala och lokala kontexten ut? Och slutligen hur avspeglas dessa förhÄllanden i de tre undersökta bibliotekens bokbestÄnd? De tre biblioteken var lokaliserade i Vindelns kommun, tidigare Degerfors socken, i VÀsterbottens inland. De olika bibliotekstyperna som biblioteken representerar Àr sockenbiblioteket samt tvÄ former av studiecirkelbibliotek; det ena drivs av IOGT som Àr en del av nykterhetsrörelsen och det andra drivs av ABF, som Àr en del av arbetarrörelsen.

Sammanfattning Malmö Àr idag i en övergÄngsfas frÄn att ha varit ett industrisamhÀlle till att bli ett kunskapssamhÀlle. En sÄdan övergÄng leder till att industrierna mÄste ge plats Ät kunskapsföretagen. I samband med dessa industrier i före detta profilerade industristÀder som Malmö finns ett stort kulturhistoriskt vÀrde förknippat. Att omvandla kulturhistoriska omrÄden utan att inskrÀnka pÄ dess historiska vÀrde Àr inte alltid lÀtt. DÀrför har regeringen arbetat fram det kulturpolitiska mÄlet dÀr termen kulturmiljövÄrd introducerades som ett samlande begrepp för att bevara och levandegöra kulturarvet samt kunna spegla samhÀllets och inte minst industrialismens historia. Arbetet har utifrÄn detta studerat kulturmiljöbegreppet för att sedan göra ett funktionsomvandlingsförslag för kvarteret Gjuteriet i Malmö dÀr Ljungmans verkstÀder bedrev sin verksamhet förr med hÀnsyn till platsens historiska vÀrde.