Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Syftet med studien var att belysa barns inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter. För att undersöka syftet användes metoder i form av observationer med videoinspelning och fältanteckningar. Syftet bröts ner i fyra frågeställningar som sökte svar på hur barnen utövar inflytande samt hur detta inflytande bemöts av pedagogerna. Vidare sökte frågorna även svar på hur pedagogernas bemötande samt aktiviteternas genomförande påverkar barnens inflytande, frågor av en mer analytisk karaktär. Studiens teoretiska ramverk består av den sociokulturella teoribildningen och vid analysarbetet användes det teoretiska analysverktyget Institutionella demokratihändelser.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Syfte: Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan faktorgrupperna kommunspecifika faktorer, kontraktsspecifika faktorer samt upphandlingsspecifika faktorer, och överprövning av offentlig upphandling. Teoretisk ansats: Utifrån denna studies teoretiska referensram innefattande Public Choice-teorin, NPM och kontraktsteorin, har vi definierat tre olika faktorgrupper som är kopplade till offentlig upphandling och som är av betydelse för överprövning. Utifrån denna teoretiska referensram har hypoteser formulerats för att testa sambandet mellan faktorgrupperna och överprövning. Metod: Studien består av två delstudier som är utförda enligt en kvantitativ metod. I delstudie 1 genomfördes en datainsamling för 30 olika kommuner gällande kommunens helhetsperspektiv.

The search for antibiotic compounds from the natural environment has been going on for seven decades, ever since penicillin entered the market and antibiotic treatments became routine. The evolutionary pressure put on the pathogenic microorganisms induced a rapid spreading of naturally occurring resistance genes, leaving only the option of finding new antibiotics to treat the resistant pathogens. Microorganisms have been extensively mined for their biosynthetic abilities to produce biologically active compounds. To date, more than 23 000 microbial natural products have been discovered. The Actinomycetales are ubiquitous bacteria that have been used for antibiotic discovery for more than half a century, and over 10 000 natural products have been identified from the order.

Den här studien syftar till att undersöka upplevelsen av hur samverkan fungerar i ett Barnahus och vilka faktorer som påverkar samverkan. Studien eftersträvar också att utforska upplevelsen av hur samverkan påverkar målet att uppnå bättre arbetsmetoder kring barn som misstänks vara utsatta för allvarliga brott. En kvalitativ intervjustudie med samtliga involverade professioner i ett utvalt Barnahus har genomförts. En tematisk analys resulterade i åtta stycken teman. De teman som kunde urskiljas är: öppet klimat på kort tid, natt och dag, spindlarna i nätet, ringar på vattnet, en fråga om inställning, Barnahus är allas hus, tydlighet är husets väggar och något bra på spåren.

Uppsatsen bygger på några teoretiska perspektiv om samtalets betydelse för lärande och framställs här som betydelsefullt såväl för lärande som för utveckling och etablering av demokrati. Sammanfattningsvis handlar det om att individer med hjälp av samtal görs delaktiga i en lärandeprocess. Uppsatsens teoretiska avsnitt tar utgångspunkt i några texter författade av Roger Säljö (2000), Olga Dysthe (1996), Douglas Barnes (1975/1978) och Tomas Englund (2000 samt 2004). För att ytterligare belysa samtalets betydelse för lärande har vi valt att lyfta fram några texter från Johan Liljestrand (2002), Kent Larsson (2004) samt Fritjof Sahlström (2001). Mot denna bakgrund har vi formulerat fyra didaktiska frågeställningar där svaren var och en på sitt sätt kan belysa samtal i undervisning.

Energiflöden mellan terrestra och akvatiska ekosystem har uppmärksammats mycket den senaste tiden. I den här studien undersöker jag betydelsen av ett terrestert djur, älgen (Alces alces), som dör i vattendrag och avger näring till vattnet. Genom litteraturstudier och teoretiska beräkningar uppskattade jag hur vanligt det är att älgar dör i vattendrag och om dessa älgar har någon inverkan på vattendragets totala näringsbudget. Jag fann att drunkning hos älgar tas upp som en parameter för naturliga dödsorsaker i flera artiklar från USA, Canada och Polen. Orsakerna till att älgar drunknar, trots att de är duktiga simmare, kan vara t.ex.

Den täta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strävan mot den hållbara staden. Flertalet forskare har dock påvisat att det inte finns någon entydig definition av vad begreppet innebär samt hur det ska tillämpas i praktiken. Kandidatarbetet syftar därför till att bidra med ökad förståelse kring hur begreppet täthet kan tillämpas i praktiken, genom att undersöka vilka fysiska uttryck som kopplas till den täta staden i kommunala planer. Syftet är vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hållbara täta stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillämpning förhåller sig till detta. I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om vad hållbar täthet och hållbar stadsform är.

Studien syftar till att studera ett laborativt arbetssätt i matematiken som metod. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta olika lärare ingår. Den teoretiska delen behandlar två områden. Dessa områden är ämnet matematik och vad ett laborativt arbetssätt är utifrån litteraturen. Den teoretiska studien beskriver hur ett laborativt arbetssätt i matematikundervisningen kan se ut.

Inledning:Flertalet organisationer har idag kommit att identifiera sina medarbetare som den viktigaste resursen, detta har lett till att allt ho?gre krav sta?lls pa? HR-funktioner/personalavdelningar. Att de ska tillfredssta?lla ba?de medarbetarna och organisationernas behov fo?r att pa? sa? vis bidra till att organisationen na?r framga?ng. Under de senare a?ren har ma?nga personalavdelningar fo?ra?ndrats till HR-funktioner med mer strategiska inriktningar, o?verga?ngen har medfo?rt oklarheter kring HR-funktionens roller, vilket i ma?nga fall har lett till att HR-funktionens fulla potential inte nyttjas samt att deras arbete begra?nsas.Syfte:Att o?ka kunskapen kring HR-funktionen och dess tillskrivna roller, skapa en medvetenhet och fo?rsta?else fo?r de oklarheter som existerar kring dessa.

Kulturmiljöns roll i planeringen utreds i detta examensarbete där begreppen och dess tillämpningar förklaras och teoretiska och metodiska aspekter presenteras. Analysresultatet används för att åskådliggöra nådda slutsatser som bildar underlag för den avslutade delen av arbetet som utgörs av att pröva resultaten praktiskt. Teori- och metoddelarna visar på hur kulturmiljöer är karaktärsskapande och ger identitet till platsen. Vilket på så sätt gör dem till en resurs för framtiden. Då kulturmiljövärden tas tillvara genom hänsyn i planeringen kan de berika och vara en tillgång för människor och samhälle, de bildar en av de grundläggande utgångspunkterna för olika planerade förändringar. Det krävs att dessa värden tidigt inryms i planeringsprocessen samt att flera perspektiv får komma fram för att de ska bilda en värdefull utgångspunkt.

Utg?ngspunkten f?r den h?r uppsatsen ?r det s? kallade implementeringsproblemet, som inneb?r ett glapp mellan beslut och genomf?rande och har betydelse f?r fr?gor om makt, ansvarsutkr?vande, resultat och effektivitet. Uppsatsen j?mf?r implementering av tv? olika arbetsmetoder i en hierarkisk organisation, Polismyndigheten. Ett m?l med ombildningen till en Polismyndighet 2015 var f?rb?ttrade resultat och ?kad kvalitet i verksamheten. Statskontorets utv?rdering av reformen 2018 visade dock p? sv?righeter i styrningen, exempelvis vad g?ller att f? genomslag f?r olika arbetsmetoder.

Enligt läroplanen ska undervisningen sträva mot att ge eleverna på gymnasial nivå en inblick i vetenskapligt arbete och tänkande. Hur ska då undervisningen struktureras för att eleverna ska nå denna kunskapskvalite´?. Uppsatsensteoretiska del belyser vad som karaktäriserar vetenskapligt tänkamde, ger en inblick i Vygotskijs pedagogiska teori samt diskuterar hur denna korresponderar med läroplanens intentioner. På den teoretiska delen följer en undersökning där kunskapssyn, undervisnings- och inlärningsstrategier samt förståelsen och användningen av begreppen ideologi, klass och makt hos lärare i samhällskunskap samt elever på A-kursen i samma ämne avhandlas.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.