Sök:

Sökresultat:

821 Uppsatser om Lärare i fritidshem - Sida 26 av 55

R?ttvis kollektivtrafik. En studie om hur DRT-tj?nsten Teletaxi bidrar till h?llbar tillg?nglighet och social inkludering i Odense kommun, Danmark.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

LÀrobok vs Internet : En studie av elevsvar utifrÄn olika informationskÀllor

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Pedagogens arbetssituation i en stor barngrupp pÄ ett fritidshem

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Pekska?rmar i turbulenta miljo?er : I vilken utstra?ckning kan precision uppra?ttha?llas

Pekska?rmar anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som interaktionsteknik fo?r hemelektronik. Tekniken har traditionellt sett inte anva?nts i kra?vande miljo?er, exempelvis i miljo?er da?r skakningar och g-laster fo?rekommer. Introduktionen av pekska?rmsteknologi i cockpitmiljo? fa?r konsekvenser fo?r utformningen av fo?rarmiljo?n vilka bo?r utredas.Denna studie syftade till att empiriskt utva?rdera anva?ndarnas prestation med avseende pa? precision vid olika interaktionsmano?vrar pa? en pekska?rm.

Elevers upplevelse av st?d och hinder f?r l?rande i grundskolan En intervjustudie om spr?kst?rning p? mellan- och h?gstadiet med fokus p? spr?k-, l?s- och skrivutveckling

Studiens syfte ?r att unders?ka hur n?gra elever med spr?kst?rning i mellan- och h?gstadiet upplever l?rande i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning. Studiens syfte unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka m?jligheter och hinder upplever elever med spr?kst?rning i sitt l?rande, kopplat till spr?k- l?s- och skrivundervisning?, Vilket st?d upplever eleverna att de f?r idag och vilket st?d ?nskar de f? i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning?, Hur upplever eleverna delaktighet, sj?lvk?nsla och tilltro till sin egen f?rm?ga i relation till sitt l?rande och till undervisning? F?r att svara p? studiens fr?gor antas en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. F?r att bearbeta och analysera intervjuerna anv?ndes en kvalitativ inneh?llsanalys.

Konsten att utsmycka en melodi : att la?ra ut ornamentation inom tidig musik

Denna uppsats underso?ker pa? vilka sa?tt fyra professionella blockflo?jtister la?rde sig att ornamentera inom tidig musik. Fokus ligger pa? deras utbildningsva?g fo?re ho?gskolestudier. Det underso?ks vilka olika metoder deras la?rare anva?nder sig av och pa? vilka sa?tt ka?llstudier fra?n 1500- till 1700-talet spelar en roll inom ramen fo?r deras undervisning..

Kulturkrockar som kan uppstÄ pÄ ett fritidshem : Krock eller konflikt i verksamheten

En livsstilsförÀndrings motivationsprocess ser olika ut för mÀnniskor beroende pÄ deras förÀndring, mÄl och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförÀndringar genom att tolka mÀnniskors livsberÀttelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod dÀr mÀnniskors livsberÀttelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, SjÀlvbestÀmmandeteorin och Transteoretiska modellen tillÀmpades parallellt för att ÄskÄdliggöra förÀndringsprocessen. I resultatet framkom att tillÀmpning av flera motivationsteorier gav bredare förstÄelse för förÀndringsprocessen dÄ det visade sig att teorierna kunde anvÀndas som kompletterande verktyg eller för att framhÀva olika hÀndelser under en process.  .

Litteratursyn i grundskolans tidiga Är

Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka hur sko?nlitteraturla?sning kan legitimeras i grundskolans tidiga a?r. Litteraturgenomga?ngen fokuserar pa? forskning kring vilken nytta som sko?nlitteraturla?sning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Underso?kningen har genomfo?rts med hja?lp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i a?rskurs F-3 ? tva? la?rare och tva? skolbibliotekarier ? och tre elever i a?rskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten fo?r F-3.

UtvÀrdering av fritidshemmet : Fritidspedagogers syn pÄ förÀldraenkÀter

I Stockholm stad fÄr förÀldrar till barn pÄ fritidshem Ärligen fylla i en sÄ kallad brukarenkÀt. Denna bestÄr av ett antal pÄstÄenden som förÀldrarna fÄr ta stÀllning till. PÄstÄendena har att göra med allt ifrÄn pedagogik, barnets utveckling, trygghet och sÀkerhet. Resultatet av enkÀterna publiceras sedan pÄ Stockholms stads hemsida i anslutning till information om fritidshemmet. Syftet Àr att allmÀnheten ska kunna fÄ veta hur pass nöjda förÀldrarna Àr med verksamheten.Jag vill med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som metod undersöka hur fritidspedagoger pÄverkas av dessa enkÀter i sitt arbetsliv.

Inspiration genom interaktion : En observationsstudie med fokus pa? balansen mellan praktiska och teoretiska moment i geho?rs- musikteoriun- dervisning.

Syftet med denna studie a?r att, med inspiration av etnografiska tillva?gaga?ngssa?tt, ut- forska hur na?gra la?rare utformar sin undervisning i a?mnet musikteori (och geho?r) pa? gymnasial niva?, med fokus pa? framfo?rallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller la?rare kan utfo?ra olika la?robo?ckers o?vningar, dels med hja?lp av praktiska verktyg, dels utifra?n teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och la?ra- res syn pa? a?mnet geho?rs- och musikteori.

HistiocytÀra sjukdomar hos Berner Sennenhund :

The histiocytic diseases are generally rare in dogs and not much is known about the disease. The disease complex that includes both a reactive form and a tumour form, is however common in certain breeds, among them the Bernese Mountain Dog. As the literature is very limited on the subject of histiocytic diseases, my aim with this thesis has been to gather current knowledge of these diseases. I have also attempted to estimate the frequency of the diseases among the Swedish Bernese Mountain Dogs and investigate if they appear to be more common among certain families..

Meningskapnde pÄ fritidshem. : Om elevers möjligheter att skapa mening.

I samtal med andra studenter under lÀrarutbildningen har frÄgor kring fritidshemmens förankring av verksamheten uppstÄtt sÄsom: hur skapas mening för fritidshemseleverna? Syftet med arbetet Àr sÄledes att synliggöra elevernas möjlighet till meningsskapande pÄ fritidshemmen. I vÄr litteraturdel vill vi uppmÀrksamma faktorer som pÄverkar barns möjlighet att skapa mening i sin livsvÀrld. Detta kan stÀllas i relation till en stark tradition i fritidshemmen dÀr personalens synsÀtt pÄ eleverna och deras miljö hör ihop med ett modernistiskt perspektiv. Detta innebÀr fokus pÄ elevens utveckling och fÀrdigheter och att den pedagogiska miljön runt eleven inte granskas. Det postmoderna perspektivet hÀvdar Ä andra sidan att fokus bör ligga pÄ sjÀlva processen och pÄ vad som hÀnder i elevens tankar ?just nu?.

Webbsökning: En genvÀg till ett idiomatiskt sprÄkbruk för frÀmmandesprÄksinlÀrare?

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

HÀlsoarbetets olika dimensioner : Barn och pedagogers tankar om hÀlsa och erfarenheter av hÀlsoarbete pÄ ett fritidshem

[E]n opolitisk "Svenska kyrkan? som mest sysslar med ?religiösa aktiviteter? har vi nÀstan aldrig haft i Sverige. Det vi haft av sÄdant har upptrÀtt de senaste decennierna. Detta skriver Anders Wejryd i förordet till Nya möjligheter: Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige.I efterkrigstidens Sverige med tilltagande fattigdom och en ökning av asylsökanden har deninomkyrkliga debatten kring Svenska kyrkans samhÀllsengagemang kommit att fÄ allt störreproportioner. I detta samhÀllsengagemang har tvÄ delar blivit tydliga, den ena delen bestÄr idet arbete som sker dÀr en barmhÀrtigt hjÀlpande och omsorgsfull hand rÀcks till fattiga ochflyktingar.

Fritids som uppdrag - Uppdrag som fritid : En studie om samspel och tolkning av fritidshemmets uppdrag

Jag gör i denna uppsats en fallstudie om hur fritidspedagogerna pÄ en mellanstor grundskola kan tÀnkas tolka sitt uppdrag i den verksamhet de arbetar i, fritidshemmet. Bakgrundskapitlet inleds med att beskriva fritidshemmets historia med syftet att förklara varför det finns fritidshem idag och varför denna skolbarnomsorg numera kan sÀgas vara en utbildningsverksamhet i grundskolan. Det avslutande i det bakgrundstÀckande kapitlet Àr en specifikt framtagen presentation av de styrdokument som fritidshemmet idag lyder under.Det specifika med denna presentation Àr sÄledes att styrdokumenten blir presenterade med syftet att försöka lyfta fram det som Skolverket föreskriver vara fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag.I uppsatsens rapport redovisas och analyseras fyra intervjuer jag gjort med fritidspedagogerna i en mellanstor grundskola. Sammanfattningsvis kan dessa pedagogers tankar om deras uppdrag sÀgas vara lika nÀr de Äterger vad de i sin verksamhet ska erbjuda sina elever. En trygg miljö som eleverna fÄr en möjlighet att bara vara i.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->