This work is about popular culture in leisure. Teachers at leisure, on the basis of Education's governing documents working with developing an activity for students when applying the students' own interests. Although these councils are posted, several teachers around the country rejects certain activities or products that the students want to do or play with during their free time at the leisure time. Therefore the purpose of this study is to try to understand what teachers in leisure attitude to popular culture is and if they integrate the popular culture in there activities. To understand this, a qualitative study of interviewed teachers in various leisure was used.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Syftet med studien var att undersöka det lärande som sker i fritidshemmet, hur det sker samt elevernas uppfattningar om skillnaderna kring lärandet i skolan gentemot fritidshemmet. För att få ökad förståelse av lärandet i fritidsverksamheten sökte vi svar på frågorna: 1. Vad uppfattar/upplever eleverna på fritidshemmet att de lär sig under sin vistelse där? 2. Hur uppfattar eleverna att det lärande som sker i fritidshemmet går till? 3.

Denna studie anv?nder sig av korpusbaserade metoder f?r att analysera inl?rartexter skrivna av inl?rare i svenska med franska som modersm?l. Huvudsyftet ?r att ta reda p? i vilken grad dessa inl?rare anv?nder best?mdhet i svenska nominalfraser enligt m?lspr?ksnormen. Med kvantitativa metoder inringas de tendenser bland avvikelserna som finns i korpusen.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas attityder och förhållningssätt när det gäller den fria leken för barn på fritidshem i åldrarna 6-9 år. Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer av fritidspedagogers inställning och förhållningssätt till den fria leken utgör empirin. Genom intervjuerna studeras också hur pedagogerna stöttar de barn som har svårigheter i den fria leken. Resultatet visar att fritidspedagogerna ser den fria leken som väldigt viktig och att den får stort utrymme på fritidshemmen. Studien visar också att pedagogerna agerar i den fria leken genom att vara närvarande och befinna sig i bakgrunden för att kunna gå in och påverka de gånger det behövs.

Syftet med vår rapport var att belysa och tolka fritidspedagogers uppfattning om hur verksamhet för barn mellan 10-12 år i fritidshem kan vara uppbyggd för att möta barnens behov. Vi använde oss även av ett delsyfte för att förtydliga vårt huvudsyfte. Delsyftet var att synliggöra fritidspedagogers uppfattning om hur verksamheten i fritidshemmet speciellt kan anpassas för barn mellan 10-12 år för att tillgodose deras behov. För att nå kärnan av vårt syfte utformade vi forskningsfrågor. Forskningsfrågorna är; hur anpassar fritidshemmen sin verksamhet till de äldre barnen, hur ser fritidspedagogerna på sin verksamhet som är riktad mot 10-12-åringar och har fritidshemmets uppdrag fått stå tillbaka på grund av att fritidsverksamheten nu är integrerad med skolan.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Syftet med denna studie är att genom fritidslärarnas beskrivningar  skildra hur  och varför de arbetar med  utomhuslek på skolgården. Följande frågeställningar besvaras: Hur använder fritidslärarna utomhuslek på skolgården som ett pedagogiskt redskap i sin verksamhet? Vilka argument för att arbeta med utomhuslek har de?Studien är kvalitativ och den metod som används för att besvara frågeställningarna är semistrukturerade intervju. Urvalet av respondenter består av sex utbildade fritidslärare som arbetar  i fyra olika fritidsverksamheter.  För att analysera empirin utgår vi  från Antonovskys salutogena perspektiv på hälsa, pragmatismen och Gardners teori om människans multipla intelligenser. Studien resultat visar att samtliga fritidslärare använder utomhuslek som pedagogiskt redskap i fritidshem och de lyfter fram olika argument för att motivera sina val.

Syftet med min forskning var att undersöka fritidspedagogers uppfattning kring barns samlärande samt hur det påverkar verksamhetens utformning. Studien baseras på relevant litteratur inom området samt på kvalitativa intervjuer med fyra fritidspedagoger verksamma vid fyra olika fritidshem i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar på att fritidspedagogerna till största delen har en sociokulturell uppfattning kring barns samlärande även om samlärande är ett nytt begrepp för fritidspedagogerna. Lärandet sker, i ett sociokulturellt perspektiv, i interaktion med andra och man antar att människans kunskap skapas och upprätthålls genom interaktion som sker i specifika kulturella sammanhang. Fritidspedagogerna menar att barnen lär sig genom gemensamma erfarenheter, genom att observera varandra och genom att träna varandra på hur man beter sig när man är i en grupp.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Syftet med studien var att beskriva och analysera några fritidspedagogers attityder kring användning av datorer i fritidshemmet. Avsikten var även att studera eventuella samband eller motsättningar mellan fritidspedagogernas attityder till datorer och den faktiska datorverksamheten i fritidshemmen. Med utgångspunkt i syftet beskrivs fritidspedagogernas attityder till datoranvändning samt hur datoranvändningen ser ut i de fritidshem de arbetar inom. Studien är uppbyggd på kvalitativ information utifrån intervjuer och i resultaten visade det sig att syfte, attityd och användning hör ihop när det gäller datoranvändning i fritidshemmen. Det framkom även att fritidspedagogernas attityder inte är avgörande för hur datoranvändningen genomförs i fritidshemsverksamheten.

Denna uppsats handlar om två fritidspedagoger som arbetar på två olika skolor. Uppsatsen syfte är att se dessa två fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare är även syftet att jämföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som är skrivet i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna på skolorna för att se om det finns någon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder på att lite skrivs i läroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som är fritidspedagogens ansvar i skolan. Däremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock är det lärarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas.

Syftet med studien har varit att undersöka hur barn av idag mellan 7-8 år, på fritidshem, uppfattar sin egen inlärning enligt Pramlings modell från 1983..

Syftet med studien är att undersöka pedagogers genusarbete och jämställdhetsarbete i fritidshemmet. Frågeställningarna är: Vilka mål med genusarbetet har pedagogerna? Hur arbetar  pedagogerna med det sociala beteendet utifrån könstillhörighet på fritidshemmet? Detta är en kvalitativ studie som vill belysa begreppet genus och dess viktiga betydelse kring jämställdsarbetet. Studien tar upp tre pedagogers syn och arbetssätt kring genus och jämställdhetsarbete på fritidshemmet, detta görs genom ostrukturerade enskilda intervjuer. Jag intervjuade tre pedagoger som arbetar på ett fritidshem i utkanten av Stockholm.