Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.

Undersökningen handlar om ledarskap och vad som kännetecknar ett pedagogiskt ledarskap både ur ett lärarperspektiv och ur ett elevperspektiv. Genom litteratur belyses olika ledarstilar, hur lärarrollen har förändrats samt definitioner av ett gott ledarskap.  Studiens syfte är att ta reda på vad elev och lärare ansåg att ett gott ledarskap innefattar. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med lärare där de framhäver elev ? lärare relationer, ämneskunskaper och hur intagandet av olika ledarskapsroller är essentiella delar i ledarskapet. Ur elevernas synvinkel, genom en kvalitativ enkät, poängteras egenskaper så som snäll men lite sträng och omtänksamhet samt att en lärare ska vara bra på att förklara på olika sätt så att alla elever förstår vad som krävs av dem.

Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Vårt syfte med denna studie var att spegla hur ett arbetslag bedriver den pedagogiska undervisningen runt en elev med autism. Vi utgick ifrån en kvalitativ undersökningsmetod och gjorde samtalsintervjuer med fyra pedagoger på en särskola. Studien visar att autism handlar om ett annorlunda sätt att förstå, tänka och uppfatta omvärlden. Det kom fram att det är viktigt att pedagogerna runt eleven ser vilka behov som finns och ger det stöd som behövs för att skapa trygghet så utveckling kan ske. Det är viktigt med rutiner och struktur, det ger eleven förförståelse om hur dagen ser ut vilket leder till trygghet och motivation i lärandet.

I mötet med olika klasser under våra VFU-perioder väcktes frågor angående klasstorlekens betydelse för elevers lärande samt interaktionen mellan lärare och elev. Dessa frågor förstärktes under AU2-utbildningen samt efter läsningen av Skolverkets statistiska redovisning där 11,8 % av eleverna i grundskolan inte kommer in på gymnasiet.Syftet med denna studie är att undersöka klasstorlekens betydelse ur ett relationsmedvetet och ett sociokulturellt perspektiv. Genom en systematisk litteraturstudie har därför sju avhandlingars och artiklars resultat sammanställts och analyserats i resultat och diskussion.Resultatet av litteraturstudien visar att elever ur minoritetsgrupper samt att lägrepresterande elever prestationsmässigt och resultatmässigt drar stor fördel av minskade klasser. Läraren vinner tid på minskade klasser vilket underlättar deras arbetssituation och gör så att mer tid kan spenderas åt att skapa bättre relationer mellan läraren och eleverna, samt att ge de elever som behöver extra tid..

Det huvudsakliga syftet med studien var att med hjälp av ett hermeneutiskt förhållningssätt söka en förståelse av lärares syn på interaktionen elev- lärare. Fokus har vilat på attitydförändringar hos eleverna, under en 40 års period. Studien har lutat sig mot det sociokulturella och socialpsykologiska perspektivet och utgörs av en kvalitativ metod, där fem lärare har blivit intervjuade i en mellanstor stad i Sverige. Den teoretiska bakgrunden inleds med en definition av begreppet interaktion och belyser tidigare forskning kring interaktionen elev- lärare. Det ges även en överblick av begreppet attityder och normbrytande beteende i relation till påverkansfaktorer i vår omgivning. Bakgrunden behandlar likaså de större samhällsförändringar som skett sedan 1970-talet i form av postmodernitetens framfart och kommunaliseringen av skolan på 1980-talet.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur läs- och skrivsvårigheter ser ut på individ- och organisationsnivå inom skolan. Det innebär att jag kommer att studera en utvald elev och dennes lärare i skolan men också föräldrarna till denna elev för att se hur de upplever elevenssvårigheter i hemmet. Syftet är också att granska TIL-metoden (Tidig Intensiv Lästräning) och ta reda på hur den metoden fungerar i praktiken samt att undersöka elevens upplevelserav metoden i skolan och i hemmet. Det metodologiska tillvägagångssättet jag valde varintervju med eleven, specialpedagogen, klassläraren samt elevens förälder för att få en tydligbild av elevens utveckling från starten under hösten i årskurs ett till mitten på vårterminen iårskurs ett. Jag valde även att observera eleven vid fyra tillfällen då eleven arbetade meddenna specifika metod i skolan och i elevens hemmiljö för att ta reda på om det skedde någon förändring i elevens läs- och skrivinlärning.

Syftet med studien var att undersöka och jämföra i vilken utsträckning eleverna uppfattar att olika maktfenomen förekommer i olika relationer i skolan. Dessa maktfenomen är: Initiativ till maktutövandet, förmåga att nå avsett resultat, benägenhet att göra maktmotstånd, utsatthet och utövande av tvångsmakt samt mottagandet och utövandet av samtyckesproducerad makt.  För att besvara detta syfte användes följande frågeställningar; I vilken utsträckning upplevs dessa maktfenomen i elev till lärarrelationen och i elev till elevrelationen samt hur förhåller sig maktrelationen mellan elever till relationen mellan lärare och elev? För att undersöka detta har det genomförts en enkätstudie bland 111 elever. En avgränsning gjordes genom att enbart undersöka detta på gymnasiet.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Detta atbete består av en litteraturstudie som försöker finna några av de faktorer som påverkar högstadiets utformning. Begrepp som lärarattityder, struktur, organisation och traditioner tas upp. Att vara elev förr och nu och försök till förändring är också något som behandlas. En empirisk undersökning med enkät och intervjuer har gjorts i försök att undersöka hur eleverna själva uppfattar skillnaden i år 6 och i år 7. Resultatet av den empiriska undersökningen visar i stort på en positiv bild av högstadiet.

Title: Does the teacher play any role? Instrumental music teacher's stories about their music teaching.This paper focuses on how instrumental music teachers describe their own significance for- and relationship to the pupils and if the teacher-pupil relationship has any significance for the pupil's success in music learning. How important are the teachers? What kind of teaching behaviours do the teachers emphasize in their telling? The theoretical background is psychology and educational theory. My research method is qualitative, particularly interviews.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vilken betydelse lärarenhar för elevens motivation till lärande i skolan. Fokus i studien ligger på att se hurmotivation från lärare kan påverka elevers inställning till skolarbetet och skolan, menockså vilka olika metoder som lärare kan använda sig av för att motivera elever. Studienär gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att läraren är en av flerakällor till elevers motivation, men inte den enda. Vidare visar resultaten att relationenmellan lärare och elev kan vara betydelsefull för elevens inställning till skolarbetet.Lärare kan använda sig av olika metoder för att motivera elever, i studien har docksamtal mellan elev och lärare framkommit som ett ofta använd och effektiv metod..