I detta examensarbete granskas den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om vad lÀrare vid traditionella förskolor respektive I Ur och Skur-förskolor uppfattar karakteriserar deras pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus. Metoden som valts Àr samtalsintervjuer som genomförts med sju lÀrare, tre traditionella och fyra I Ur och Skur. Resultatet visar att lÀrarna benÀmner sin utomhusverksamhet pÄ olika vis, men att det finns en medvetenhet bland alla om vad begreppet utomhuspedagogik innebÀr. Den stora skillnaden Àr att lÀrarna vid de traditionella förskolorna inte anser att de arbetar med utomhuspedagogik medan lÀrarna pÄ I Ur och Skur-förskolorna anser att de gör det.

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan frÀmja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att trÀna social kompetens i gymnasieskolan.Dagens ungdomar har fÀrre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhÀllet samtidigt som sociala fÀrdigheter trÀnas mindre. DÀrav blir ungdomars brister i social kompetens mer pÄtaglig för samhÀllet. Gymnasielever befinner sig i en kÀnslig utvecklingsfas dÀr social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För nÀrvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och trÀning av social kompetens pÄ gymnasieskolan.Min empiriska studie har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda pÄ om och hur utomhuspedagogik kan anvÀndas för att frÀmja social kompetens. Respondenterna Àr verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting.

Vi har gjort detta examensarbete med avsikten att ta reda pÄ hur pedagoger inom förskolan och annan pedagogisk verksamhet ser pÄ utomhuspedagogik och barns lÀrande utomhus och hur de arbetar med detta i praktiken. Studien bygger pÄ enskilda intervjuer med 7 förskollÀrare, samt litteratur om utomhuspedagogik. Resultatet visade att pedagogerna menade att barnen fick en helhetssyn genom att vistas i utomhusmiljö eller skogen, eftersom barnen dÄ kunde se processer och fÄ upplevelser genom alla sina sinnen. Pedagogerna arbetade ocksÄ mycket med att utforma gÄrden, sÄ att barnen skulle fÄ en sÄ ?rik? utomhusmiljö som möjligt, i form av vattenlek, snickarhörnor, buskar att krypa i m.m.

Detta arbete syftar till att framstÀlla lektionsplanering anpassad för utomhuspedagogik i ÀmnesomrÄdet matematik och mer specifikt inom brÄk. Planeringen Àr tÀnkt att kunna tillÀmpas i grundskolans senare Ärskurser och gymnasiet A-kursen. För att kunna bygga en grund för vÄrt resultat har vi forskat i tidigare forskning inom berörda omrÄden sÄ som utomhuspedagogik, laborativt arbetssÀtt, lÀrande, grupparbete samt brÄk. Resultatet blev en planering som strÀcker sig över fyra lektioner samt tillhörande lÀrarhandledningar. Lektionerna innehÄller del- helhets- och operationsbegreppen för brÄk samt applicering av de fyra rÀknesÀtten pÄ brÄktal..

Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.

Anledningen till att jag valde att go?ra en studie om yrkesla?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn pa? kompetens, bottnade i en nyfikenhet i hur dessa la?rare kombinerade yrkeskunskap med pedagogik. Ansa?g dessa yrkesla?rare att yrkeskunskap var det centrala eller skulle fo?rdelningen mellan pedagogik och yrkeskunskap vara mer ja?mnt fo?rdelad? Syftet med denna studie var att underso?ka yrkesla?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn pa? sin yrkeskompetens. Anledningen till begra?nsningen att endast anva?nda mig av la?rare pa? Restaurang- och livsmedelsprogrammet beror pa? att det a?r inom detta omra?de jag sja?lv a?r verksam, och da?rmed a?ven intresserad av.

Syftet med studien ?r att kartl?gga de arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anger sig arbeta med inom sin tj?nst och samtidigt synligg?ra hur stor m?ngd av dessa arbetsuppgifter som responderande fritidsl?rare anser reflektera den fritidspedagogiska kompetens de besitter och deras yrkesroll i helhet. Vi har genomf?rt en tv?rsnittsansats genom en webbenk?t som riktats mot yrkesverksamma fritidsl?rare. Webbenk?ten inneh?ller fr?gor d?r respondenten f?r uppskatta deras ansvarsomr?de, handlingsutrymme, arbetsuppgifter, samt balans mellan skola och fritidshem.

Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes med sju förskollÀrare och sju lÀrare. Syftet var att införskaffa kunskap om hur utomhuspedagogik anvÀnds som arbetssÀtt i förskolan och skolan. Resultatet visade att de förskollÀrare och lÀrare som deltog i studien arbetar med utomhuspedagogik men i olika stor utstrÀckning och med olika mÄl. De menade att det handlade om ett intresse för huruvida de sjÀlva vill arbeta med utomhuspedagogik eller inte, men Àven om de kunskaper de besitter. MÄnga lÀrare ansÄg att förskolan anvÀnder sig av detta arbetssÀtt mer Àn vad skolan gör, nÄgra av lÀrarna tyckte att de har tydligare mÄl med vad de vill uppnÄ tillsammans med eleverna.

Syfte: Undersöka hur fritidspedagoger arbetar med utomhuspedagogik och deras förhÄllningssÀtt till Àmnet. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med Ätta fritidspedagoger, fyra frÄn landsbygden och fyra frÄn staden. Resultat: Samtliga pedagoger fann ett personligt intresse för att vistas utomhus och detta syntes i deras verksamhet. Pedagogerna definierade Utomhuspedagogik som att vara utomhus och att bedriva verksamhet dÀr. De anser att man lÀr sig lÀttare och pÄ ett annat sÀtt utomhus.

Syftet med vÄr studie Àr att belysa aktiva förskolepedagogers tankar och funderingar om utomhuspedagogik. En dag pÄ en förskola Àr inte den andra lik och inte minst pedagogers syn pÄ utevistelse skiljer sig Ät. Studien har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vad anser pedagogerna Àr positivt respektive negativt med utomhuspedagogik? Hur ser den pedagogiska verksamheten ut utomhus? Hur anvÀnder pedagogerna sin nÀrmiljö i sin utomhuspedagogik? Tidigare forskning inom omrÄdet visar att pedagoger anser att utomhuspedagogik tillför nÄgot till verksamheten men att intresset och kunskapen inte alltid finns för att verksamheten ska kunna bedrivas utomhus. Materialet till empirin kommer frÄn semistrukturerade intervjuer gjorda med fem aktiva förskolepedagoger pÄ tre olika förskolor i olika kommuner.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik Àr en mycket aktuell pedagogisk avgrening med komplex innebörd. I vÄrt bakgrundsavsnitt nÀrmar vi oss en begreppsförklaring sÄ vÀl som en spegling av det utomhuspedagogiska fÀltet. Detta görs ur ett historiskt sÄvÀl som nutida perspektiv med en didaktisk aspekt.SYFTE:VÄr studie syftar till att undersöka verksamma utomhuspedagogers uppfattning om utom-huspedagogik som arbetsmetod och vad som sÀrskiljer denna sorts pedagogik.METOD:Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer, pÄ sÄ vis kan vi undersöka verksamma utomhus-pedagogers uppfattningar. Vi har vÀnt oss till Ätta verksamma utomhuspedagoger som dagli-gen arbetar med utomhuspedagogik och dÀrmed förhoppningsvis besitter den kunskap vi Àr intresserade utav.RESULTAT:VÄrt resultat leder till slutsatsen att den utomhuspedagogiska arbetsmetoden stÀller höga krav pÄ pedagogen. Det egna engagemanget Àr nödvÀndigt för en givande och fungerande utomhuspedagogik.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera elevers uppfattning om ekologiska processer och hur vÀl utomhuspedagogik kan bidra till ökad förstÄelse för dessa processer. Med de regionala och globala miljöproblem som rÄder Àr kunskapen om ekologiska processer viktiga för att skapa ett hÄllbart samhÀlle för framtiden, allt i enighet med internationella överenskommelser som Agenda 21 och de styrdokument som reglerar grundskolan. Undersökningen gjordes, vid tvÄ olika tillfÀllen, med elever i Är 5. Vid den första undersökningen skedde undervisningen utomhus medan i den senare inomhus. Intervjuer anvÀndes som mÀtmetod och resultaten jÀmfördes dÀrefter.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det Àr nÄgon skillnad i förskolepedagogernas instÀllning till utomhuspedagogik och arbetssÀtt beroende pÄ lokalisering av förskolan. Undersökningen grundar sig pÄ en enkÀtstudie utförd pÄ fem förskolor i Stockholms innerstad och förorter. Resultaten visade att bÄde pedagoger i innerstad och förort var intresserade av utomhuspedagogik och gÄr till skogen med barnen nÀstan varje vecka Äret runt. De sÄg mÄnga fördelar, till exempel att anvÀnda sig av skogen som ett pedagogiskt verktyg och utnyttja miljön för barnens lÀrande. Denna studie visade ocksÄ att en mycket stor del av pedagogerna önskade mer utbildning inom utomhuspedagogik.

I den hÀr uppsatsen Àr syftet att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare tÀnker om utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och/eller svÄrigheter de ser med utomhuspedagogik, samt om utomhuspedagogiken kan frÀmja daglig fysisk aktivitet. Vi har i en kvalitativ studie utgÄtt frÄn intervjuer med fyra lÀrare pÄ fyra olika skolor. TvÄ av skolorna Àr belÀgna i Stockholms ytterstad och tvÄ Àr belÀgna i Stockholms innerstad. Urvalet har vi gjort med hjÀlp av den sÄ kallade nÀrhetsprincipen.

BakgrundUnder vistelsen pÄ förskolan tillbringar barnen mycket tid ute pÄ gÄrden och i skogen, utevistelsen bör förses med betydelsefullt innehÄll av varierande inslag för att barn ska lÀra och utvecklas. Utomhuspedagogik stÄr för den okonstlade upptÀckten av att erfara hÀr och nu. För att lÀrande ska ske pÄ ett för barnen meningsfullt sÀtt bör bÄde gÄrden och naturen erbjuda en miljö som skapar nyfikna, upptÀckarlystna barn som vill. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön.SyfteSyftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik. Syftet Àr vidare att undersöka hur de menar att de arbetar med utomhuspedagogik och vad de tror det innebÀr för barns lÀrande och utveckling.MetodEn fenomenografisk studie med kvalitativa intervjuer för att fÄ reda pÄ pedagogers uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik och vilken betydelse den har för barns lÀrande och utveckling.