Utomhuspedagogik Ă€r nĂ„got som diskuteras pĂ„ ett positivt sĂ€tt i olika sammanhang och med olika utgĂ„ngspunkt, inom bĂ„de förskolan och andra typer av skolverksamheter och Ă€ven till exempel media. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka förskolors arbete med utomhuspedagogik. Följande frĂ„gestĂ€llningar avses att belysas: Hur anvĂ€nder sig förskolor av rummet utomhus som resurs för barns lĂ€rande? Vems intresse styr vad förskolor gör i rummet utomhus? Är det nĂ„gra skillnader pĂ„ vad förskolor planerar för aktiviteter inomhus respektive utomhus? Uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt i Deweys tankar om praktiskt arbete och hur det kan kopplas till förskolors arbete med utomhuspedagogik. Metoden som anvĂ€nts i den hĂ€r studien Ă€r enkĂ€ter som skickats ut till fem olika förskolor i olika kommuner inom sydsverige, totalt har 35 enkĂ€ter skickats ut och 11 enkĂ€ter frĂ„n tre av de olika förskolorna har returnerats ifyllda.

Syftet med studien var att undersöka lÀrares erfarenheter och tankar om utomhuspedagogik, samt hur utomhuspedagogik pÄverkar elevers lÀrande och hÀlsa.Studien har en fenomenologisk infallsvinkel och metoden Àr kvalitativ. 14 stycken semistrukturerade intervjuer har utförts med lÀrare i Ärskurs F-3 pÄ sex olika skolor.Resultatet visar att flera av lÀrarna anser att elever lÀr sig pÄ olika sÀtt, samt lÀr med hela kroppen och alla sinnen. Görandets betydelse lyfts fram. NÀstan alla lÀrare har stor erfarenhet av utomhuspedagogik och de som arbetar med det idag har flera olika belÀgg till varför. Det belÀgget som flest lÀrare anvÀnder Àr att eleverna fÄr anvÀnda hela kroppen och alla sinnen i lÀrandet, de fÄr göra.

I arbetet undersöker vi lĂ€rares syn pĂ„ utomhuspedagogik och om lĂ€rare upplever att denomgivande miljön runt skolan pĂ„verkar hur de arbetar med utomhuspedagogik. I teoriavsnittet presenteras ett utomhuspedagogiskt förhĂ„llningssĂ€tt och vilken roll lĂ€raren har för att skapa trygghet, upplevelser, sammanhang och samspel med eleverna utomhus.Åtta lĂ€rare i Ă„rskurserna F-2 deltog i en kvalitativ, semistrukturerad undersökning ochresultatet visar att de ser positivt pĂ„ att anvĂ€nda sig av utomhuspedagogik som en del avundervisningen. Vidare beskrivs pĂ„ vilka sĂ€tt de upplever omgivningen och att de hinder som förekommer inte pĂ„verkar dem i den utstrĂ€ckning som vi inledningsvis trodde skulle varafallet. I diskussionen redogörs för resultatet i förhĂ„llande till litteraturen och vĂ„ra egna reflektioner..

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka om och hur barnen pÄ förskolan kan utvecklas genom utomhuspedagogik. Det lÄg ocksÄ i mitt intresse att undersöka i vilken utstrÀckning förÀldrar uppfattar utomhuspedagogikens eventuella fördelar. Mina frÄgestÀllningar var dÀrför: Vad kan utomhuspedagogik medföra för barns utveckling pÄ förskolan? Vilken uppfattning har förÀldrarna pÄ den aktuella förskolan om utomhuspedagogikens inverkan? För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en litteraturstudie pÄ tidigare forskning och en enkÀtundersökning bland förÀldrarna pÄ den förskola dÀr jag jobbar. Jag har sen jÀmfört svaren för att fÄ fram en bild av förÀldrarnas uppfattning.

Titel: Utomhuspedagogik i förskolan ? möjligheter och hinder Författare: Annika Ivarsson och Ida Holmbro Syftet med detta arbete var att se hur pedagogerna förhÄller sig till utomhuspedagogik. Vad har de för uppfattning om utomhuspedagogik? Vad ser de för möjligheter och hinder med att bedriva utomhuspedagogik? Vi ville Àven fÄ en bild av hur de upplevde sin miljö pÄ gÄrden och utemiljön i nÀromrÄdet. I lÀroplanen för förskolan (Skolverket, 98 reviderad 2010) kan vi lÀsa att barnen bör ha möjlighet till att leka bÄde inomhus och utomhus.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ pedagogers och förÀldrars uppfattningar om utomhuspedagogik, för- och nackdelar med det samt pÄ vilka sÀtt det pedagogiska arbetet skiljer sig mellan I Ur- och skur förskolor och förskolor som inte har utomhuspedagogik som inriktning. Vi gjorde en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer med Ätta pedagoger och Ätta förÀldrar frÄn fyra olika förskolor. Resultatet visade att pedagoger och förÀldrar har olika uppfattningar om utomhuspedagogik och att det finns ett antal olika för- och nackdelar med utomhuspedagogik enligt dem. Resultatet visade ocksÄ att det fanns skillnader i det pedagogiska arbetet mellan förskolorna som profilerat sig som I Ur- och skur och de förskolor som inte har denna profilering. En del av resultatet visade Àven att I Ur- och skur förskolorna skiljer sig med avseende pÄ hur mycket de vistas utomhus. .

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om utomhuspedagogik kunde vara ett komplement till traditionell klassrumsundervisning. Vi planerade tio matematikaktiviteter och anvÀnde oss av detektivuppdrag som tema. Aktiviteterna genomfördes utomhus i en skogsmiljö med tretton barn i en förskoleklass. Resultatet visade att uterummet var en stimulerande miljö dÀr barnen fick möjligheter att anvÀnda sin kropp och sina sinnen. Barnen visade engagemang och tyckte att detektivuppdraget var lustfyllt och spÀnnande.

Syftet med undersökningen Àr att försöka belysa lÀrares instÀllning till utomhuspedagogik. Ett subjektivt urval av lÀrare gjordes och intervjuer genomfördes och analyserades dÀrefter. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningen Àr positivt instÀllda till utomhuspedagogik och ser mÄnga möjligheter med den. De Àr entusiastiska till att anvÀnda naturen i undervisningen. Naturen ses som en del i lÀrandeprocessen.

Abstract Anna HÀrstedt och Anna Johansson (2012) Hur ser förskolepedagoger pÄ utomhuspedagogik? Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola. VÄr studie handlar om pedagogers kunskaper i utomhuspedagogik pÄ en utvald förskola och hur detta kommer till uttryck i barnens utveckling och lÀrande. Studiens syfte Àr att fÄ en djupare inblick i hur pedagogerna pÄ just den utvalda förskolan förhÄller sig till utemiljön och om det ligger en pedagogisk tanke bakom utevistelsen. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Szczepanskis teorier om utomhuspedagogik. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för vÄr studie.

I den hÀr uppsatsen Àr syftet att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare tÀnker om utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och/eller svÄrigheter de ser med utomhuspedagogik, samt om utomhuspedagogiken kan frÀmja daglig fysisk aktivitet. Vi har i en kvalitativ studie utgÄtt frÄn intervjuer med fyra lÀrare pÄ fyra olika skolor. TvÄ av skolorna Àr belÀgna i Stockholms ytterstad och tvÄ Àr belÀgna i Stockholms innerstad. Urvalet har vi gjort med hjÀlp av den sÄ kallade nÀrhetsprincipen.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur nÄgra elever i skolÄr 1 upplever och uppfattar matematik utomhus och jÀmföra det med inomhus. Vi ville Àven se hur deras agerande skiljer sig Ät i de olika miljöerna. Vi genomförde och observerade undervisningsförsök utomhus i nÀrmiljön och inomhus i klassrummet. Vi intervjuade eleverna bÄde före och efter undervisningsförsöken. Resultatet visade att eleverna i undersökningen hade fler positiva motiveringar till att vara utomhus Àn inomhus och samarbetet fungerade bÀttre utomhus.

SammanfattningDenna uppsats har som syfte att undersöka om och hur lĂ€rare bedriver utomhuspedagogik i Sydafrika samt hur lĂ€rarna definierar begreppen natur och miljö. Undersökningen skedde pĂ„ en skola i en svart kĂ„kstad i Östra Kapprovinsen i Sydafrika, genom intervjuer med tre lĂ€rare i Ă„rskurs 4. Respondenterna fick bland annat frĂ„gan om vad utomhuspedagogik Ă€r och gav i första hand svaren lek och sport. Deras avsikt med utomhuspedagogik var i första hand att aktivera eleverna under fritiden.I litteraturen Ă€r begreppet definierat bland annat som en didaktisk metod som handlar om att inte bara lĂ€sa fakta utan att genom sinnen och görande fĂ„ kunskap genom praktiska övningar i utomhusmiljön. BĂ„de litteratur och respondenterna tog upp att utomhuspedagogiken Ă€r ett sĂ€tt att fĂ„ tillfĂ€lle till rörelse och alternativ metod för att ta in kunskap.

Syftet med denna studie Àr att definiera utomhuspedagogik och fÄ kunskaper om utomhuspedagogikens metoder. Studien visar pÄ vilket sÀtt utomhuspedagogiken stimulerar den fysiska och psykiska kroppen genom att elever vistas och undervisas utomhus. VÄra frÄgestÀllningar i arbetet Àr: Hur definieras utomhuspedagogik? Hur kan lÀrare och elever tillsammans skapa ett intresse för naturen?PÄ vilket sÀtt pÄverkas elevers hÀlsa och lÀrande vid Äterkommande naturupplevelser och utevistelse? PÄ vilket sÀtt kan utbildning inom utomhuspedagogik vara en fördel?Studien har utförts utifrÄn relevant litteratur och med en kvalitativ inriktning.Semistrukturerade intervjuer och observationer har utförts pÄ olika skolor i kommunen som varit mycket lyckade. Resultaten utifrÄn dessa olika forskningsmetoder har visat att det frÀmjar elevers hÀlsa och kunskaper om miljön förstÀrks..

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn pedagogers definition av begreppet utomhuspedagogik belysa pedagogers didaktiska stÀllningstaganden i samband med den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus inom förskola och förskoleklass.Studien utgÄr frÄn Anders Szczepanskis definition av begreppet utomhuspedagogik, dÀr utomhuspedagogik ses som att: lÀrandets rum flyttas ut, vÀxelverkan mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning samt att platsens för lÀrandet Àr av stor betydelse.För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har det genomförts sex samtalsintervjuer och sex utomhusobservationer. Resultatet visar att respondenterna inte definierar begreppet utomhuspedagogik pÄ samma sÀtt som Szczepanski. Vidare visar resultatet utifrÄn de didaktiska stÀllningstaganden pedagogerna tar i samband med sin utomhusverksamhet att hÀlsa ses som den största anledningen till att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus. Pedagogerna ansÄg inte att platsen för lÀrandet hade nÄgon betydelse utan de menade istÀllet att planeringen Àr det som betyder nÄgot. Den slutsats författarna till studien kom fram till var att det inte i enlighet med Szczepanskis definition, bedrivs utomhuspedagogik pÄ respektive förskolor och skola..

VÄr bakomliggande tanke med studien Àr att undersöka vilka lÀrandesituationer som skapar lust och motivation i matematikstudier. Syftet med undersökningen Àr dÀrför att identifiera vad som utmÀrker sÄdana lÀrandesituationer. I ett försök att studera detta problem har vi studerat det vardagliga skolarbetet hos en klass bestÄende av 16 elever i Är 1. Vi har anvÀnt oss av begreppen lust och motivation i vÄrt arbete för att urskilja ovanstÄende situationer. Datamaterial har samlats in genom observationer inomhus och utomhus under ett antal matematiklektioner.