Syftet med studien var att undersöka vilken grad av intern motivation och extern reglering till fysisk aktivitet som motionÀrer har, samt vilka barriÀrer de upplever till fysisk aktivitet och vilka strategier de anvÀnder sig av för att övervinna barriÀrerna. Bakgrunds variabler var kön och aktivitetsstadie. Försökspersonerna (n=199) i studien var mÀn (n=96) och kvinnor (n=103) och samtliga medlemmar pÄ trÀningsanlÀggningar i Halland. Högaktiva (n=165) och lÄgaktiva (n=34). Datainsamling skedde via ett testbatteri bestÄende av mÀtinstrumenten The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, Physical Activity Stages of change och Motivation Till UpprÀtthÄllande Av Motionsvanor vilka delades ut pÄ trÀningsanlÀggningarna.

Belöningssystem kan ses som ett sÀtt att tillgodose de anstÀlldas behov och Àr idag vanligt förekommande i alla typer av företag. Belöningens effekt pÄ motivation och prestationer har lÀnge varit ett omdebatterat Àmne. Ett kollektivt belöningssystem införs ofta med avsikt att öka samarbete mellan anstÀllda och fÄ dem att gemensamt strÀva efter företagets uppsatta mÄl.Medarbetarna pÄ Westander Publicitet & PÄverkan AB uppvisar en hög grad av motivation för sitt arbete. En viss del av den höga motivationen kan hÀrledas till det vinstdelningssystem som de anvÀnder. Samarbete har i vÄr undersökning visat sig vara en faktor som leder till ökad individuell motivation.

I detta examensarbete undersöks lÀrarens betydelse för elevens motivation. Syftet med föreliggandearbete Àr att undersöka vilka egenskaper eleverna pÄ gymnasieskolan anser att en lÀrare bör ha för att deska uppleva motivation i skolan samt vilken pedagogik de anser har betydelse för motivationen. Metodensom anvÀnts Àr en kvalitativ studie med öppna intervjuer, genomförda med fyra elever i Ärskurs tre pÄyrkesprogram. Tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter har anvÀnts och analyserats i arbetet.LÀraren har en stor betydelse för eleverna och lÀraryrket Àr ett mÄngfasetterat yrke. Som lÀrare bör detskapas en god relation och lÄta eleven fÄ en delaktighet samtidigt som lektioner ska bedrivas medentusiasm och vara av god pedagogisk kvalitet för en hel klass.

Tanken med följande kvalitativa studie Àr att visa hur ett antal förskolechefer motiverar sina medarbetare. Inledningsvis berör vi allmÀnt om vad som kan definieras som motivation, för att sedan gÄ in pÄ motivationsteorier som vi anser Àr relevanta för vÄr studie. I vÄr teoretiska referensram anvÀnder vi oss av sjÀlvbestÀmmande teorin (inre och yttre motivation), Maslows behovshierarki, Alderfers ERG teori och Herzbergs tvÄfaktorteori. Vidare tar vi Àven upp om chefens roll vid motivation av sina medarbetare. Dock Àr det viktigaste utgÄngspunkten för vÄr studie sex faktorer som vi ur vÄr teoretiska referensram anser vara viktiga.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gymnasieelever kan bli mer motiverade i historieÀmnet. Jag har valt att redovisa skillnaden mellan killar och tjejers motivation till historieÀmnet, framförallt för att se om det finns nÄgon skillnad och i sÄ fall vad den/de Àr. Undersökningen genomfördes genom en enkÀt pÄ en gymnasieskola i Lunds kommun, dÀr 55 elever valde att delta. Resultatet visar bl.a. att lÀrarens undervisningssÀtt, flexibilitet samt sÀtt att vara har en stor betydelse för elevernas motivation.

In today?s world there are plenty of technological tools and methods available with the purpose to increase peoples motivation for a healthier lifestyle. One such tool is a so-called activity tracker which uses sensors to log the user's everyday life and present it as automatic feedback. Gamification is a new and successful method to motivate and engage people in fulfilling tasks by using game elements and mechanics. In this study, five participants were instructed to use the activity tracker and pedometer Fitbit Flex daily for three weeks. Halfway through the study the participants were ranked and listed against each other in a ranking list in order to evoke competition.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lÀrares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ en fristÄende gymnasieskola. FrÄgestÀllningarna var: Vad innebÀr begreppet motivation för lÀrarna? Vilka faktorer upplever lÀrarna kan pÄverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lÀrare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lÀrmiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lÀrare pÄ en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lÀrarna tyckte motivation Àr av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier pÄ gymnasiet. LÀrarna sÄg inte nÄgon skillnad pÄ motivationsarbetet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Faktorer som de ansÄg pÄverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte sjÀlv kan pÄverka.

Mobila enheter som surfplattor Àr hÀr för att stanna och de integreras allt mer i vÄr vardag. Enligt statens medierÄd (2013) sÄ ökar medieanvÀndningen hos barn i förskoleÄldern. Med detta följer nya anvÀndningsomrÄden och appar som anvÀnds bÄde pÄ förskolor och hemma. Som vuxen Àr det viktigt att delta och reflektera kring vad det Àr spelen och apparna förmedlar. I mÄnga appar bekrÀftas barnen konstant pÄ insats och studiens frÄgestÀllning rör vad detta kan ge för effekt för barnens motivation.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka om elever i grundskolan och gymnasieskolan blir motiverade genom att arbeta pĂ„ ett storylineinspirerat sĂ€tt. Med motivation menar vi i denna studie lusten att lĂ€ra. I storyline utgĂ„r man frĂ„n elevernas förförstĂ„else, vilket stĂ€mmer vĂ€l överens med lĂ€roplanernas (lpo 94, lpf 94) tanke om att elevens lĂ€rande och utveckling skall ha sin utgĂ„ngspunkt i dennes bakgrund och tidigare erfarenheter. Enligt lĂ€roplanerna skall skolan ocksĂ„ verka för att frĂ€mja elevernas motivation. Vi har genomfört vĂ„r undersökning under vĂ„r sista praktik i tvĂ„ olika skolor: dels pĂ„ högstadiet i Ă€mnet engelska i Överkalix kommun och dels pĂ„ gymnasiet i Ă€mnet svenska i LuleĂ„ kommun.

Hur va?nder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv? ?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view?? Problemomra?de Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.

Titel: ArbetsgivarvarumÀrke - en kvantitativ undersökning av sambandet mellan ett arbetsgivarvarumÀrke och motivationKurs: Pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv CFörfattare: Kristoffer Fredriksson och Emilie RunnegÄrdHandledare: Gunilla RoosNyckelord: ArbetsgivarvarumÀrke, employer branding, employer brand, motivation, motivationsfaktorer, motivationsomrÄden, lön, feedback, arbetsuppgifter, utveckling och omgivning.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka om arbetsgivarvarumÀrket kan utgöra en motivationsfaktor samt om det finns andra motivationsomrÄden som de anstÀllda pÄ ett företag anser Àr viktiga för att de skall motiveras.Metod: Uppsatsen baserar sig pÄ en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning pÄ ett företag.Slutsats/resultat: De viktigaste motivationsomrÄdena för vÄra respondenter var: Arbetsuppgifter, relationen till chef och kollegor samt feedback och utvecklingsmöjligheter.Lön, fysisk arbetsmiljö och arbetsgivarvarumÀrket har mindre inflytande pÄ deras motivation. .

Title: A study about needs, goals and motivational factorsCourse/Subject: Business Administration concentration Leadership, 15 hpAuthors: Ulrika HerolfTutor: Anders BillströmKeywords: Needs, Goals, Intrinsic and Extrinsic Motivational FactorsBackground and problem Motivation is a large subject and in my investigation on the matter I found that needs, goals, intrinsic and extrinsic motivational factors frequently occurred. By that I got interested in research if any of these four key terms was more central for an individual?s motivation within a working team or if all four was as equally central.Purpose: The purpose of this thesis is to investigate which motivational factors that is important to an individual?s motivation. I will do this by investigate the terms needs, goals, intrinsic and extrinsic motivational factors. I want to investigate this by interviewing a number of employees within a working team, including a manager.  My hope is that my thesis will interest managers in working teams, future managers and co-workers that want to learn more about motivation.Problem statement: What factors are important to individual motivation in a working team?   Methodology: I conducted a qualitative study where I gathered data from five persons.

Syftet med min studie Àr att kartlÀgga hur man som lÀrare kan arbete för att motivera sina elever i den dagliga undervisningen. Detta sett ur ett pedagogperspektiv. Resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer med tre aktiva lÀrare. Resultat tillsammans med förankring i för studien aktuell litteratur utgör grund för diskussion. Resultatet tillsammans med litteraturen visar att arbete med att frÀmja individers motivation Àr komplex och att det inte finns nÄgra enkla lösningar pÄ hur man skall gÄ tillvÀga.

BAKGRUND: Motivation och lust Àr tvÄ viktiga faktorer för att elever ska kÀnna och bevara lusten för matematik. För att eleverna ska ta till sig kunskap krÀvs ett samspel mellan bÄde elev lÀrare och den miljö de vistas i. LÀrarnas förhÄllningssÀtt till matematiken och till eleverna har ocksÄ stor betydelse för deras prestation i matematik.SYFTE: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fyra lÀrare menar att de undervisar för att skapa lust och behÄlla motivationen i Àmnet matematik, hos sina elever i Ärskurserna 3 till 6.METOD: Min studie Àr en kvalitativ undersökning dÀr jag anvÀnt intervju som redskap.RESULTAT: Studien visar tydligt att lÀrarna Àr överens om vad bristen pÄ lust och motivation beror pÄ. Uppfattningen Àr att detta bland annat beror pÄ brist pÄ tillgÄng till bÀttre material, lektionernas utformning och pÄ lÀrarnas attityder..

Vi som har författat detta arbete har riktat in oss pÄ motivation till sjöss. Vad det Àr somlockar folk att gÄ till sjöss och hur upplever de aktiva sjömÀnnen sin tillvaro ombord.Vi har gjort litteraturstudier för att samla in nödvÀndig fakta om motivation och livsstilar.Vi har Àven skickat enkÀter till rederier för att se vad dom anser om utveklingen till sjöss.Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod med enkÀt frÄgor riktade till aktiva sjömÀn,elever som utbildar sig pÄ gymnasienivÄ till motorman/matros och rederier.I vÄran studie kom vi fram till att lönen anses vara ett problem nÀr man skall rekryterapersonal till svenska rederier. Den största faktorn som lockar mÀnniskor till sjömansyrketÀr det fördelaktiga avlösningssystemet samt den lÄnga sammanhÀngande ledigheten.För att fÄ svenska sjömÀn att stanna kvar inom svensk sjöfart sÄ mÄste nÀringen anstrÀngasig mer för att finna lösningar pÄ problemet med att sjömÀn söker jobb pÄ utlÀndskarederier..