Relativt fÄ studier har undersökt trÀnarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att mÄnga Àr överens om att trÀnaren Àr en viktig person inom idrott (Frederick & Ryan, 1995). Syftet var dÀrför att studera trÀnarens beteende och hur detta förhÄller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie Àr en enkÀtundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag. Hierarkisk multipel regressionsanalys anvÀndes för att undersöka sambandet mellan ledarskap frÄn trÀnaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt trÀnarens fokusering pÄ utveckling av idrottsliga fÀrdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.

Research shows that unemployedÂŽs motivation to seek work affects their health and social life. Employment officer?s motivational work should be based on strengthening the individual's confidence in their abilities. Five motivational theories underpinning the study is Cognitive Theory, Self-determination theory, Expectancy Value Theory, need theory and Goal Theory. The purpose of this study was to investigate individuals' job motivation, and emotional experiences, also in relation to contact with the employment officer.

Arbetsdesign definieras som en medveten planering av arbetsuppgifter, innehÄll och struktur för att nÄ organisatoriska mÄl. Den hÀr undersökningen handlar om samband mellan arbetsdesign och motivation. Bakgrunden till vÄr undersökning Àr att utreda ett motsatsförhÄllande mellan tvÄ arbetsdesignteorier, dÀr den ena föresprÄkar en arbetsdesign med variation av fÀrdigheter medan den andra föresprÄkar en arbetsdesign med specialisering av arbetsprocessen.I undersökningen genomfördes en intervju samt ett enkÀtutskick. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett samband mellan specialisering och inre motivation, dÀrtill Àven att det fanns ett samband mellan varierande fÀrdigheter samt uppgifter och inre motivation.  Dessutom indikerade undersökningen att det finns ett positivt starkare samband mellan specialisering och inre motivation jÀmfört med sambandet mellan varierande uppgifter och inre motivation. Sambandet mellan varierande fÀrdigheter och inre motivation var dock nÄgot starkare Àn sambandet mellan specialisering och inre motivation.  Ett intressant resultat i undersökningen var att arbetsdesignfaktorerna specialisering och varierande fÀrdigheter samt uppgifter kunde samexistera..

FörestÀll dig hur en modern stad  - vad skulle hÀnda om man placerar en enorm glaskapsel över den? Hur lÄng tid skulle det ta innan livet dÀri skulle upphöra? Förmodlingen ganska snabbt. Med detta enkla tankeexperiment förstÄr vi hur beroende vi Àr av naturen - Àven i staden.     Vivarium Àr ett latinskt ord som betyder ?plats för liv?.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Abstrakt Uppsatsen behandlar Àmnet motivation och mer specifikt faktorer som pÄverkar chefers motivation till förÀndringsarbete. Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett med hjÀlp av gruppintervju och via e-post. Urvalet för undersökningen var sex chefer anstÀllda pÄ Karlskrona kommun. Resultatet visar att förvÀntan pÄverkar chefers motivation. Vi fann ocksÄ att chefers förtroende till ledning och chefers förstÄelse av förÀndringsarbetet pÄverkar motivationen.

Relativt fÄ studier har undersökt trÀnarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att mÄnga Àr överens om att trÀnaren Àr en viktig person inom idrott (Frederick & Ryan, 1995). Syftet var dÀrför att studera trÀnarens beteende och hur detta förhÄller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie Àr en enkÀtundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag.  Hierarkisk multipel regressionsanalys anvÀndes för att undersöka sambandet mellan ledarskap frÄn trÀnaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt trÀnarens fokusering pÄ utveckling av idrottsliga fÀrdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.  Mindre sjÀlvbestÀmd motivation var dÀremot förknippad med lÄg tillfredsstÀllelse med sin egen prestation. Studien visade ocksÄ att amotivation var högre ju Àldre spelaren var, vilket Àr viktigt för trÀnare att kÀnna till och försöka motverka för att kunna behÄlla fler unga flickor inom idrotten..

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka hur fo?rskolla?rare resonerar kring ett lekpedagogiskt arbetssa?tt och barns relationer. Fo?r att underso?ka detta valde jag att genomfo?ra min studie med hja?lp av intervjuer som metod. Jag valde att intervjua tre fo?rskolla?rare som alla arbetar lekpedagogiskt pa? olika fo?rskolor, fo?r att pa? sa? vis fa? en sa? bred bild som mo?jligt.

Syftet med denna studie var att försöka hitta ett svar pÄ om inre och/eller yttre motivation var faktorer som bidrog till att individer stannar kvar hos samma arbetsgivare under en lÀngre tid. Undersökningen gjordes pÄ ett industriföretag dÀr testpersonerna, som var 81 stycken, delades upp i tre grupper beroende pÄ lÀngden av sin anstÀllningstid, och fick svara pÄ en enkÀt med pÄstÄenden om motivation. Undersökningen utgick frÄn Self Determination Theory (SDT) som bygger pÄ tanken att beteenden som styrs av inre motivation har större chans att upprÀtthÄllas Àn de som styrs av yttre motivation. Detta Àr intressant för vÄr undersökning dÄ vi vill se om det finns ett samband mellan motivation och anstÀllningstid. En longitudinell studie pÄbörjades för att i förlÀngningen fÄ svar pÄ om motivation Àr nÄgot som finns frÄn början av anstÀllningen eller nÄgot som kommer med tiden.

Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.

BakgrundDÄ utomhusaktiviteten Àr en viktig del i barnens vardag pÄ förskolan skall utomhuspedagogiken ses som ett komplement till den vanliga undervisningen som sker inom fyra vÀggar. Genom att förskolan har en varierad och pedagogisk utformad utemiljö frÀmjar det barnens utveckling och hÀlsotillstÄnd. Forskning visar att pedagogens roll Àr oerhört viktig vid utomhusaktiviteter, eftersom barnen behöver en trygg bas att ÄtervÀnda till vid sina upptÀcktsresor utomhus. Pedagogen skall ocksÄ vara delaktig i barnens aktiviteter och finnas till hands för att svara pÄ frÄgor som uppkommer samt uppmana till lek och lÀrande.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ utomhusverksamheten och hur barnen pÄ förskolan uppfattar utomhusaktiviteterna.MetodMetoden Àr en kvalitativ intervjustudie med fyra pedagoger och sju barn pÄ en förskola.ResultatPedagogerna Àr positiva till utomhusaktiviteterna och ser dessa som en viktig del i vardagen och anser att det Àr centralt att barnen dagligen fÄr vara utomhus och röra pÄ sig genom fri lek och aktiviteter. De finner bÄde fördelar och nackdelar med att vara utomhus och menar pÄ att vÀdret, tidsbrist och rÀdsla för att nÄgonting skulle hÀnda nÀr de Àr utomhus Àr vÀsentliga nackdelar.

This thesis aims to study how teachers develop pupils' motivation to read. Using qualitative interviews, three Swedish middle school teachers describe their experiences regarding pupils' motivation to read. They comment on how they attempt to stimulate motivation and the conditions and circumstances they experience while carrying out their work. As a basis for the teacher interviews, their pupils completed a web based survey about how they value reading as an activity and how they see themselves as readers. An analysis of the interviews raises several issues for discussion: pupils have different needs, good readers are described through their abilities, not through their experiences or reading habits, and teachers feel they can be limited to implement the teaching they think is necessary to promote reading abilities.

Med Hackman och Oldhams (1976) teori om grunderna för att kÀnna arbetstillfredsstÀllelse undersöks hÀr om motivation, organisationskultur och personlighet kan ha nÄgot förklaringssamband. Motivationshygienteorin som Àr framtagen av Herzberg (Herzberg, Mausner & Snyderman, 1959) anvÀnds för att undersöka motivation. För personlighet anvÀnds den vÀlkÀnda och vÀl validerade femfaktormodellen som McCrae och Costa har gjort sig kÀnda för. Organisationskultur mÀts utifrÄn Scheins (1990) definition av organisationskultur. UtifrÄn dessa teorier utformades en enkÀt som var mÀtinstrumentet.