Den hÀr studien handlar om arbetsmotivation pÄ tvÄ Àldreboenden i GÀvleborgs lÀn. Vi gjorde en jÀmförelse mellan ett privat Àldreboende och ett kommunalt Àldreboende för att undersöka hur arbetsmotivation diskuteras pÄ enheterna. Syftet med studien var att se om det fanns skillnader mellan det privata och det kommunala boendet samt mellan chef och medarbetare i definitionen arbetsmotivation. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Det vi i huvudsak kom fram till var att arbetskamraterna, de boende och att prestera bra var de mest framtrÀdande faktorerna till arbetsmotivation.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

Behovet av religionskunskap som skola?mne i undervisningen a?r och har varit omdiskuterat. A?ndringen till religionsfrihet i Sverige skapade behov av fo?ra?ndring fra?n kristendomskunskap till religionskunskap. Skolverket syfte med religionskunskap a?r att elever ska kunna fa? fo?rsta?else fo?r hur olika religioner och livsa?ska?dningar pa?verkar individens moraliska fo?rha?llningssa?tt.Denna underso?kning avser att underso?ka vilket syfte eller relevans elever upplever med religionskunskapen i undervisningen och hur det pa?verkar deras intresse fo?r a?mnet samt hur elever vill att a?mnet religionskunskap ska utformas i undervisningen fo?r att o?ka intresset fo?r a?mnet.

The purpose of this paper is to bring a British mural painting that originated in England in the 1920?s into the limelight and introduce it to the Swedish public. The mural was commissioned by Tate Gallery, currently known as Tate Britain. The work of art was designed for a semi-public space as a decoration in the Refreshment Room of the gallery, located in the basement where there was little natural light. The artist, a young British man named Rex Whistler, was transformed from being a student at an art school into a celebrated professional artist by this piece of art.

En studie om motivation bland lÀrare och elever pÄ byggprogrammet..

Syftet med studien Àr att fÄ större insikt i hur pedagoger kan hjÀlpa sina elever att fÄ motivation till eget musicerande och spelglÀdje. Med en fenomenografisk utgÄngspunkt och genom kvalitativa intervjuer dÀr fyra trÀblÄslÀrare vid olika musik- och kulturskolor deltog, undersöktes deras syn pÄ hur de ser pÄ sina elevers motivation och hur de undervisar för att inspirera sina elever till fortsatt musicerande.Av intervjusvaren framgÄr tydligt att viktiga kÀllor till motivation Àr mÄl, samspel, grupptillhörighet och jag-kan kÀnsla. I resultatdelen har jag kategoriserat och analyserat intervjusvaren och avslutningsvis förs en diskussion kring resultaten i förhÄllande till begreppen motivation och didaktik..

Syftet var att kartlÀgga hur pedagogen kan öka elevernas motivation för Àmnet matematik. KartlÀggningen Àgde rum i Är fyra, sju och nio samt med pedagoger frÄn tre olika skolor i Bodens kommun hösten 2004. Avsikten var att hitta de faktorer som pÄverkar elevers motivation och vad man som pedagog kan göra för att öka motivationen för Àmnet matematik. Vi anvÀnde oss av enkÀtundersökningar för att fÄ en sÄ bred bild av helheten som möjligt. Resultatet av undersökningen tyder pÄ att eleverna Àr beroende av hur man som enskild individ mÄr, omgivningen, bemötande, eget intresse, pedagogens engagemang, individanpassning, lÀromedel och lektionens utformning.

Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva hur pedagoger arbetar med ett naturvetenskapligt innehÄll i en förskola. Grunden till valet av Àmne Àr ett ökat intresse för naturvetenskap och dess plats i verksamheten samt hur pedagoger tar till sig detta arbetssÀtt.Vi har valt kvalitativ metod dÀr bÄde intervjuer och observationer genomförders. Teorin vi har valt att utgÄ ifrÄn Àr den sociokulturella.VÄrt resultat visar att pedagogerna har ett positivt förhÄllningssÀtt till naturvetenskapligt innehÄll. Det finns en medvetenhet i pedagogernas arbetssÀtt om barns lÀrande och i vilka situationer det kan skapas ett spontant lÀrande, dÀr barnen fÄr upptÀcka och utforska tillsammans över tid och rum..

Syftet med denna studie var att undersöka lĂ€rares uppfattning om utomhuspedagogik och erfarenhet av att undervisa i utomhusmiljö. Respondentundersökningen utgick frĂ„n de fyra frĂ„gestĂ€llningarna: Hur uppfattar lĂ€rare utomhuspedagogik? Vilka erfarenheter har lĂ€rare av att undervisa i utomhusmiljö? Hur uppfattar lĂ€rare elevers lĂ€rande i utomhusmiljö? Är det ett effektivt lĂ€rande som lĂ€rarna beskriver utifrĂ„n David Kolbs ?The Experiential Learning Cycle??Kvalitativa intervjuer anvĂ€ndes som metod och genomfördes pĂ„ tre olika grundskolor i mellersta Sverige. Den ena skolan har en miljö/naturprofil, de tvĂ„ andra skolorna har inte en miljö/naturprofil. Det insamlade materialet bearbetades med hjĂ€lp av en tematisk analys, samt utifrĂ„n David Kolbs erfarenhetsbaserade cirkel ? ?The Experiential Learning Cycle?.I studien redovisas lĂ€rarnas uppfattningar och erfarenheter, resultatet visar att lĂ€rarna uppfattar utomhuspedagogik som ett praktiskt arbetssĂ€tt dĂ€r lĂ€randet blir konkret.

Syftet med utvecklingsarbetet var att tillverka en hemsida med undervisningstips,inom teknikÀmnet i ett utomhuspedagogiskt perspektiv, för pedagoger i förskolan ochskolans tidigare Är. Utvecklingsarbetet genomfördes genom att pedagoger frÄn enskola och en förskola svarade pÄ en enkÀt om teknik och utomhuspedagogik, vilkenlÄg till grund för hemsidan. Pedagogerna fick under nÄgra veckor anvÀnda hemsidanför att dÀrefter utvÀrdera hemsidan via en ny enkÀt. Resultatet visade att hemsidanmed sina undervisningstips inom teknik utomhus var anvÀndbar och vÀl fungerande.Ett digitalt lÀromedel med teknik i ett utomhuspedagogiskt perspektiv saknades ochvi ansÄg att hemsidan fyllde detta gap..

Motivation Àr ett centralt begrepp inom psykologisk forskning och Àr vÀsentligt i organisationer för att skapa förstÄelse om hur aktiviteter pÄ arbetet pÄverkar anstÀlldas motivation och prestation. Motivationsfaktorer förklaras bero pÄ bÄde inre och yttre drivkrafter. De inre drivkrafterna styrs av individens intressen och tillfredsstÀllelse i arbetsuppgifter pÄ arbetet, medan de yttre förklaras som exempelvis belöning och att uppnÄ företagsmÄl. Denna studie bygger pÄ Ätta intervjuer dÀr syftet var att undersöka subjektiva upplevelser av inre och yttre motivation pÄ arbetsplatsen. Resultatet analyserades med hjÀlp av metoden meningskoncentrering vilket uppvisade 4 teman i faktorn inre motivation: frihet, vÀlbefinnande, mÄl och delaktighet.

I detta examensarbete presenterar vi vÄr kvalitativa studie kring fenomenet motivation och motivationsarbete i skolan utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Fokus i studien Àr vad verksamma lÀrare lÀgger i begreppet motivation samt hur det kan gestaltas i praktiken. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr observationer pÄ tvÄ olika skolor, i fyra olika klasser och intervjuer av fyra lÀrare. Resultatet visar att begreppet motivation Àr diffust och tolkningsbart samt att lÀrare ofta tar till olika slags artefakter för att skapa motivation och lustfyllda lÀrandesituationer i klassrummet. .

This paper is a study about outdoor education in pre- school. The main purpose is to look over if outdoor education in pre- school is a restraint or a resource. The study is based on two questionnaires, one to personnel in pre- school and one to parents who have children in pre- school. The study showed that outdoor education is mostly viewed to be a resource but there can be some problems in how to use it. Time, planning and knowledge were problems that were often mentioned by teachers.

Det ha?r a?r en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats da?r socialkonstruktionismen sta?r som teori. Syftet a?r att underso?ka hur la?rare beskriver att de bemo?ter matematiken i skolan na?r det finns elever i behov av la?s- och skrivsto?d. En diskurspsykologisk analys studerar hur ma?nniskan skapar och fo?rsta?r sin omva?rld genom anva?ndning av sin spra?kliga fo?rma?ga.