Sverige har under en längre tid omvandlats till ett multikulturellt land samtidigt som samhället blivit allt mer komplext med ny avancerad teknik. Detta bidrar till en allt svårare riskkommunikation mellan räddningstjänster och allmänheten, med mål att skapa ett säkert samhälle. Samtidigt har det svenska samhället upplevt social oro vilket har startat en diskussion om räddningstjänsten kan användas för att motverka social oro. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har därför börjat undersöka räddningstjänsternas möjlighet att genom en fungerande riskkommunikation kunna motverka social oro.Syftet med föreliggande rapport är att klargöra om det sker något erfarenhetsutbyte mellan räddningstjänsterna, om det finns metoder och strategier för hur räddningstjänsterna arbetar med riskkommunikation i ett mångkulturellt samhälle och i så fall vilka. Vidare ska det undersökas om det finns möjlighet i praktiken för räddningstjänsterna att med riskkommunikation motverka social oro i samhället samt hur räddningstjänsterna ser på framtiden vad gäller riskkommunikationen i ett multikulturellt samhälle.Sex räddningstjänster har intervjuats.

Syftet med arbetet är att kartlägga och att finna möjligheter till förbättringar i projektflödet. Arbetet berör de delar av företaget som befinner sig i ett tidigt skede av projektflödet eftersom ändringar i dessa skeden kan göras till en liten kostnad. Informationsinsamling har skett genom fria samtal, dock med vissa förberedda frågor. Information har inhämtats från flera delar av projektflödet så som försäljning, projektledning och konstruktion. Vi har kommit fram till att det är värt att lägga mer resurser på förbättringsarbete och se över ansvarsfördelningen för detta.

Detta är en fallstudie där vi har tittat närmare på en specifik mångkulturell F - 6-skola, vad de har för handlingsplan för bemötandet av andraspråkselever och vad skolans lärare har för strategier för inkluderingen av dessa elever. Vi har genomfört intervjuer med totalt elva informanter, bland annat klasslärare, rektor, modersmålslärare och språkstödslärare för att söka svar på våra frågeställningar. Skolan i fråga är mångkulturell och erbjuder andraspråkseleverna mycket stöd. Resultatet i vår studie visar på att modersmålsundervisningen är av stor vikt vid andraspråksinlärning, det arbetar skolan hårt för. De satsar mycket resurser och tid på språkstöd, modersmålsundervisning och föräldrakontakt.

Säljö (2000) menar att människan bäst lär och utvecklas genom kommunikation och interaktion med varandra. Han menar att vi lär utifrån den situation som vi befinner oss i. Det är med utgångspunkt i hans tankar som detta arbete framkommit. Det är ett arbete som bygger på en kvalitativ undersökning. Genom halvöppna intervjuer har försök gjorts med att försöka få fram hur några rektorer och lärare på några skolor i Karlskrona kommun samverkar i arbetslag.

Studiens övergripande syfte är att få en samlad bild av barns, föräldrars och professionellas perspektiv på barn som har föräldrar med missbruk/beroende, psykisk ohälsa och/eller våld i nära relation. Den insats som undersöks är sekundärprevention i form av stödgruppsverksamhet som riktas till målgruppen i ett län. Studien tar framförallt upp den svenska forskning som finns tillgänglig och med den som utgångspunkt studeras ett län med sex kommuner och de verksamheter som kommunerna är huvudmän för. Studien har genomförts med en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder, dels en webbenkät, ett dialogmöte i form av survey feedback och dels semistrukturerade intervjuer med åtta personer, både vuxna barn och föräldrar. Skillnaderna mellan kommunerna i länet är stora vad gäller satsade resurser i form av tjänster och därmed antalet barn som ges möjlighet att gå i stödgruppsverksamhet.

Fallstudien är utförd på Vikings Beds AB med syftet att få förståelse över vilka resurser som påverkar en produktionsresurs när ett tillverkande företag vill öka omsättningen.Först kartlades nuläget genom kartläggning av lagerhantering och materialstyrning. Med hjälp av dessa två metoder skapades ett layoutflödesdiagram som gav en uppfattning om vilka faktorer som påverkade vilka i flödet. Genom en TAK-analys kunde tillgängligheten betraktas som flödets huvudproblem.Med den slutsatsen utformades sedan rekommendationer innehållandes ställtidsreduktioner, flashhalsoptimering samt materialstyrningsmetoder. Dessa metoder ska förhoppningsvis hjälpa Viking Beds nå ökad omsättning. .

Produktionsdjur lever i grupper utformade av människan. Faktorer kring grupperingen medför en miljö som begränsar djurens naturliga beteende och kan ge upphov till aggressivitet mellan djuren. Exempel på dessa faktorer är gruppens storlek och densitet, samt de dominansrelationer som uppstår mellan djuren. Trots de skilda förhållanden som fiskar, mjölkkor och värphöns hålls i, finns likheter i hur deras beteende påverkas av gruppens utformning och den medföljande konkurrensen kring de begränsade resurser grupplivet medför. På lång sikt blir aggressiva beteenden kostsamma både för djurens välfärd och för produktionens ekonomi..

Att personer saknar eller har nedsatt arbetsförmåga skapar effekter på såväl individ, organisations och samhällsnivå. Arbetslivsinriktad rehabilitering genomförs för att personer ska återfå sin arbetsförmåga och i Sverige omfattar denna process flera aktörer från olika organisationer och professioner. Dessa måste därför samverka för att rehabiliteringen ska få ett bra resultat.Detta har i tidigare forskning visat sig medföra flera olika typer av utmaningar för de involverade personerna. Syftet med föreliggande studie är studera samverkan mellan personer som tillhör olika organisationer och professioner utifrån ett förhandlings-och nyinstitutionellt perspektiv. Studien har genomförts utifrån grundad teori och baseras på sju intervjuer med personer som på olika sätt arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering.

Det förekommer ett eftersatt underhåll i landets utemiljöförvaltningar, vilket leder till konsekvenser för anläggningarna och förvaltningarnas ekonomiska resurser. Detta arbete ansluter till SLU Moviums projekt Underhållsskulden som ämnar belysa problematiken. Begravningsplatser är en del av vårt kulturarv och deras kulturhistoriska värden ska skyddas enligt 4 kap. kulturminneslagen. Underhållet ska säkerställa ett bevarande.

Problem: Vilka tillväxtstrategier ligger till grund för snabbt växande gasellföretag och kan likheter identifieras i strategiimplementeringen?Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera om gasellföretag i Umeå har liknande tillväxtstrategier för att uppnå sin snabba framgång. Genom att identifiera och kartlägga företag i Umeå som kategoriseras som gasellföretag vill vi få en ökad inblick och förståelse kring vilka strategier som ligger till grund för den snabba tillväxten samt vilken påverkan ledaren har.Teori: Vi har som utgångspunkt i vår teoretiska referensram använt oss utav Johan Wiklunds teoretiska tillväxtmodell som består utav fem olika variabler som skapar tillväxt inom ett företag; resurs, kompetens, motivation, miljö och strategi. Till denna modell har vi även inkluderat ledarskap eftersom vi anser att ledarskapet inom ett företag påverkar individerna på en arbetsplats, vilket tillsammans påverkar tillväxten och strategin. Med denna modell som utgångspunkt har vi valt att angripa vårt problem med olika teorier knutna till de ovan nämnda variablerna.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för vår studie.

Läraren står inför ett stort utbud och stora möjligheter till variation i användningen av läromedel idag. Vilka läromedel som väljs i undervisningen beror på olika ramfaktorer såsom elevgruppen, deras prestationsförmåga, intresse, motivation, tid och skolans ekonomiska resurser.I vår studie presenteras hur en lärare och hennes fem elever upplever engelskundervisning och vilka deras åsikter är kring läromedlen. Studiens utgångspunkt är en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med denna lärare och dessa elever.Vårt syfte är att belysa hur elever och lärare upplever undervisning i engelska i årskurs 9 med fokus på val, användning och utvärdering av läromedel.Resultatet visar att eleverna efterfrågar mer muntlig engelska under lektionstiden, vilket inte tycks tillgodoses med de läromedel som används. Eleverna har trots detta en positiv inställning till de läromedel som används samt till engelskundervisning och de ser fördelar med färdigheter i ämnet. Betydelsen av engelska språket för kommunikation med omvärlden anses viktig.

Undersökningens syfte var att ta reda på något om kopplingen mellan dyslexidiagnosen och den hjälp elever får. Vi sökte svar utifrån sex frågeställningar som berör om elever med dyslexidiagnos får mer och/eller annorlunda hjälp än de utan, om det är eleverna med de största läs- och skrivsvårigheterna som har diagnos,om hjälpen går till de elever som behöver den bäst och om föräldrars möjlighet att påverka. En enkätundersökning genomfördes bland 55 pedagoger i två olika kommuner och dessa jämfördes sedan med varandra. Resultatet visade att många pedagoger ansåg att dyslexidiagnosen var viktig. I den ena kommunen fick eleverna med diagnos mer hjälp än de utan.

Syftet med denna studie är att beskriva hur ett företag kan skapa konkurrensfördelar genom en varumärkesutvidgning. Studien baserar sig på fallföretaget Nationalencyklopedin AB. Vi avser att identifiera intern kompetens och resurser och därigenom klargöra vilka styrkor som finns i det befintliga varumärket och som med fördel kan byggas in i den nya produkten. Studien avser även att undersöka om NE AB bör använda sig av en varumärkesutvidgning vid lanseringen av deras nya läromedelsprodukt eller om de bör introducera ett nytt varumärke. Med hjälp av teoretiska och empiriska ramar undersöker vi hur NE AB kan använda sig av dess nuvarande styrkor inom varumärket, konkurrensstrategierna samt kärnkompetensen ? vid introduktionen av en ny digital läromedelsprodukt.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är internationaliseringsprocesser och etableringsstrategier. Frågeställningen i vårt fall är hur internationaliseringsutvecklingen ser ut för större företag som förfogar över erfarenhet, resurser och kunskap när de ska träda in på nya marknader. Vi har studerat hur de valda företag har trätt in på nya marknader, vilka typer av etableringsstrategier de har använt sig av, hur arbetet bedrivs idag och moderbolagets roll när det gäller etableringsbeslut. Av de studerade företagen läggs störst fokus på Wasabröd AB då ett av del syftet är att presentera förslag på strategier vid eventuell etablering på en ny marknad för Wasa knäckebröd. Den nya marknaden som författarna undersökt och tittat närmare på förutsättningar för en Wasa etablering är den chilenska marknaden.Uppsatsens syfte är att utforska och utvärdera tre företags etableringsstrategier, ur vilket samtliga disponerar erfarenheter, resurser och kunskap.

I många organisationer är personalen den viktigaste tillgången för att skapa värden, men det speglas inte alltid i årsredovisningen. Det kostar företaget resurser att göra frivillig personalekonomisk redovisning och informationen i den är inte alltid enbart positiv. Trots det gör många företag redovisningen och vad är det då som motiverar företagen att göra den?Syftet med uppsatsen är att förklara varför företag gör personalekonomisk redovisning, utöver den lagstadgade, i årsredovisningen.Huvudförklaringen vi fann till varför företag gör personalekonomisk redovisning är att skapa legitimitet och därmed anpassa sig till samhälleliga förväntningar. Upprättandet av redovisningen kan dock till viss del förklaras av att de vill motivera de anställda samt för att förse intressenter med information..