Enligt skollag och läroplan har skolan två huvuduppgifter, att ?ge eleverna kunskaper och färdigheter? och att ?främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor". Att i praktiskt arbete i klassrummet genomföra dessa båda uppgifter är ofta svårt. Av tradition dominerar kunskaps- och färdighetskraven skolans arbete och stödet för att utveckla arbetet kring värdegrundsfrågor har länge varit eftersatt.Under läsåret 2004-2005 har jag tillsammans med mina elever i årskurs tre arbetat med samtal kring moral och etik. Våra samtal har utgått från litteratur och film.

Syfte och frågeställningar: Vår studie syftar till att beskriva och analysera socionomers uppfattningar och den roll MI-metoden har för deras arbete med klienter. Våra frågeställningar lyder:? Finns det några aspekter av MI-metoden som socionomerna lyfter fram som viktigare än andra? I så fall vilka?? Hur uppger socionomer att de tillämpar MI-metoden? ? Hur upplever socionomer MI-metoden som en samtalsmetod?Teoretiska perspektiv: I teorin beskrivs Habermas kommunikativa handlande där bland annat fyra handlingsbegrepp ingår samt Blumers teori om symbolisk interaktonism. Dessa två teoretiska perspektiv har vi som utgångspunkt i resultat ? och analyskapitlet.Metod: Studien utgår ifrån ett abduktivt angreppssätt medan undersökningsmetoden utgörs av ett kvalitativt tillvägagångssätt.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

Att samtala eller inte samtala om döden är en svår fråga, speciellt i relationen mellan den döende patienten och vårdgivaren. Forskning visar att vårdgivare som misslyckas att möta patienters behov av att samtala om döden, kan orsaka ett existentiellt vårdlidande för patienten. Det är därför viktigt att belysa patienters upplevelse av det existentiella samtalet kring döden. För att belysa detta samtal har vi valt att göra en innehållsanalys av narrativer, där den döende människan berättar om sina upplevelser med egna ord. Att känna trygghet i relationen är en förutsättning för att det existentiella samtalet överhuvudtaget skall uppstå.

Problem och syfte Det åligger läraren att tillsammans med elev och förälder genomföra ett utvecklings- samtal/termin. Dessa tar tid att planera och genomföra och jag kan ibland uppleva att detta går på rutin. Finns det egentligen tillräckligt med kunskap i skolan om hur utföra dessa på bästa sätt? Vad säger litteratur och forskning om utvecklingssamtalets syfte och innehåll? Syftet med denna uppsats har varit att få kunskap om vad litteraturen säger om utvecklingssamtal och vad en grupp pedagoger har för syn på utvecklingssamtalet. Dessutom ville jag, för att få en utvecklingsinriktning i min uppsats, genom reflektion sätta igång tankar och presentera nya idéer till deltagarna i intervjustudien.

Studiens syfte har varit att beskriva och förklara hur pedagogerna i förskolan förbereder och genomför föräldrasamtal . Fokus har legat på de svårigheter man upplever och vilka medvetna och omedvetna strategier som används. De samtal som avses är i första hand ?de andra? samtalen, alltså alla dessa samtal som förs förutom de obligatoriska utvecklingssamtalen. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och bygger på tio semistrukturerade intervjuer med pedagoger i förskolan.Jag har utgått från ett sociokulturellt perspektiv för att analysera vilka språkliga och fysiska verktyg pedagogerna använder.

SammandragDenna uppsats handlar om vad Aspergers syndrom är och vad det innebär för barnen i skolan. I texten ges en förklaring till de olika kriterierna som experterna följer för att ställa diagnosen Aspergers syndrom och även hur föräldrar, förskolan och skolan kan hjälpa barnen med Aspergers syndrom att lära sig samhällets samspel och regler.Uppsatsen har genomförts med hjälp av litteratur från tidigare forskningar och samtal med lärare och specialpedagogen. Det som jag lägger tyngdpunkten på, är min egen undersökning med observation och samtal med en flicka i 11 års ålder som har diagnostiserats ADHD och Aspergers syndrom.Undersökningen visar att barnen med Aspergers syndrom behöver ha struktur samt tydliga och okomplicerade regler, samt att de kan ha vissa svårigheter med språket och det sociala beteendet. Men med hjälp av tålamod och vilja kan de lära sig att samspela med omgivningen även om de inte förstår varför.Nyckelord: Aspergers syndrom, diagnos, specialpedagogik..

The porpuse of this paper is to find out how three teachers working in years four to six in a Swedish school say they use formative assessment and how they use it in educational practice, and if there is a difference in the use of formative assessment between year four, five and six. Formative assessment is the kind of assessment that aims to enhance the student?s learning, as opposed to summative assessment wich is intended only to summarize student?s accomplishments. To answer the purpose, I conducted qualitative interviews with the teachers, and observations in each of the teachers? classrooms.

Digitala kompetensportföljer ökar i popularitet och deras användningsområde har under de senaste åren ökat. En digital kompetensportfölj kan demonstrera en individs framsteg, prestationer och hjälpa till att visa upp hur väl en student behärskar den kompetensen som krävs inom ett visst yrkesområde. Forskning pekar på att designkompetens och designförmåga är någonting som är svårt att fånga samt förmedla då en stor del av en designers designprocess genomförs inne i huvudet på designern. Jag har genom en kvalitativ studie, intervjuat olika roller gällande deras tankar om hur designkompetens kan utvecklas och synliggöras. Studien resulterade i riktlinjer hur en digital kompetensportfolio kan stödja utveckling och synliggörande av designkompetens..

Bakgrund: Den mellanmänskliga relationen, baserad på kommunikation och samtal, utgör kärnan i psykiatriskt vårdande. Denna studie utgår från det vårdande samtalets teori där vårdandets grundmotiv är caritas, en naturlig strävan efter att lindra lidande och bevara patientens värdighet i en vårdande relation. Varje sjuksköterska inom psykiatrisk vård kan förväntas möta personer med samsjuklighet i psykisk ohälsa och missbruk eller beroende. Ökad kunskap om dessa personers upplevelser av vårdande samtal förväntas dels öka förståelsen för deras lidande, dels utveckla sjuksköterskans förmåga att i samtalet kombinera etisk hållning, lyhördhet och praktiskt agerande, vilket kan bidra till att fler personer med denna typ av samsjuklighet kan erbjudas samtal som upplevs som vårdande och därmed lindrar lidande. Syfte: Syftet med denna intervjustudie är att belysa upplevelser av vårdande samtal hos personer med samtidig psykisk ohälsa och missbruk eller beroende.

Vi har med denna studie undersökt vilka vägledningsmodeller och metoder som vägledare använder i drop in- samtalet, samt deras inställning till detta. Den metod vi använder oss av i studien är semikvalitativa intervjuer tillsammans med en intervjuguide som bas med frågor uppdelade i teman. Dessa teman är modeller, metoder och inställningar. De vägledningsmodeller som vägledarna i studien använder sig mest av och som ligger som en grund för deras arbete är Gerard Egans modell ?The Skilled Helper?.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska utifrån ett helhetsperspektiv och med god kommunikation som verktyg identifiera patientens behov. Vi upplever att behovet av omvårdnad i relation till sexuell hälsa exkluderas inom vården vilket utgör ett hinder för holistisk omvårdnad. Attbortse från patientens behov av samtal om sexualitet kan innebära att omvårdnadsbehoven baseras på sjuksköterskans förutfattade meningar. Syfte: Syftet med denna uppsats är attbelysa hinder och möjligheter för sjuksköterskan att initiera och genomföra samtal om sexualitet med patienten. Metod: Vald metod i denna uppsats är litteraturstudie med en induktiv ansats.

Studien syftade till att undersöka könsskillnader i duadsamtal gällande sju observerade variabler; avbrytningar, avbrytningsförsök, skyddande inledningsfraser, återkopplingar, påhängsfrågor, antal yttringar och taltid. Totalt observerades 10 par via videoinspelade samtal. Resultatet av analysen visade inga signifikanta resultat att kön påverkade de observerade variablerna.För att förstärktes studien genomfördes en triangulering baserad på, förutom observationerna, två enkäter som jämförde försökspersonernas upplevelser med ytterligare 80 enkätpersoners förväntningar kring duadsamtal. En signifikant skillnad hittades i enkätsvaren hos de observerade försökspersonernas, vilken visade att männen kände sig mer självsäkra än kvinnorna både vid gruppsamtal och samtal med okända människor. Ett flertal tendenser visade att männen även kände sig mer bekväma i diskussionssammanhang.

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.

Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.