Undersökningen jÀmför en teoretisk bas, baserad pÄ Kerstin Bladinis ?Handledning som verktyg och rum för reflektion?, med hur pedagoger i en mellansvensk förskola tÀnker om specialpedagogens uppdrag och handledningssamtalets funktion.Resultatet visar att Àven om pedagogerna pÄ ett intellektuellt plan Àr vÀl insatta i dessa omrÄden, och kÀnner till specialpedagogens uppdrag sÄvÀl som hur handledningssamtalet fungerar och vad det syftar till, sÄ uppstÄr det ibland i praktiken en form av missförstÄnd mellan dem och specialpedagogen, dÀr man istÀllet efterfrÄgar helt andra kvaliteter Àn de specialpedagogen kan erbjuda. Av intervjuresultaten framtrÀder en bild av att den avgörande faktorn för detta Àr stress. Pedagogerna beskriver situationer dÀr specialpedagogens kompetens efterfrÄgas som en sista utvÀg, dÄ man försökt allt annat och lÀget Àr akut. Men befinner sig i ett lÀge dÀr man krÀver snabba, konkreta besked och inte Àr mottaglig för det processinriktade arbetssÀtt som kÀnnetecknar sÄvÀl specialpedagogens uppdrag som handledningssamtalets funktion.Uppfattningen om stress som en avgörande faktor för kvaliteten pÄ kommunikationen mellan pedagog och specialpedagog styrks av de positiva erfarenheter som uttrycks dÄ specialpedagogen i ett tidigt skede varit delaktig i utvecklingsarbetet kring ett eller flera barn ? och dÄ stressmomentet kunnat elimineras..

The aim of the study was to examine prerequisites for the changes that are taking place within working with Intimate Partner Violence in Va?stra Hisingen (a municipal district in Gothenburg, Sweden). My research questions concerned incentives for the new features, their practical consequences and prerequisites for implementation. The study has been performed by three focus group interviews with different parts of the organization represented. The work material has then been analyzed using Implementation Theory, Human Service Organization Theory and theories on breaking up.

LÀroplanen för förskolan belyser samverkan mellan pedagoger och förÀldrar. Pedagogerna ska dels föra samtal med förÀldrarna om barnets trivsel, utveckling, lÀrande samt genomföra utvecklingssamtal. MÄlet med undersökningen var att belysa pedagoger samt invandrarförÀldrars syn pÄ kommunikation. Hur specialpedagogen kan fungera som ett stöd tas Àven upp. Studien har en hermeneutisk ansats. Metoderna som anvÀndes var kvalitativa i form av intervjuer och fokusgrupper.

Föreliggande studie bygger pÄ ett dramapedagogiskt arbete inom en specialpedagogisk kontext. Studien har utförts pÄ en resursskola med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet Àr att undersöka vilka kvaliteter pedagogiskt drama kan tillföra i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd, sÀrskilt utifrÄn förhÄllningssÀtt, social interaktion och sjÀlvkÀnsla. För att nÄ detta syfte har det pedagogiska arbetet bestÄtt av att tillsammans med eleverna utföra olika dramaövningar. Vidare har eleverna skapat en musikvideo utifrÄn deras egenproducerade lÄt.

Haraldson, Emma (2011) Mottagande och placering i gymnasiesÀrskolan En diskursanalys utifrÄn hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min studie Àr att genom en diskursanalys se till hur en grupp rektorer och pedagoger resonerar kring mottagande och placering inom gymnasiesÀrskolan. Jag ser Àven till hur samma informanter diskuterar om hur en utmanande skola för eleverna kan se ut. Den empiriska datan i denna studie Àr insamlad genom kvalitativa intervjuer i form av tvÄ intervjuer med tre rektorer samt tre fokusgruppssamtal med sammanlagt elva pedagoger, pÄ tvÄ skolor i Sverige. Tillsammans med tidigare forskning redovisad som en litteraturgenomgÄng bildar detta grunden till denna studie. Empirin visar pÄ en komplexitet gÀllande mottagande och placering, att flera olika perspektiv kan antas dÀr den sociala- och kognitiva kunskapen ansÄgs viktiga. TvÄ diskurser gÀllande undervisning inom gymnasiesÀrskolan trÀder fram; ett kunskaps- och ett omsorgsfokus, dÀr bÄda fokus sÀgs vara av betydelse för att utveckling ska ske.

This essay contains two stories that reflect the reality I face as an educator, as well as a reflective discussion about my self-perceived dilemma. The dilemma reflects a classroom situation where I as an educator have trouble dividing my focus, my focus is either put on entire the class or on the child with special needs. Through this self-perceived situation I have started to question how children with special needs find their place in the school today. I discuss how I can handle and look at the unique situation that occurs when meeting this child.Terms like integration, inclusion, segregation, social rights and the expression "a school for everyone" will be discussed in this text, as well as how we can connect these terms and expressions to the problems I find in the school system?s way of handling children with special needs.I also highlight my dilemma from different ethical perspective.

Magnetresonanstomografiska underso?kningar av bro?sten (MRT-mammografi) har utfo?rts i o?ver tva? decennier. Underso?kningen go?rs vid mammografiskt oklara fynd, planering info?r kirurgi samt vid kontroll na?r det finns o?kad risk fo?r bro?stcancer. Informationen info?r en mag- netresonanstomografisk underso?kning a?r avgo?rande da? information anga?ende underso?knings- procedurer o?kar patientmedverkandet vilket kan gynna bildkvalite?n info?r diagnostik.

Denna uppsats underso?ker hur den kristologi som kommer till uttryck i Elisabeth Ohlson Wallins fotoutsta?llning Ecce Homo kan fo?rsta?s i relation till det kristologiska projekt som artikulerats av Marcella Althaus-Reid. Underso?kningen sker i tva? steg da?r Althaus-Reids kristologi fo?rst rekonstrueras utifra?n de texter i hennes fo?rfattarskap som tydligt behandlar a?mnet, varefter en serie bildanalyser go?rs av fem fotografier ur Ecce Homo. Studien visar att ba?de Althaus-Reids texter och Ecce Homo inneha?ller inte en utan flera olika kristologier.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka, belysa och exemplifiera hur en svensk grundskola arbetar med elever som har dyslexi, dels i generella termer, dels med inriktning mot engelskundervisningen, vad gÀller stöttning, hjÀlpmedel, bedömning och betygssÀttning samt i vilken mÄn den undersökta skolans dyslexiarbete harmonierar med styrdokumentens föreskrifter.     För att kunna undersöka det valda omrÄdet anvÀndes semi-strukturerade intervjuer med tre lÀrare och en specialpedagog pÄ skolan. Intervjuerna sammanstÀlldes och analyserades.     Resultaten pÄ studien visade att skolan arbetar medvetet för att underlÀtta för elever med dyslexi genom hjÀlpmedel och nivÄgrupperingar, men att lÀrarna ÀndÄ till stor del stÄr frÄgande nÀr det gÀller vilka metoder som fungerar bÀst, hur de ska handla vid misstanke om dyslexi samt bedömning och betygssÀttning. Resultaten visade ocksÄ att engelska Àr ett Àmne som lÀrarna och specialpedagogen upplever som extra svÄrt för elever med dyslexi. Under engelskundervisningen arbetar lÀrarna dock inte annorlunda med elever som har dyslexi, trots att det Àmnet anses som svÄrare. De anser sig inte ha verktygen..

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Syftet med denna studie Àr att belysa specialpedagogens yrkesroll i förskola och skola samt skapa en djupare förstÄelse inom detta Àmne. Studien tar Àven upp om arbetssÀtten skiljer sig Ät i de olika verksamheterna. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. I studien intervjuas tio specialpedagoger pÄ tio olika skolverksamheter, i fem förskolor och fem skolor, Ärskurs ett till sex. IntervjufrÄgorna handlar om hur specialpedagogerna ser pÄ sin yrkesroll samt om i deras arbetsbeskrivningar skiljer sig Ät i de olika verksamheterna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd och hur skolans resurser möter barnens behov. Studien bygger pÄ Foucaults teori om makt som belyser samhÀllets och lÀrarnas starka position kring maktutövandet i förhÄllande till elever och resurser. Bronfenbrenners ekologiska miljömodell anvÀnds för att stödja synen pÄ hur miljön runt barnet pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien utgÄr frÄn ett diskursanalytiskt perspektiv för att undersöka mönster, skillnader och likheter i lÀrarnas uppfattningar. LÀrarna nÀmner vilka barn de uppfattar Àr i behov av stöd och de ger förslag pÄ hur resurserna kan tas tillvara pÄ.

??Denna studie unders?ker hur s?ngl?rare p? gymnasiet arbetar f?r att fr?mja elevers motivation till sj?lvst?ndigt ?vande inom s?ngundervisning med utg?ngspunkt i Self-Determination Theory (SDT). Studien inleds med en diskussion om motivationens betydelse f?r elevers utveckling och skillnaden mellan inre och yttre motivation. Bakgrunden belyser tidigare forskning kring motivation inom undervisning, vikten av ?vning och l?rarens roll i att st?dja elevens sj?lvst?ndighet.

Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog. (Interaction - A comparative study between ?I Ur och Skur? and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I vÄr studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstÄ om och hur verksamhetens form pÄverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mÄn barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vÄr studie vill vi Àven lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla.

ABSTRACT Burman, Ulrika. (2008) LÀrares uppfattningar om handledning i grundskolan. (Teachers? view of tutoring in public school.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Specialpedagogens förÀndrade yrkesroll har av mÄnga utbildningsanordnare tolkats innebÀra en förskjutning mot en rÄdgivande, handledande och konsultativ funktion i syfte att underlÀtta för elever i svÄrigheter. Denna undersöknings syfte har varit att kartlÀgga nÄgra lÀrares uppfattningar om denna (specialpedagogiska) handledning i grundskolan. Metoden som anvÀnts har varit att genom 8 halvstrukturerade intervjuer och en kvalitativ forskningsansats analysera resultatet mot en systemteoretisk bakgrund dÀr Àven begreppet praktisk teori spelar roll.