Allt fler barn i Sverige upplever en skilsma?ssa eller separation, vilket medfo?r ett va?xande ja?mlikhetsproblem da? tidigare forskning visat att fo?ra?ldrars skilsma?ssa eller separation kan ha negativ inverkan pa? barns skolprestationer och utbildningsniva?. Utbildning anses vara fundamental fo?r ma?nniskors livschanser senare i livet och vid en skilsma?ssa eller separation minskar fo?ra?ldrarnas mo?jligheter att sto?dja sina barn i deras utbildning. Med detta som utga?ngspunkt a?r syftet att underso?ka om barn med skilda eller separerade fo?ra?ldrar tenderar att ha fa?rre utbildningsa?r ja?mfo?rt med barn i intakta ka?rnfamiljer.

I denna studie ville jag belysa de olika aktörernas samverkan för barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. De metoder som anvÀndes för att uppfylla syftet var kvalitativa intervjuer. Med de kvalitativa intervjuerna ville jag bilda mig en uppfattning av hur varje aktör ser pÄ samverkan kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Ur syftet lyftes tre frÄgestÀllningar fram, dessa anvÀndes sedan som grunden i mina intervjufrÄgor. Studien utgÄr utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och grundad teori (Grounded Theory).

I vÄrt examensarbete har vi valt att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar för att inkludera elever med funktionsnedsÀttning. Teoretiska studier och kvalitativa intervjuer av lÀrare i idrott och hÀlsa, Àr det vi anvÀnt oss av för att undersöka hur lÀrare arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har lyft begreppen inkludering och funktionsnedsÀttning för att lyfta fram en definition, som arbetet sedan har utgÄtt ifrÄn. Vi har valt att belysa specialpedagogik, idrottslÀrarens kompetens, bemötande, skolans anda, organisation, miljön och materialets inverkan pÄ lÀrarens möjligheter att inkludera elever med funktionsnedsÀttning. Vi redovisar resultatet av intervjuerna och gör sen en analys utifrÄn resultatet och stÀller detta mot litteraturen.

Denna studie inriktar sig pÄ elevers uppfattningar angÄende det stöd de fÄr i och utanför klassrummet och pÄ vilket sÀtt det pÄverkar deras skolgÄng. Studien utfördes ur ett fenomenologiskt perspektiv genom intervjuer. EnkÀter anvÀndes som grund för urval av informanter och intervjuer har utförts med sex elever som har olika erfarenheter av stöd i skolan. Resultatet visar att flera av eleverna vill ha en lugn arbetsmiljö för att lÀttare kunna koncentrera sig samt att vÀntan pÄ hjÀlp i det ordinarie klassrummet ofta Àr för lÄng. Samtliga elever som i dagslÀget gÄr till en specialpedagog anser att de fÄr det stöd de behöver och att det dÀr finns arbetsro.

Mixade vÄrdsalar, det vill sÀga dÀr man blandar mÀn och kvinnor, Àr nÄgot som förkommer pÄ sjukhusen runt om i landet och bör uppmÀrksammas utifrÄn patientens perspektiv dÄ denne Àr i beroendestÀllning av sjukvÄrden och dess vÄrdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vÄrdsalar, detta oftast pÄ grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vÄrdas pÄ mixad vÄrdsal pÄ en akut sjukvÄrdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vÄrdats pÄ mixad vÄrdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vÄrdas pÄ mixad vÄrdsal.

From autumn 2008 Sweden has reinstalled the Special Education Needs teacher education. For future special education teachers and active teachers in the field, it is important to know the history and be aware of future visions to create a good role for the Special Education Needs teachers. This study examines attitudes towards special education and Special Education Needs teachers amongst school principals and classroom teachers at seven schools in UmeÄ municipality. School principals were interviewed, and a survey was handed out amongst the selected General Education teachers. From this it appears that school principals have a picture of special needs education and Special Education Needs teachers' work that corresponds well with the objectives of the school's governing documents.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger arbetar för att barn i behov av sÀrskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation. Hur ser pedagoger pÄ sin egen roll i barnens lÀrande? Hur tÀnker de kring sin profession inom en del av ett kvalitetsarbete? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa studier med halvstrukturerade intervjuer som metod, dÄ det inspireras av tematisk innehÄllsanalys. Intervjuerna genomförs med tvÄ barnskötare, tre förskollÀrare och en specialpedagog som arbetar pÄ förskolor i tvÄ olika kommuner, belÀgna i olika lÀn. Fokus ligger pÄ ett specialpedagogiskt perspektiv, dÀr studien har visat att pedagoger arbetar pÄ ett sÀtt som verkar för att barn i behov av sÀrskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation.

Bakgrund Arbetsterapeuter har kompetens inom aktivitet och g?rande och kan utforma inter ventioner f?r alla ?ldrar. Musikterapi ?r en intervention som anv?nds f?r att fr?mja h?lsa genom upplevelsen av musik. Varje ?r ?r det 25 000 personer som insjuknar i en demenssjukdom och n?r en person f?r en demenssjukdom kan den social interakt ionen vara n?got som gradvis kan minska, vilket kan leda till ensamhet.

Syftet med studien Àr att genom analys av förskollÀrares berÀttelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan pÄverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig pÄ Ätta intervjuer med förskollÀrare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala samspel.Den tidigare forskningen behandlar begreppen socialt samspel och lek. Vidare redovisas ocksÄ olika faktorer som kan pÄverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk analys för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. UtifrÄn ett specialpedagogiskt synsÀtt har vi valt att utgÄ frÄn tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet.Den tematiska analysen ledde fram till tre olika huvudteman.

Syfte och fr?gest?llningar: Studiens syfte ?r att analysera r?ttf?rdigande och f?rd?mande av skolattentat p? internetplattformen Flashback. F?r att ytterligare komma ?t r?ttf?rdigande breddas fokuset ?ven till hur tillv?gag?ngs?tt och strategier f?r att beg? skolattentat ?l?rs ut? p? Flashback. Studien ?r viktig f?r att den i f?rl?ngningen skulle kunna bidra med identifiering av potentiella g?rningspersoner och d?rmed bidra till det brottspreventiva arbetet i samh?llet.

Syftet med undersökningen Àr att beskriva och problematisera pedagogers syn pÄ en integrerad matematikundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi valde dÄ att intervjua pedagoger, specialpedagoger och en rektor pÄ tvÄ Är 0-6 skolor. FrÄgorna berörde bland annat hur pedagogerna och specialpedagogerna arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd, vilken tanke de har med sitt arbetssÀtt och hur de skulle vilja arbeta om de fick önska. Rektorn fick bl.a. svara pÄ frÄgan hur hon vill att hennes personal ska arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik.

Studiens syfte Àr att undersöka lÀrarnas förvÀntningar pÄ ElevhÀlsan samt att belysa lÀrarnas upplevelse av stödet frÄn ElevhÀlsan ur deras perspektiv. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ fokusgruppsintervjuer dÀr vinjetter var ett stöd till vÄra ÀmnesomrÄden. Vi har en hermeneutisk ansats i vÄrt arbete dÄ vi Àr intresserade av att tolka och se mönster och innebörder i pedagogernas förvÀntningar gÀllande ElevhÀlsan och stödet dÀrifrÄn. VÄr teori Àr Antonovskys teori, KASAM vilket innebÀr att mÀnniskan har behov av att tillhöra ett sammanhang och kÀnna meningsfullhet i det hon gör. Vi har i fyra fokusgrupper intervjuat 22 lÀrare pÄ tre olika skolor. Resultatet visar att lÀrarna har svÄrt att uttrycka klara förvÀntningar pÄ ElevhÀlsans arbete dÄ de olika rollerna inom teamet Àr otydliga för dem.

Arbetet omfattar en undersökning om specialpedagogik för elever som befinner sig i lÀs ? och skrivsvÄrigheter. Syftet Àr att ge fördjupad kunskap om vilka, personella och ekono-miska, insatser som görs för elever som befinner sig i lÀs ? och skrivsvÄrigheter och som dÀrmed Àr i behov av ett specialpedagogiskt stöd samt hur detta uppnÄs i förhÄllande till styrdokumentens krav. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod, dÀr forskaren strÀvar efter att synliggöra egenskaper och uppfattningar hos respondenterna genom intervjuer.

Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.

Syftet med studien var att, ur ett kritiskt perspektiv beskriva och problematisera, utifrÄn pedagogers perspektiv, det som gynnar respektive försvÄrar koncentrationsförmÄgan i klassrummet. Vi ville ta reda pÄ hur pedagoger tÀnker och agerar kring denna problematik och vad det Àr som hindrar att tankarna kring detta begrepp inte har förÀndrats. Vi har, genom litteraturstudier fördjupat oss i olika teorier som berör koncentration, bÄde som förmÄga, samt som svÄrighet. Litteraturstudierna berörde Àven bakomliggande faktorer till koncentrationsförmÄga/svÄrigheter och pedagogiska perspektiv. Studien har genomförts genom det ovan nÀmnda, samt intervjuer och observationer av verksamma pedagoger i de tidigare Ären.