Syfte: Syftet med studien ?r att utforska upplevelsen av hur tidig specialisering p?verkar konst?kare mentalt, socialt och kulturellt. Metod: Tillv?gag?ngs?ttet ?r kvalitativt, med semi-strukturerade intervjuer och tillh?rande inneh?llsanalys. Totalt intervjuades sex deltagare, varav tre fr?n Sverige och tre fr?n Lettland. Resultat: Identifierade teman sammanst?lldes till social- och mental p?verkan, samt tr?nares roll. De st?rsta kulturella skillnaderna ?r f?ljande.

Kronisk smÀrta drabbar mÄnga personer och kostar samhÀllet stora summor pengar varje Är. Det Àr inte bara den kroniska smÀrtans inskrÀnkningar i den drabbades rörelseapparat, utan ocksÄ dess pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan. Syftet med detta arbete Àr att utreda pÄ vilket sÀtt den psykiska hÀlsan pÄverkas hos personer med kronisk smÀrta. Metoden som anvÀnts Àr litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger pÄ GranskÀr & Höglund?Nielsen (2008).

SamhÀllets sociala struktur har förÀndrats under de senaste decennierna och strukturförÀndringarna har pÄverkat skolans lagar och förordningar. Skolan har behov av nya former av pedagoger och dit hör specialpedagogen. Nya professioner inom skolans verksamhet har inneburit förÀndrade pedagogiska arbetssÀtt. Idag har speciallÀrare pÄ mÄnga skolor ersatts av specialpedagoger. Syftet med vÄrt arbete har varit att se hur specialpedagogens roll ser ut i lokala och centrala resursteam i den integrerade skolan, att undersöka och kartlÀgga vilket stöd mentorer/klasslÀrare söker hos specialpedagog. Vi har gjort vÄra undersökningar pÄ skolor i tvÄ olika kommuner i SkÄne.

Cvetanovski, Daniela (2010). Undervisning i NO för alla. KartlÀggning av NO-undervisningen pÄ fyra institutioner inom Statens institutionsstyrelse i Södra Regionen (Teaching science subjects for all. Identification of science subjects teaching at four institutions in the Statens Institutionsstyrelse in Southern Region). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en ökad kunskap om hur NO-undervisningen pÄ institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, bedrivs samt att kunna ge förslag pÄ hur man kan utveckla NO-undervisningen pÄ institutionerna.

Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

The main purpose of this study is to examine celebrity candidates in the European Parliament election in Sweden and Finland. The theoretical background assumes that candidate voting is beneficial in the election to the European Parliament. Previous research also shows that there are some opponents towards candidate voting, claiming it personalizes politics and it might lead to celebrities getting elected simply because they are well known to the voters.This study is a comparative analysis and analyzes the differences between Sweden and Finland when it comes to celebrity candidates. Furthermore, Max Weber?s theory on leadership will be used to categorize the celebrity candidates further.

Syftet Àr att undersöka rektorers beredskap nÀr det gÀller att bemöta högbegÄvade elever. Bakgrunden till vÄrt intresse Àr den specialpedagogiska visionen ?en skola för alla? och det förtydligande som den nya skollagen innebÀr nÀr det gÀller dessa elevers rÀtt till sÀrskilt stöd. Arbetet beskriver de sÀrbegÄvade elevernas behov bÄde pÄ individ-, grupp- och organisatorisk nivÄ. Undersökningens metod Àr enkÀter som följts upp med intervjuer.

Bakgrund: Under de senaste decennierna har den offentliga svenska sjukvÄrden genomgÄtt stora förÀndringar. Ett av de begrepp som implementeras Àr Lean Healthcare. Begreppet bör ses som en filosofi och strategi. Verksamhetsstyrningen bör anpassas efter vald stra-tegi, som exempelvis Lean Healthcare. Det finns dock inte en universell metod för hur styrningen bör anpassas efter Lean Healthcare, utan styrningen bör vara individuellt anpas-sad.Syfte: Syftet med denna studie Àr att genom att studera sex sjukhus utreda hur sjukhusens verksamhetsstyrning stödjer strategin Lean Healthcare.Metod: Vi uppfyllde vÄrt syfte genom att göra en multipel fallstudie pÄ sex sjukhus tillhö-rande tvÄ landsting, SkÄne och Jönköping Vi har intervjuat personer med olika befattningar pÄ sjukhusen för att skapa oss en uppfattning om hur Lean Healthcare stöds i sjukhusens verksamhetsstyrning.

I takt med tilltagande kommersialisering av ta?vlingsidrott har sponsorinta?kter o?kat markant. Inom idrotten tennis a?r det vanligt att tennisproffs tar hja?lp av en sportagent sa? att de sja?lva inte beho?ver handskas med de ekonomiska aspekterna. Det finns dock en risk att agentens tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fa? sponsorinta?kter, genom till exempel marknadsfo?ring och associationer, tra?nger ut spelarens inre motivation.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur elever med diagnosen ADHD beskriver lÀrmiljön, bemötande och ÄtgÀrder under sin skoltid. Avsikten Àr att fÄ en ökad förstÄelse för dessa elevers skolerfarenheter. Denna studie bygger pÄ öppna intervjuer med tre elever med diagnosen ADHD, som har genomgÄtt grundskolan.Resultatet visar att respondenterna har en god kunskap om hur de vill ha sin undervisning. De har mött lÀrare som inte förstÄtt dem och inte heller haft nÄgon kunskap om innebörden av att ha diagnosen ADHD. Respondenterna beskriver Àven lÀrare som med sitt bemötande och sina kunskaper underlÀttat för dem under deras skoltid.

Syftet med min studie Àr att kartlÀgga och granska möjliga konkreta ÄtgÀrder i klassrumssituationen kring elever i ett problemskapande beteende. Fokus riktas framförallt mot elever i Äk 1-6. Specialpedagogens syn pÄ problemskapande beteende, förebyggande insatser och de ÄtgÀrder som kan nÀmnas i ett ÄtgÀrdsprogram gÀllande en elev i ett problemskapande beteende lyfts fram. Studien ger en vid översikt kring elever i ett problemskapande beteende, dels vad som kan lÀggas i detta begrepp och dels vilka ÄtgÀrder som Àr möjliga att anvÀnda i mötet med ett problemskapande beteende.En kvalitativ intervjustudie har genomförts pÄ fem utbildade specialpedagoger. Sammanfattningsvis pekar studien pÄ att nÄgra fÄ ord kan ringa in det som behövs för att förebygga och bemöta ett problemskapande beteende. Det handlar om tid för samtal med eleven, tid för att möta elevens nÀtverk och tid för att kompetensutveckla och reflektera kring förhÄllningssÀtt och strategier i mötet med eleven.

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

Uppsatsen problematiserar elever i grundskolans Är 9 och gymnasieelevers individuella handlande, nÀr det gÀller att skolka, i relation till den pedagogiska verksamheten. Vilka anledningar att skolka uppger eleverna? Vad anser de om skolans ÄtgÀrder mot skolk? Syftet med arbetet Àr att belysa och öka förstÄelsen för elevers olika anledningar att skolka och deras Äsikter om skolpolitikens dominerande ÄtgÀrder mot skolk. Tjugo elever har intervjuats och deras Äsikter har kategoriserats och teoretiskt benÀmnts enligt en metod inspirerad av grundad teori. Resultatet visar att en majoritet av eleverna skolkar pÄ grund av att de flyr obehagliga situationer som uppstÄr i skolan och att skolan behöver öka sin relationskompetens och organisationskompetens för att eleverna ska skolka i mindre utstrÀckning, nÄ bÀttre resultat och mÄ bÀttre.

Syfte med studien Àr att utifrÄn skolkuratorers erfarenheter undersöka vad de anser som de vanligaste orsakerna till att elever blir hemmasittare, samt hur man arbetar pÄ deras arbetsplatser med att förebygga och ÄtgÀrda problemet med hemmasittande elever. Genom att intervjua sex skolkuratorer pÄ högstadieskolor i UppsalaomrÄdet har deras syn pÄ hemmasittarna synliggjorts. Samtalen har sedan sammanstÀllts, analyserats och jÀmförts med varandra.Studien visade att orsakerna till varför elever blir hemmasittare kan skilja sig mycket Ät. En skolkurator pÄstÄr att det finns lika mÄnga anledningar till varför elever blir hemmasittare som det finns hemmasittande elever. Det Àr dessutom sÀllan bara en orsak som gör att en elev slutar att komma till skolan, utan oftast en kombination av flera faktorer.