Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur gymnasieelever menar sig uppleva och förhÄlla sig till sin diagnos. Uppsatsen utgÄr frÄn Michel Foucaults teorier kring avvikelse, normalitet och den pastorala makten. Teorierna gör det möjligt att komma bakom etablerade normer och bidra till den pedagogiska yrkesrollens utveckling. LitteraturgenomgÄngen fokuserar pÄ forskning som behandlar specialpedagogik, diagnosens pÄverkan pÄ sjÀlvuppfattning och sjÀlvkÀnsla och diagnosens roll i stigmatisering och stÀmpling av individer.Uppsatsen har en kritisk forskningsansats för att försöka synliggöra bakomliggande orsaker till elevernas förhÄllningssÀtt. Den empiriska delen bestÄr av en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnder oss av semistrukturerade, personliga, intervjuer för att söka svar pÄ hur sex gymnasieelever menar sig uppleva och förhÄller sig till sina diagnoser.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kÀrnverksamhet. En skola som det stÀlls mÄnga skilda förvÀntningar pÄ frÄn det omgivande samhÀllet, pedagoger, förÀldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bÀr med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet pÄverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser pÄ sig sjÀlva med.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

Syftet med studien Àr att synliggöra och analysera de diskursiva framstÀllningarna, av specialpedagogik och barn i behov av sÀrskilt stöd, i fem artiklar i förskollÀrarnas facktidskrift Förskolan.Teorin utgÄr frÄn ett socialkonstruktionistiskt och diskursteoretiskt synsÀtt med antagandet att vi tillsammans anvÀnder sprÄkliga handlingar för att konstruera en verklighetsförstÄelse (Bergström & Boréus, 2000a, b; Winther JÞrgensen & Phillips, 2000; Dahlberg, Moss & Pence, 2001). Denna teoretiska plattform ger en syn pÄ sprÄket som havande en central roll i hur mÀnniskors identiteter, relationer och trosuppfattningar formas och det innebÀr att texter fÄr konsekvenser för lÀsarnas tankar och handlingar (Fairclough, 1992). Metoden som anvÀnds Àr diskursanalys, inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. Det empiriska materialet bestÄr av samtliga artiklar (fem stycken), frÄn Är 2012 och 2013 i tidningen Förskolan, som bedömts beskriva specialpedagogik och barn i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet visar hur texterna beskriver barn i behov av sÀrskilt stöd som barn med svÄrigheter utifrÄn en kompensatorisk specialpedagogisk diskurs. I texterna visar sig en bristdiskurs nÀr sprÄkbruket beskriver hur barn med sÀrskilda karaktÀristika Àr i svÄrigheter, eller riskerar att hamna i svÄrigheter pÄ olika sÀtt.

Abstract/Sammanfattning SjöbÀck, Bim & Wallin, Maria (2010). Det finns andra sÀtt att bemöta elever pÄ! En kvalitativ intervjustudie av lÀrares metoder för att inkludera elever som visar ett utagerande beteende i stor klass (There are other ways to meet students! A qualitative interview study of teachers' methods to include students with acting out behavior in large classes) Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte har varit att se olika sÀtt att bemöta elever som visar ett utagerande beteende i stor klass. Vi ville undersöka vilka metoder som anvÀnds för att behÄlla elever i stor klass som visar ett utagerande beteende. Vi har undersökt hur det kan se ut för elever i Äldrarna 7-13 Är. Vi har valt att göra vÄr undersökning utifrÄn ett lÀrarperspektiv dÄ vi saknade denna vinkling i litteraturen.

Syftet med studien Àr att kritiskt granska och jÀmföra lÀrares och skolledares syn pÄ specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan. UtifrÄn syftet stÀlls frÄgorna; vilken syn finns det kring det specialpedagogiska handledningsuppdraget och ses handledning som ett redskap för kompetensutveckling?Studien fokuserar pÄ omrÄden som frÀmst rör förskola, specialpedagogik och handledning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med Ätta lÀrare och sex skolledare i förskolan frÄn fem kommuner.UtifrÄn syftet kartlÀggs följande omrÄden i litteraturdelen: skillnaden mellan pedagogik och specialpedagogik, specialpedagogens uppdrag, handledning, förskola i förÀndring samt skolledarens roll. Kapitlet avslutas med teorier som socialkonstruktivism, social systemteori och utvecklingsekologi, som avser skapa en helhetssyn kring en mÀnniskas livsvÀrld, andra vÀrldar runtomkring samt förbindelser dem emellan.

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Bakgrund: Barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsĂ€ttning har inte alltid haft tillgĂ„ng till skolundervisning. År 1944 infördes hjĂ€lpskolor för lindrigt intellektuellt funktionsnedsatta barn. Först under 1970-talet fick alla barn oavsett grad av intellektuell funktionsnedsĂ€ttning rĂ€tt till skolundervisning. Undervisningen bestod frĂ„n början av ett omsorgstagande och har utvecklats med tyngdpunkt pĂ„ kunskapsförmedling, vilket Lpo11 tydliggör.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur lĂ€raren ser pĂ„ sitt professionella uppdrag i grundsĂ€rskolan. Jag vill undersöka om det historiska perspektivet i lĂ€rarens synsĂ€tt pĂ„ undervisningen kan innebĂ€ra en förskjutning mellan omvĂ„rdnad och Ă€mneskunskap.

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

Studiens syfte Àr att synliggöra grundskolans pedagogers syn pÄ inkluderingsbegreppet i en skola för alla, utifrÄn de individintegrerade eleverna frÄn Är 4-9. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning inom specialpedagogik. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se utifrÄn en skola för alla, vilka möjligheter respektive hinder för en inkluderad undervisning som kunde utlÀsas utifrÄn pedagogernas utsagor. Hur pedagogerna beskrev sitt praktiska inkluderingsarbete. Hur det specialpedagogiska stödet sÄg ut.

Syftet med följande arbete Àr att Àr att kartlÀgga och granska hur ungdomar pÄ individuella programmet upplever sin studiesituation en och en halv termin efter antagning, men Àven att ta reda pÄ vilken skolbakgrund eleverna har samt hur de ser pÄ sin egen framtid. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning med fokus pÄ gymnasieskolan, specialpedagogik, styrdokument och övergripande teorier som vi har inspirerats av. Med hjÀlp av intervjuer ville vi ta reda pÄ hur nÄgra elever pÄ IV-programmet hade upplevt resan frÄn grundskolan till gymnasieskolan. VÄr intention var att fÄ höra elevernas egna berÀttelser samt att ta reda pÄ de tankar och kÀnslor som de förknippade med att inte vara behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Resultaten av vÄr undersökning visar pÄ att eleverna, trots att de lÀmnat högstadiet utan att vara behöriga, har en positiv syn pÄ framtiden.

Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.

Syftet med min studie Ă€r att studera och analysera nĂ„gra av grundskolans lĂ€rares och elevers uppfattningar om specialpedagogiska insatser i en sĂ€rskoleklass i grundskolan, ur ett lĂ€rande perspektiv. Mina frĂ„gestĂ€llningar Ă€r vilka uppfattningar har utvalda lĂ€rare om specialpedagogiska insatser i en sĂ€rskoleklass ur ett lĂ€rande perspektiv, samt vilka uppfattningar har utvalda elever om specialpedagogiska insatser i en sĂ€rskoleklass ur ett lĂ€rande perspektiv. Studien har en fenomenografisk forskningsansats dĂ€r uppfattningar studeras. Fem kvalitativa intervjuer med fem olika personer genomfördes och resultat av dessa visar att lĂ€rarna upplever att eleverna utvecklas socialt och förbĂ€ttrar sina resultat i kĂ€rnĂ€mnen, genom anvĂ€ndandet av de specialpedagogiska insatserna. Även eleverna upplever att de förbĂ€ttrar sina skolresultat i kĂ€rnĂ€mnen, frĂ€mst i matematik och engelska.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka huruvida lÀrarprofessionalism kring lÀsfrÀmjande insatser vÀxer fram i relationer. Syftet Àr ocksÄ att utforska speciallÀrarens- och förstelÀrarens roll som kvalificerad samtalspartner samt undersöka om relationell handledning möjliggör för lÀrare att förÀndra och utveckla undervisningen gÀllande lÀsfrÀmjande insatser. Ytterligare ett syfte Àr attundersöka om det genom relationell handledning gÄr att bygga en bro mellan specialpedagogik och pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats och studiens design ligger inom ramen för aktionsforskning. Kvalitativ data har samlats in genom observationer, intervjuer och loggbok och resultatet har analyserats utifrÄn hermeneutisk metod med stöd i det sociokulturella- och pragmatiska perspektivet, intersubjektivitetsteori samt systemteori.