Bakgrund: Olika författningar och lagar reglerar vÄrden. HemsjukvÄrden tar över efter utskrivning frÄn sjukhuset. För en bra utskrivningsprocess Àr det viktigt med en god kommunikation mellan dessa tvÄ organisationer. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation mellan den somatiska vÄrden och hemsjukvÄrden vid utskrivning. Metod: En systematisk litteraturstudie.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva det formella styrsystemets förÀndringar i en organisation som gÄr frÄn affÀrsverk till bolag. UtgÄngspunkten för vÄr undersökning var litteratur som handlade om styrning i statliga verk, moderna styrformer samt det formella styrsystemet. Undersökningen genomfördes pÄ postkontoret i Boden och LuleÄ. Vi intervjuade totalt sex personer pÄ tre olika nivÄer i organisationen för att fÄ olika perspektiv pÄ förÀndringen. För att minska risken för missförstÄnd mellan oss och respondenten spelades intervjuerna in pÄ bandspelare.

The purpose of this thesis is to examine and analyse which effects a service strategy has on the control system of an organisation. The thesis takes a service perspective, and it is assumed that a service strategy gains competitive advantage and that the goal of the service strategy is to increase the customers? satisfaction level. A qualitative in-depth case study was performed on a Swedish beauty company. The organisation?s vertical structure was examined, from central to local level.

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och Àr icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vÄrt samhÀlle och fÄr allt mer utrymme och uppmÀrksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslÀrande. Syftet med min studie Àr att analysera och beskriva samt fÄ djupare förstÄelse för arbetsplatslÀrande i en ideell organisation. Studien bygger pÄ en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontÀrer i en secondhandbutik.

I socialt arbete, men Àven i politiskt styrda organisationer i stort, föreligger ett antal organisationsmodeller vilket ger intryck av en viss trendkÀnslighet nÀr det gÀller sÀttet att organisera. Beroende pÄ vilken tidpunkt man gör nedslag i en organisation kan den vara formad enligt bestÀllar-utförarmodell, geografiska ansvarsomrÄden, eller renodlade facknÀmnder med dÀrtillhörande förvaltningar, men Àven i en rad hybridmodeller, framför allt i övergÄngsfasen mellan tvÄ modeller. För dem som arbetar i en organisation som Àr under förÀndring kan detta vara en omvÀlvande upplevelse, bÄde pÄ gott och ont. Undersökningen syftar till att studera organisationsförÀndringar inom socialtjÀnsten utifrÄn ett första linjens chefsperspektiv..

Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen fo?rser sina intressenter med den information dessa beho?ver fo?r sitt beslutsfattande. Fo?r att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek bo?rjade BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4.

The aim of the study was to show whether or not there exists, and if so, to understand, a common creativity, vision and imagination of the members of SmÄland?s Entrepreneurial Academy?s organisation.The method used for this research is the fictive narrative collage , which consists of the collection of fictive stories. The author has also made her own additions to the method. A composer composes songs to the narratives, two artists illustrate the narratives. The research is carried out on the total population within SmÄland?s Entrepreneurial Academy which consists of 10 permanent members of the organisation.The theory focuses on different areas, such as creativity, vision and imagination as well as on the entrepreneur and the organisation.

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan commitment gentemot organisationen och chefs-commitment i en svensk kontext med hjÀlp av TCM Employee Commitment Survey. Metoden för att undersöka detta var en webbenkÀt som delades ut till sammanlagt 188 personer, med en svarsfrekvens pÄ 35%. Respondenterna arbetade i tre olika organisationer inom offentlig sektor. I enkÀten fick respondenterna ta stÀllning till pÄstÄenden rörande sin organisation och sin nÀrmaste chef. Resultatet visade att ju lÀgre continuance commitment Àr gentemot nÀrmaste chef, desto högre Àr affective commitment gentemot organisationen.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka och skapa en större förstÄelse för hur tvÀrvetenskaplig forskning tillÀmpas pÄ Ekonomihögskolan i Lund för att skapa innovation. VÄrt mÄl Àr att tillÀmpa befintlig teori pÄ insamlad empiri för att tillsammans med vÄr uppfattning fÄ insikt i hur en kunskapsintensiv organisation i universitetsmiljö följer de teoretiska referenser som finns till en sÄdan organisation. Genom en deskriptiv ansats undersöker vi empirin genom ett induktivt förfaringssÀtt. Vi anvÀnder en kvalitativ metod som bygger pÄ intervjuer med personer i ledningspositioner pÄ Ekonomihögskolan i Lund. I fallstudien anvÀnds teorier kopplade till kunskapsintensiva företag och styrning av dessa.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur andrasprÄksundervisningen kan organiseras och vilka hinder respektive möjligheter vald organisation kan fÄ för eleverna. Vi har genom kvalitativa intervjuer med tvÄ rektorer pÄ olika skolor försökt synliggöra hur andrasprÄksundervisning kan organiseras och vilka tankar som ligger till grund för dessa val. Det resultatet visade Àr att nÀr antalet andrasprÄkselever pÄ en skola uppgÄr till nÀstan 100 % blir det svÄrt att bortse frÄn ett andrasprÄksperspektiv i verksamheten. I vÄr undersökning framkommer en medvetenhet hos vÄra informanter om bÄde vad det innebÀr och om vad som krÀvs för att lÀra sig ett andrasprÄk. DÀremot Àr det inte alltid sÄ att det som krÀvs gÄr att förverkliga inom ramen för skolans resurser och dÄ blir skolans tuffa uppgift att organisera sig efter de möjligheter som finns.

Ett projekt definieras ofta som en tillfÀllig organisation som upplöses nÀr mÄlen Àr uppfyllda. NÀr projektet avslutats splittras projektgruppen och den kunskap de införskaffat under projektets gÄng. För att kunskapen inte ska gÄ förlorad Àr det viktigt att ta till vara pÄ denna kunskap och föra den vidare till nÀstkommande projekt. Genom att Äterkoppla gamla projekt med nya kan man lÀra av historien och bli en mer effektiv organisation.En effektiv organisation Àr en lönsam organisation och dÀrför Àr det troligt att ett vinstdrivet projektbaserat företag satsar stora resurser pÄ projektutveckling och Äterkoppling. Detta till skillnad frÄn en statlig myndighet som styrs av strikta riktlinjer och tydligt avgrÀnsade resurser.

Denna studie undersöker hur anstÀllda upplever att arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) pÄverkar lÀrandet pÄ arbetsplatsen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur arbetet med CSR upplevs pÄverka lÀrandet inom en organisation. Studien grundar sig pÄ kvalitativ forskningsintervju  med fem anstÀllda pÄ ledningsnivÄ inom fem olika organisationer. De fem anstÀllda som intervjuas arbetar alla med ansvar för CSR inom medelstora till stora organisationer som uttalat arbetar med CSR. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnds i studien Àr frÀmst Per-Erik Ellströms perspektiv pÄ lÀrande i arbetslivet och denna anvÀnds Àven som ett verktyg för att analysera det insamlade datamaterialet.Genom den utförda undersökningen framgÄr det att CSR faktiskt pÄverkar lÀrandet inom en organisation.

Kompetensutveckling Àr i mÄnga företag en lika sjÀlvklar förutsÀttning som arbetsuppgiften i sig för att organisationen ska hÄlla sig vid liv och vara framgÄngsrik. Arbetet med att utveckla en organisation gÄr inte att generalisera eftersom varje företag Àr en komplex organism. Uppsatsen fokuserar pÄ att utveckla mer kunskap om hur kompetensutveckling vÀrderas inom en organisation och om det inom ett och samma företag finns flera sÀtt att betrakta kompetensutveckling. Vi tar Àven upp hur effekterna av kompetensutveckling kan mÀtas och tas tillvara.Syftet med studien Àr dÀrmed: att analysera uppfattningar om vÀrdering av kompetensutveckling i ett kunskapsintensivt företag, med utgÄngspunkt frÄn intervjuer med HR- och linjechefer inom Sony Ericsson.För att undersöka ovanstÄende har vi genomfört en empirisk kvalitativ studie pÄ Sony Ericsson i form av fem intervjuer med individer i strategiskt ledande positioner. Vi utgÄr frÄn teoretiker som var och en besitter en spetskompetens inom sitt omrÄde.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

Problem: Kunskapsspridning Ă€r av stor vikt i dagens lĂ€kemedelsföretag och informationssystem anses vara en viktig lĂ€nk i detta arbete. FrĂ„gorna vi stĂ€llde oss var dĂ€rför: Vad krĂ€vs av ett informationssystem för att det ska stödja kunskapsspridning? Kan ett informationssystem vara det enda verktyget för att bĂ€ra upp kunskapsspridningen i en organisation eller krĂ€vs det stöd av andra strukturer inom organisationen? Kan ett informationssystem bidra till att överföra endast explicit kunskap eller gĂ„r det att ocksĂ„ överföra tyst kunskap? Är det nödvĂ€ndigt för en organisation att ha en uttalad knowledge managementstrategi i syfte att stödja kunskapsspridningen? Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att studera om ett informationssystem har förutsĂ€ttningar att stödja kunskapsspridning i ett lĂ€kemedelsföretags FoU-organisation. Metod: Uppsatsen baseras pĂ„ intervjuer med elva respondenter pĂ„ AstraZeneca AB. För att fĂ„ olika perspektiv har intervjuerna utförts pĂ„ olika befattningsnivĂ„er samt pĂ„ olika avdelningar inom FoU-organisationen.