Vi hoppas att vÄrt examensarbete ska bidra till att elever i koncentrationssvÄrigheter ska uppmÀrksammas mer, och fÄ ett bÀttre stöd i skolan. Syftet med arbetet Àr att pedagoger skall kunna fÄ en bredare inblick i hur de kan stödja denna elevgrupp. DÀrmed hoppas vi att dessa elever kommer att fÄ en bÀttre möjlighet att uppnÄ mÄlen i Lpo-94 (LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Vi har intervjuat psykologer, skolledare, specialpedagoger, specialidrottslÀrare, resurser/elevassistenter samt grundskolelÀrare. Det vi kommit fram till nÀr vi tolkat och analyserat resultaten av intervjuerna Àr att elever i koncentrationssvÄrigheter behöver en stark struktur omkring sig.

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

Vi har upplevt att fokus i skolan ligger vÀldigt mycket pÄ svaga elever och att sÀrbegÄvade elever inte fÄr samma stöd utifrÄn sina behov. I lÀrarutbildningen Àr det hÀr ett omrÄde som oftast inte fÄr nÄgot utrymme. SÀrbegÄvade elevers situation i skolan Àr ett omrÄde som det finns lite forskning om i Sverige, vilket gör att Àmnet inte Àr uppe för diskussion i lÀrargrupper. Vi ville beskriva, förklara och förstÄ hur lÀrare bemöter och undervisar sÀrbegÄvade elever i det svenska skolsystemet. För att lyckas med detta valde vi att arbeta med deltagarorienterad aktionsforskning.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka genusskillnader ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv i klassrummet samt om det sker nÄgon förÀndring i synen pÄ dessa skillnader hos flickor och pojkar frÄn Är 7 till Är 9. Undersökningen valde vi att genomföra i tvÄ grundskolor. En enkÀt delades ut till fyra skolklasser, tvÄ klasser med elever i Är 7 och tvÄ klasser med elever i Är 9. Observationer med observationsschema genomfördes i tvÄ klasser med elever i Är 7 och tvÄ klasser med elever i Är 9. De beteenden som vi valde att observera mellan flickor och pojkar i klassrummet var frÀmst verbala yttranden, interaktionen mellan könen och kÀnslouttryck.

Denna studie syftar till att Ă„skĂ„dliggöra och jĂ€mföra arbetet med matematiksvaga elever i nĂ„gra skolor i Portugal och Sverige. Arbetet innehĂ„ller en litteraturgenomgĂ„ng dĂ€r tidigare forskning om Ă€mnet matematiksvĂ„righeter behandlas, vilka definitioner och orsaker som finns samt vilka Ă„tgĂ€rder forskare föreslĂ„r. Arbetet innehĂ„ller Ă€ven en empirisk del. Fyra speciallĂ€rare/specialpedagoger i Östergötland i Sverige har intervjuats kring hur de arbetar med elever med matematiksvĂ„righeter i de lĂ€gre Ă„rskurserna i grundskolan. De intervjuerna har sedan jĂ€mförts med intervjuer med tvĂ„ lĂ€rarutbildare, en speciallĂ€rare, en specialpedagogutbildare och en klasslĂ€rare i PortoomrĂ„det i Portugal.

Syftet med studien Àr att se varför sÄ mÄnga elever blir underkÀnda i Matematik A pÄ gymnasiet. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ elevers och lÀrares syn pÄ vad detta problem kan bero pÄ.Studien gjordes genom en enkÀtundersökning med elever och lÀrare och bearbetades statistisk som presenterades i tabeller och diagram.Resultatet i studien visar att ca 20 % av eleverna fÄr IG i Matematik A pÄ gymnasiet. Enligt eleverna beror det pÄ flera orsaker som t ex bristande arbetsro och dÄliga lÀrare medan lÀrarna tycker att eleverna saknar förkunskaper och fÄr för bra betyg frÄn grundskolan.En viktig slutsats Àr att det inte finns en entydig förklaring till varför eleverna misslyckas. För att komma tillrÀtta med problemet föreslÄs ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasiet..

Syftet med detta arbete har varit att beskriva och analysera vad elever med dyslexi anser om undervisning och arbetssÀtt som de mött i skolan och hur det överensstÀmmer med forskning inom omrÄdet. Vi har intervjuat fyra elever i Ärskurs 7-9 som sjÀlva har dyslexi. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring dyslexi samt pÄ vilket sÀtt lÀrare bör undervisa elever med dyslexi. Forskningen visar bland annat att lÀrare bör möta varje elev dÀr denne stÄr i sin utveckling och att lÀraren bör utvÀrdera undervisningen tillsammans med eleven. Resultatet av undersökningen visar att eleverna fÄr diagnosen dyslexi vÀldigt sent samt att lÀrare sÀllan anvÀnder sig av individanpassad undervisning eftersom eleverna anser att de oftast inte har möjlighet att pÄverka pÄ vilket sÀtt de vill lÀra sig..

"HÀr finns det ju kanter som inte Àr helt perfekta. Men man tar sig ju fram med en liten extra omvÀg eller sÄ." Citatet beskriver en av de fem intervjuade pedagogernas syn pÄ inkludering av rullstolsburna elever under idrottslektionen. Studiens syfte Àr att se till vilka anpassningsmöjligheter samt svÄrigheter det enligt pedagoger finns vid idrott med rullstolsburna elever. Under arbetet med studien har jag inspirerats av hermeneutiken. Det jag kom fram till i min studie var att det enligt pedagogerna finns svÄrigheter som kan skapa hinder för den rullstolsburna eleven, sÄ som den befintliga miljön, pedagogers kompetens samt vissa aktiviteter.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad lÀrare och elever anser vara ett bra klassrumsklimat samt att försöka identifiera nÄgra av de faktorer som pÄverkar klassrumsklimatet. Jag vill Àven med denna studie undersöka om lÀrare och elever tycker samma sak nÀr det gÀller att definiera vad ett bra klimat i klassen innebÀr. Jag kommer ocksÄ att titta pÄ vad lÀrare och elever anser pÄverka klassrumsklimatet och vad de tycker Àr viktigt gÀllande arbetet med att skapa ett bra klimat i klassen. Svaren pÄ frÄgestÀllningarna har delvis sökts genom intervjuer med lÀrare och elever men ocksÄ genom en litteraturgenomgÄng som Àven fungerat som grund för den empiriska studien. Resultatet som jag har kommit fram till visar att lÀrare och elever i stort verkar vara överens om vad som kÀnnetecknar ett bra klassrumsklimat.

Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.

Det hÀr Àr en kvalitativ studie dÀr syftet har varit att se hur Ipaden inkluderas i undervisningen och hur den eventuellt pÄverkar elevernas tidiga lÀs- och skrivutveckling. Resultatet har tagits fram genom observationsstudier och intervjuer pÄ en lÄgstadieskola i Mellansverige dÀr Ipads anvÀnds i undervisningen.Resultatet har visat att Ipaden fungerar som en stor motivationskÀlla hos eleverna för vidare kunskapsutveckling. Det visade ocksÄ att eleverna blev vÀldigt engagerade i skolarbetet och visade pÄ stora kunskaper och i redan tidig Älder en vÀlutvecklad problemlösningsförmÄga bÄde enskilt och i grupp.Det resultat jag fÄtt fram har Àven visat att lÀrarens roll i klassrummet underlÀttas dÄ stora delar av arbetet individualiseras automatiskt för dess anvÀndare genom applikationen som utformar övningarna efter anvÀndarens kunskapsnivÄ. .

Syftet med uppsats Àr att studera hur fritidslÀrare förhÄller sig till elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet. Med utgÄngspunkt i syftet har vi presenterat en forskningsbakgrund dÀr vi lyfter elever i behov av sÀrskilt stöd och hur de behandlats av samhÀllet sedan 1842. Men vi redogör Àven för fritidshemmets framvÀxt och dess betydelsefulla uppdrag för elevers utveckling och lÀrande. Detta för att skapa en grund för den kvalitativa studie som senare genomförts med hjÀlp av intervjuer och ljudinspelning.Resultatet visar att fyra av vÄra fem respondenter upplever att informationen mellan skolan och fritidshemmet Àr knapphÀndig gÀllande elever i behov av sÀrskilt stöd. I vÄrt resultat blir det ocksÄ synligt att alla vÄra respondenter vill göra sitt bÀsta för att kunna bemöta sina elever pÄ bÀsta sÀtt.

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

Studiens syfte Àr att undersöka gymnasielÀrares uppfattningar om vikten av fungerande relationer mellan lÀrare och elever. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativ metod dÀr Ätta gymnasielÀrare pÄ estetiska programmet intervjuades. Resultatet pekar pÄ att lÀrare anser att relationen till elever Àr viktig pÄ gymnasienivÄ. De lÀgger stor vikt vid goda relationer till elever och arbetar med att skapa dessa. I studien framkommer att lÀrare ser pÄ och anvÀnder relationer som ett redskap, som en del i arbetet att skapa goda förutsÀttningar för undervisning och lÀrande.

Tematiskt arbete Àr en Àmnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn pÄ densamma. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever frÄn Ärskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi sjÀlva genomförde under en treveckorsperiod. DÀr gavs tillfÀlle att pÄ nÀra hÄll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser.