Denna handlar om vilka ord och begrepp elever använder när de beskriver naturvetenskapliga fenomen eller händelser. Genom att visa eleverna olika experiment som de fått förklara så har jag undersökt hur eller om de använder naturvetenskapliga ord.Mitt resultat pekar på att elever vill förklara, men orden räcker inte till. De använder sig ofta av vardagsförklaringar som är baserade på tidigare upplevelser. Att förstå hur elever kan förklara och uttrycka sina kunskaper ger mig som pedagog möjlighet att bemöta eleverna på rätt sätt. Ordet är viktigt och elever måste få visa sina kunskaper med ?sina? ord och uttryck och då är det viktigt att jag som lärare förstår vad de säger och vad de menar med sina förklaringar.

Syftet med studien är att undersöka lärare och speciallärares uppfattningar och erfarenheter av elever i läs- och skrivsvårigheter. Frågeställningarna handlar om förutsättningar för lärandet, upptäckt och identifiering, vilket stöd elever med läs- och skrivsvårigheter får och hur stödet för dessa elever organiseras. Andra frågor rör undervisningsmetoder och arbetssätt som enligt lärarna och speciallärarna är framgångsrika för elever med läs- och skrivsvårigheter.Studien är en kvalitativ studie som utgår från ett specialpedagogiskt perspektiv. Den metod som använts är halvstrukturerade intervjuer, vilka har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Förutsättningar för att läsinlärningen ska fungera handlar om miljömässiga faktorer där barnets tidiga möte med språket och texter är av betydelse. Även individbundna faktorer som fonologisk medvetenhet, kopplingen fonem-grafem och förmåga till koncentration, är exempel på förutsättningar för den första läsinlärningen.

Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan elevers läs- och skriv svårigheter och självförtroende samt om självbildsuppfattningen påverkar läs- och skrivinlärning samt kamratrelationer. Syftet konkretiseras genom följande frågeställningar: Är självbilden en påverkansfaktor i kamratrelationer, för elever med läs- och skrivsvårigheter? Är läs- och skrivsvårigheter en påverkansfaktor för självförtroendet i skolprestationer, för elever med läs- och skrivsvårigheter? Uppfattar elever med läs- och skrivsvårigheter sin skolsjälvbild mer negativt än elever utan läs- och skrivsvårigheter? Den teoretiska bakgrunden och tidigare forskning visar både samband och olikheter i resultat av liknande studier. Sambanden i frågeställningarna undersöktes med kvantitativ enkätundersökning av 58 respondenter. Undersökningen av eleverna i de specifika klasserna har inte gett något underlag till att det skulle finnas något samband mellan försämrat själförtroende, för elever med läs- och skrivsvårigheter och kamratrelationer.

Studien ?Första- och andraspråkselever? En studie om hur språket påverkar matematiken i grundskolan.? av Stefania Anghel och Selma Imamovic undersöker språkets betydelse för matematiken och skillnaderna i språkförståelsen mellan elever med svenska som förstaspråk och elever med svenska som andraspråk i en storstad i Skåne. I studien deltog 75 elever och metoden som står till grund för studien är kvantitativ, i form av en undersökning bestående av en blandning av räkne- och textuppgifter. Detta kompletterades med 6 elevintervjuer bestående av 6 frågor. Forskare som Malmer (1999) och Möllehed (2001) undersöker problemlösning i matematik och dessa står som underlag för studien och ordet problemlösning jämställs med textuppgifter.

AbstraktSyftet med denna studie är att undersöka hur några elever, efter avslutade studier på Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser på att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnärlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgångspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lärande och därmed indirekt också till en känsla av mening för eleven.Det empiriska materialet består av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick läsa en skriftlig reflektion de själva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under åk 2.  Målet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform på Estetiska programmet Bild och Formgivning.Intervjuerna analyseras med utgångspunkt i Jerome Bruners syn på utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens väv. Bruners perspektiv är det psykokulturella.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra gymnasieskolor i en kommun organiserar specialundervisning. Frågeställningarna är följande:Hur ser de fyra gymnasieskolorna på specialundervisning?Hur når skolorna elever i behov av särskilt stöd?Vilka elever har i praktiken rätt till specialundervisning?För att få svar på dessa frågor genomfördes intervjuer med de personer som ensamt eller tillsammans med andra ansvarade för specialundervisningen på de gymnasieskolor som valdes ut.Trots att tidigare forskning påstår att inkluderande specialundervisning är det bästa så bedrivs idag i stort sett enbart segregerande specialundervisning på håltimmar och andra lediga tider.Gymnasieskolorna har i stort sett samma syn på specialundervisning, emellertid är skillnaderna i deras sätt att upptäcka elever i behov av stöd stora. Vissa skolor genomför tester under första terminen av gymnasiet för att upptäcka elever i behov av stöd, medan andra skolor låter tiden utvisa var eleven ligger i sin utveckling.I teorin har enligt skolorna alla elever rätt till specialundervisning, dock fokuseras det främst i praktiken på de elever med någon slags svårighet. För elever som är särbegåvade inom ett eller flera ämnen finns inga uppdrag inom specialundervisningen på de undersökta skolorna..

Syftet med denna studie har varit att ta reda på lärares och specialpedagogers förhållningssätt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett åtgärdsprogram. För att besvara studiens frågeställningar har både kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger på frågeställningarnas tre teman: åtgärdsprogrammets nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvärdering och revidering.Resultatet visar att dessa frågor är komplexa dilemman bestående av flera beståndsdelar, dels på grund av spänningen mellan målstyrning och enskilda skolors specifika omständigheter och dels utifrån pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik..

Detta examensarbete är en kvalitativ studie med övergripande syftet att generera kunskap för om och hur lärande kan ske för elever med läs- och skrivsvårigheter genom dans och rörelse som verktyg. Den komplexa läs- och skrivinlärningen problematiseras och diskuteras, utifrån det fördjupas studien i perspektivet av elever i svårigheter. Undervisning har skett i elevgrupp om 2-3 elever och ger exempel på hur det kan se ut i praktiken. Studien har genomförts med deltagande observationer som videofilmades och anteckningar fördes i anslutning till undervisningen i elevgrupp. Bearbetning och analys har skett med kvalitativa analysmetoder vilket medför att resultatet är exemplifierande och förankrade i teori.

Syftet med vår undersökning var att se huruvida lärare, elever och föräldrar i skolår tre samt i skolår sex anser att skolans matematikundervisning är relaterad till vardagen. Som metod för att få svar på denna fråga använde vi oss av en enkätundersökning som genomfördes av lärare, elever och föräldrar i år tre och sex. Resultatet visar att föräldrarna anser att matematikundervisningen i skolan till stor del kan kopplas till den vardagsrelaterade matematiken medan majoriteten av elever och lärare endast menar att koppling förekommer till viss del..

Denna studie handlar om stress i skolan. Hur eleverna påverkades, om de påverkades och hur de själva upplevde det. Syftet med studien var att undersöka hur elever upplever stress i skolan, samt vilka orsaker som finns till stressen. Vi undersökte även vilka möjligheter skolan hade att förändra stress situationer. Intervjuerna valdes att göras med elever och lärare i år 5 och år 6 på grund av att i dessa åldrar händer mycket ur utvecklingssynpunkt.

Föreliggande undersökning redovisar 6 intervjuer av elever med läs- och skrivsvårigheter samt ytterligare4 intervjuer med elevernas klass- respektive speciallärare. Syftet var främst att beskriva hur dessa elever upplever sin situation i skolan och hur de ser på framtiden. Av intervjuerna framgår att eleverna ofta bär på positiva upplevelser i skolan, samt att deras syn på framtiden inrymmer övervägande positiva bilder. Resultaten ger således en positivare bild än vad litteraturen ofta målar upp..

Den samhällsutveckling som pågår idag innebär stora förändringar för stat, företag och individer. För att möta de kompetenskrav som ställs i det nya informationssamhället är det således av allt större vikt att investera i humankapital och ett livslångt lärande. Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt kompetensutveckling sker i företag som befinner sig i en föränderlig och konkurrensutsatt bransch. De företag som har valts att studera är två informationsteknologiska företag. De undersökta företagen visar stora likheter vad gäller syn på utbildning och kompetens.

Jag har ofta noterat att när jag lämnat tillbaka prov och meddelat provresultat är eleverna angelägna om att få veta vilket betyg som deras resultat skulle ge. I år 7 får man inte prata någonting om betyg med eleverna. När jag meddelar eleverna detta skapar det en besvikelse och frustration hos dem. Jag har genomfört en enkätundersökning med elever från klasser i år 7 i den obligatoriska skolan för att ta reda på deras åsikter om betyg och hur de tror att betyg påverkar dem. Min undersökning visar att betyg spelar stor roll för elever och påverkar dem, både positivt och negativt.

Syftet med denna undersökning är att studera hur processen ser ut på skolor när det gäller hantering av elever som har läs- och skrivsvårigheter. Litteraturen visar att genom tidig upptäckt av elevers läs- och skrivsvårigheter och genom att individanpassa undervisningen kan läs- och skrivsvårigheter ofta förhindras. I studien har en kvalitativ undersökningsmetod använts och genom intervjuer av rektorer, lärare och specialpedagoger har vi lyft fram likheter och skillnader i denna process men också studerat hur ansvarsfördelning och samarbete mellan berörda fungerar. Undersökningen gick också ut på att se om elever får det stöd de behöver och har rätt till men också hur och vilket stöd som sätts in. Undersökningsresultaten visar att elever får stöd och att detta sätts in efter att kartläggning av eleven blivit gjord.

Syfte med uppsatsen var att få en ökad förståelse för hur pedagoger med olika metoder skapar förutsättningar för att ge alla elever en god läsutveckling. Jag ville få reda på olika sätt att arbeta när man ser att det finns svårigheter i läs- och skrivprocessen. Jag valde att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. Data samlades in från åtta pedagoger, varav fem var specialpedagoger och tre var klasslärare, som arbetar i skilda skolor och städer i mellersta Sverige. Pedagogerna arbetar efter olika metoder, detta valdes för att upptäcka olika förutsättningar för att ge alla elever en god läsutveckling.