Undersökningens syfte är att ta reda på vilka räknestrategier som elever i skolår 1 och 2 använder då de löser additionsuppgifter. Syftet är att undersöka vilken variation av lösningsstrategier, som kan visa sig i en och samma klass. I undersökningen har det sammanlagt genomförts 13 kvalitativa intervjuer med elever från en klass, som både består av elever i skolår 1 och 2. Vid analysen av deras svar, som skett utifrån fenomenografin och variationsteorin har variationer i elevernas räknestrategier framkommit. Den vanligaste strategin i både skolår 1 och 2 visade sig vara ett- och ett räkning och då ofta tillsammans med fingerräkning, som ett konkret hjälpmedel.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur utvalda elever uppfattar sitt digitala kunnande och hur eleverna uppfattar skolans roll i sammanhanget. Studien utgår ifrån en hermeneutisk vetenskapssyn, vilket innebär att det inte finns något rätt eller fel.  För att undersöka det här genomförs det först en enkätundersökning, för att få statiskt mätbart material. Där efter en sker en djupintervju med ett antal elever för att få mer förklarande svar. Undersökning genomförs i en årskurs 2 klass på ett Teknikprogram i södra Sverige. Enkätundersökningen omfattar 41 elever och djupintervjuerna omfattar 8 st.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka förväntningar blivande idrottslärare har på sitt framtida yrke och hur deras funderingar och förberedelse kring att möta elever med muslimsk bakgrund ser ut. För att ta reda på detta har jag gjort en kvalitativ undersökning där jag har intervjuat nio blivande idrottslärare, i åldern 24-40 år, om deras förväntningar på sitt framtida yrke med fokus på mötet med elever med muslimsk bakgrund. I uppsatsen tar jag upp tidigare forskning och ger bakgrundsfakta om islam i Sverige med särskild tonvikt på det som eventuellt kan ha betydelse i mötet mellan elever med muslimsk bakgrund och den svenska skolan. Jag för även en diskussion kring det som framkommit i intervjuerna och som redovisas i den empiriska delen. Där lägger jag in mina egna funderingar i ämnet och det framkommer hur jag ser på uppsatsens innehåll och då framförallt på resultatet av intervjuerna. Det jag har kommit fram till är att idrottslärarstudenter anser att de känner sig rustade för sitt kommande yrke och mötet med elever med muslimsk bakgrund och kultur, trots att de inte har fått tillräcklig utbildning inom området ?att möta alla elever?..

Vårt syfte med utvecklingsarbetet var att undersöka om verklighetsnära matematik ökar motivationen hos elever. Undersökningen gjordes i två klasser i årskurs åtta, med 22 elever i den ena och 9 elever i den andra klassen. Eleverna har arbetat med verklighetsnära arbetsuppgifter under en period av fem veckor parallellt med sin ordinarie undervisning. Undersökningen avslutades med att eleverna svarade på en enkät som vi framställt. Dom jämförde den verklighetsnära matematiken med den traditionella undervisningen som dom annars har.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. Två av dessa var lärare i den svenska grundskolan och de andra två från den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrån att få den information som behövdes samt för att få svar på de olika aspekter studiens frågeställningar kräver. Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare tänker kring elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile. Frågeställningarna är om vad grundskolelärarna talar om att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av särskilt stöd får hjälp i Sverige och Chile? På vilket sätt i sånt fall, enligt grundskolelärarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelärare tänker kring i att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen är de grundläggande arbetsvillkor som de olika lärarkategorierna arbetar under utmärker deras arbete med elever i behov av särskilt stöd.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att undersöka hur pedagogerna ser på sina förutsättningar att skapa matematikundervisning för alla elever i klassen. Bakgrunden till det valda ämnet är att många elever som slutar grundskolan inte når upp till betyget Godkänd i ämnet matematik (SOU, 2004). Då det är lärarna i grundskolan som skall förmedla de matematiska kunskaperna till eleverna fann vi det intressant att vända oss till lärare för att få deras syn på vilka möjligheter de anser sig ha för att förmedla en undervisning i matematik till alla elever i klassen. Med hjälp av enkätfrågor ställda till 25 verksamma pedagoger i grundskolans tidigare år som undervisar i ämnet matematik försökte vi finna svar på vår fråga. I litteraturstudien kom vi bland annat i kontakt med studier av elever som efter avslutad grundskola inte nått upp till betyget Godkänd i ämnet matematik.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare lär elever att läsa. Vilka metoder de använder och om det finns skillnader mellan deras arbetssätt. Jag har använt mig utav kvalitativ forskningsmetod i min undersökning och utfört intervjuer av fem verksamma lärare och även två observationer i en årskurs 1. Skillnaderna visade sig inte vara så stora och lärarna lägger tyndpunkten på samma faktorer vid arbetssättet. Resultatet av detta arbete visade att det inte finns endast en rätt metod att använda när man lär elever att läsa.

Talängsliga elever känner oro eller ångest när de skall tala och sitter därför mestadels tysta iklassrummet. Åtskilliga lärare saknar kännedom och kunskap om talängslan och då kan de inteheller ge tillräckligt stöd och hjälp till dessa elever. Vår enkätundersökning visar hur vanligt förekommandetalängslan kan vara bland elever i årskurs åtta och nio samt vilka talsituationer detycker känns svårast. Flickorna visade sig vara talängsliga i större omfattning än pojkarna, vilketkan beror på fostran och de förväntningar som skolan och samhället har på dem. För att få enuppfattning om hur talängslan kan upplevas känslomässigt intervjuade vi två elever.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur de elever som studerar på en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lärare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utländsk härkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad så tycker jag att det är intressant att undersöka den här frågeställningen för min fortsatta lärargärning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, där 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara på vissa förutbestämda frågor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid två tillfällen för att kunna särskilja om eleverna var svenska eller med utländsk härkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv, eftersom där kan svaren fritt analyseras och förstås och därigenom få en helhetsbeskrivning och en mer djupgående kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade på att för samtliga deltagande elever var lärandesituationen i klassrummet viktig, hur läraren genomför sina lektioner.

Denna uppsats handlar om hur pedagoger kan använda skönlitteratur i samband med elevers kunskapsutveckling. Vi lyfter fram skönlitteraturens möjligheter i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att få ökad kunskap om hur pedagoger kan använda skönlitteratur i sin undervisning. I forskningsbakgrunden tas relevant litteratur upp i förhållande till syftet. Genom kvalitativa intervjuer och egna praktiska undersökningar har vi undersökt hur pedagoger använder skönlitteratur som ett arbetsmaterial och vilket syfte pedagoger har när de använder sig av skönlitterärt arbete.

Syftet med arbetet är att utreda vanligt förekommande fel och svårigheter i matematik hos elever med matematiksvårigheter i årskurserna 6-9. Syftet är även att undersöka hur medvetna eleverna är om sina svårigheter. Vilka kriterier används för att bestämma vem som ska få extra hjälp och stöd? För att besvara mitt syfte har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av elever, matematiklärare och en specialpedagog samt gjort litteraturstudier.De lärare och den specialpedagog som jag intervjuat anser att många elever med matematiksvårigheter har problem inom taluppfattning och de fyra räknesätten. Bristerna ligger på elementär nivå vilket ger vidare svårigheter, när de avancerar inom matematiken.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad några elever och lärare anser att bra lärare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lärare i uppfattningarna om detta. Utifrån detta syfte har jag läst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua några elever och lärare om vad de tycker och få fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att få svar på uppsatsens syfte har några frågor använts till hjälp: Hur beskriver lärare och elever en bra/mindre bra lärare? Hur relaterar elevernas och lärarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha läst litteratur och gjort intervjuer så blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lärare jag intervjuat tycker att en bra lärare ska vara rättvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestämd, beslutsfast, tålmodig, positiv samt flexibel, man ska även ha bra ämneskunskaper. Nyckelord Ledarstil, lärarprofession, ledarskap.

Det främsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan hälsoinriktning. Ett undersyfte var även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. Huvudfrågan är ?Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa?? För att få svar på frågeställningen gjordes en enkätundersökning på 70 elever i årskurs fem på två olika skolor. Därefter gjordes intervjuer på sju slumpvist utvalda elever på hälsoskolan för att lite tydligare få fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda på tidigare forskningsresultat och även vad skollagen har för krav och mål vad gäller ämnet idrott och hälsa.

Syftet med examensarbetet var att undersöka lärares uppfattningar angående stödåtgärder ur ett genusperspektiv. I styrdokumenten som gäller för det Svenska skolväsendet ska alla som arbetar inom skolan sträva efter att ge alla elever en likvärdig utbildning, motverka traditionella könsmönster och erbjuda särskilt stöd när elever har svårigheter i skolarbetet. Tillvägagångssättet för undersökningen har varit intervjuer med fyra pedagoger samt att vi genomfört en enkätundersökning som 32 pedagoger svarat på i Kiruna kommun. Resultatet som framkom av vår undersökning tyder på att pedagogerna tänker ur ett genusperspektiv men har svårt att implementera det i verkligheten.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.