Denna uppsats handlar om elever som spelar ett instrument generellt har lÀttare för matematik, Àn de elever som inte spelar nÄgot instrument. Den försöker ocksÄ ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad pÄ de elever som spelar efter noter och de som inte spelar efter noter.Metoden jag anvÀnt Àr att jag har lÄtit 180 elever i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet kryssa i vilket slutbetyg frÄn Ärskurs nio de fÄtt i matematik, svenska och engelska. 59 av dessa elever lÀser pÄ ett studieförberedande program och 121 elever lÀser pÄ ett yrkesförberedande program, vilket ungefÀr motsvarar den procentuella fördelningen totalt i Uppsala. De har ocksÄ fÄtt ange om de spelar nÄgot instrument och i sÄ fall Àven hur lÀnge de spelat samt om de spelar efter noter.Resultatet visar att betygen Àr betydligt högre för de elever som spelar ett instrument efter noter Àn vad det Àr för sÄvÀl de elever som spelar ett instrument utan att lÀsa noter samt för de elever som inte alls spelar nÄgot instrument. Det visar ocksÄ att i den hÀr undersökningen blir betygen bÀttre ju lÀngre eleven spelat sitt instrument, samt att den ökningen Àr större för tjejerna Àn för killarna.

Syftet med vĂ„rt arbete Ă€r att finna vĂ€gar att stĂ€rka och utveckla sjĂ€lvförtroende och sjĂ€lvkĂ€nsla hos elever med lĂ€ttare intellektuella funktionshinder i gymnasiesĂ€rskolan, med hjĂ€lp av en kvalitativ intervjustudie med elever och deras förĂ€ldrar. Resultatet av vĂ„r undersökning visar, att ungdomarna upplevt sin tidiga skolgĂ„ng problematisk, i större eller mindre omfattning. ÖvergĂ„ngen till gymnasiesĂ€rskolan har genomgĂ„ende varit en positiv erfarenhet. Den kritik som elever och förĂ€ldrar framför mot skolan Ă€r att det stĂ€lls för lĂ„ga krav och att man saknar utmaningar och variation i undervisningen. För att möta dessa krav och för att bemöta eleverna pĂ„ ett riktigt sĂ€tt behövs ett specialpedagogiskt förhĂ„llningssĂ€tt hos alla som arbetar i skolan..

Studien har utvecklats som en del av ett samarbete mellan Taiwan, Finland och Sverige dÀr avsikten Àr att jÀmföra elever i olika Äldrars uppfattningar angÄende elektriska kretsar. Syftet med den hÀr kvalitativa studien Àr att ta reda pÄ vilka uppfattningar svenska elever i olika Äldrar har angÄende den elektriska kretsen. Studien har genomförts med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer. Totalt har nio elever i Är 5, i Är 9 och pÄ gymnasiets 3:e Är intervjuats. Intervjuerna har analyserats dels utifrÄn KÀrrqvists (1985) förklaringsmodeller som elever har uppvisat angÄende elektriska kretsar och dels med hjÀlp av en fenomenografisk metod.

Arbetets syfte Àr att utreda de hjÀlpinsatser som utformas för elever i specifika matematiksvÄrigheter. Den metod som anvÀnds för att uppfylla syftet Àr kvalitativa intervjuer pÄ tre skolor med en specialpedagog, en rektor och en matematiklÀrare pÄ vardera skola. Resultatet baseras dock pÄ Ätta intervjuer pÄ grund av ett bortfall. Studien av de tre skolorna visar att pÄ de skolor dÀr pedagoger har ett gemensamt synsÀtt pÄ specialpedagogik utformas hjÀlpinsatser för elever i specifika matematiksvÄrigheter. DÀr det rÄder motsÀttningar mellan pedagogers syn pÄ specialpedagogik utformas inte relevanta ÄtgÀrder för elever i specifika matematiksvÄrigheter.

LÀrare ska enligt styrdokumenten förmedla de grundlÀggande demokratiska vÀrderingarna som det svenska samhÀllet vilar pÄ. Om elever med aktivt okoncentrerat beteende oftare fÄr positiv uppmÀrksamhet av lÀrare Àn elever med passivt okoncentrerat beteende kan det leda till att elever kÀnner sig orÀttvist behandlade. Det innebÀr att elever inte fÄr rÀtt bild av det svenska samhÀllets demokratiska vÀrderingar som skolans ska förmedla. UtifrÄn tidigare erfarenheter upplever vi att elever inte fÄr lika mycket positiv uppmÀrksamhet av lÀrare nÀr de beter sig okoncentrerat, det vill sÀga elever med aktivt okoncentrerat beteende fÄr oftare positiv uppmÀrksamhet av lÀrare Àn elever med passivt okoncentrerat beteende. Elever saknar förklaring till varför lÀrare frÄngÄr det vanliga hjÀlpsystemet och vÀljer att uppmÀrksamma vissa elever oftare Àn andra.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur loggboken kan anvÀndas i skolan och vilka attityder lÀrare och elever har till loggboken. Intervjuer genomfördes med tio elever och fyra lÀrare i skolÄr sju till nio. De tio eleverna delades in i tvÄ grupper, fem elever som skriver i loggboken och fem elever som inte skriver i loggboken. I resultatet fann vi olika mönster kring elevers och pedagogers attityder samt motivation till loggboksskrivande. Pedagogernas attityder till loggboken verkar Àven pÄverka elevernas instÀllning till loggboken.

I detta arbete har underso?kts hur musiker ser pa? nyttan av ackordgeho?r. Genom intervjuer har fra?gor om ackordgeho?r sta?llts fo?r att fa? reda pa? varfo?r, var och na?r de haft anledning att anva?nda sitt ackordgeho?r eller varfo?r de inte beho?vt anva?nda det. I arbetet har ocksa? ett fokus legat pa? att ta reda pa? vart och hur de har la?rt sig.

Denna studies syfte Àr att undersöka hur nÄgra elever med matematikbegÄvning vill bli bemöttaav skolan/lÀrare för att behÄlla sin motivation och lust att lÀra. Hur upplever de sin matematikundervisning?Vad inspirerar intresset för Àmnet? Vad har eleverna sjÀlva för idéer om vad devill göra under sin matematikundervisning? Vad anser eleverna om vad lÀrare skulle kunna göraannorlunda för att bemöta deras begÄvning? Hur gör elever för att motivera sig sjÀlva? För att fÄsvar pÄ detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjupersonernabestod av tre elever frÄn lÄg-, mellan- och högstadiet, samt tvÄ högskolestuderande.Studien visar bland annat att nÄgra av dessa elever anser att nivÄgruppering Àr ett bra sÀtt för attbehÄlla sin lust att lÀra för Àmnet, dÄ de arbetar i en grupp dÀr alla ligger pÄ samma nivÄ. Detsom fÄr dessa elever att tappa motivationen Àr dÄ lÀraren ger dem repetitionsuppgifter.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever med hörselnedsÀttning som anvÀnder hörapparat eller cochleaimplantat bemöts i grundskolan samt att undersöka om de fÄr tillgÄng till de hjÀlpmedel och verktyg som de Àr berÀttigade till. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger samt genom ostrukturerade observationer. Observationerna genomfördes i olika skolsituationer. Studiens resultat visar pÄ att de deltagande pedagogerna har kÀnnedom om vilka behov elever med hörselnedsÀttning har i skolan. De medverkande pedagogerna arbetar pÄ liknande sÀtt i klassrummet för att ge de inkluderade eleverna sÄ bra förutsÀttningar som möjligt till inlÀrning och utveckling.

BAKGRUND: ModersmÄlsundervisning för flersprÄkiga elever organiseras efter ordinarie skoltid och intresset för Àmnet modersmÄl bland flersprÄkiga elever och förÀldrar sjunker enligt Skolverkets rapport (2002). Eftersom jag i min undervisning har mÄnga elever med utlÀndsk bakgrund blev jag naturligtvis nyfiken pÄ vad som kunde göras annorlunda för att se vad en eventuell förÀndring skulle medföra. Mot bakgrund av detta valde jag att organisera ett integreringsprojekt av Àmnet modersmÄl inom den ordinarie skoltiden under tvÄ veckor i tvÄ separata faser pÄ tvÄ olika skolor som har en stor andel flersprÄkiga elever.SYFTE: Syftet med studien var dÀrför att undersöka hur ett antal elever, pedagoger och skolledare reflekterar kring integreringsprojektet.METOD: För att fÄ frÄgestÀllningar besvarade valdes aktionsforskning med kvalitativa intervjuer som ansats. Intervjuerna bandades, för att sedan skrivas ut och analyseras.RESULTAT: Enligt elevers, pedagogers och skolledningens uttalanden var det hÀr projektet ett intressant arbetssÀtt att arbeta pÄ modersmÄlet Àven för övriga Àmnen. Enligt respondenterna fick eleverna bÀttre samarbete Àn annars.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera speciallÀrares erfarenheter av, och kunskap om skriftliga omdömen. Dessutom var syftet att belysa vilka kunskaper dessa lÀrare anser sig behöva för att skriva omdömen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer med 14 lÀrare som arbetar i trÀningsskolan. Materialet har bearbetats genom att göra meningskoncentrering av intervjumaterialet dÀrefter har Ätta teman tagits fram som stÀmts av och analyserats mot studiens syfte.Resultatet visar att lÀrare inom trÀningsskolan fortfarande efter fyra Ärs arbete med att skriva omdömen fortfarande kÀnner osÀkerhet inför arbetet. Mer utbildning efterfrÄgas samt gemensamma mallar att skriva utifrÄn.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva elevernas upplevelser av matematik med avseende pÄ Älder, intresse, förstÄelse samt pedagogens kunskap om elevernas förstÄelse. Försökspersonerna omfattade totalt 40 elever och 40 pedagoger som representerade Är 3, 6, 9 pÄ grundskolan samt Är 3 pÄ gymnasieskolan. EnkÀterna utformades med nivÄanpassade uppgifter. Resultatet visade att grundskolans pedagoger har kunskap om att eleverna tycker att abstrakt matematik Àr svÄr. DÀremot visste inte pedagogerna pÄ gymnasiet att deras elever upplever det konkreta som svÄrt.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka huvudrÀkningskunskaper nÄgra elever i Är 3 har. Vi har gjort en empirisk undersökning bestÄende av kvalitativa intervjuer och löpande observationer av 11 elever i skolÄr 3 och deras lÀrare. Vi ville kartlÀgga deras tankemetoder och strategier vid sju olika huvudrÀkningsuppgifter. Resultaten visade en stor spridning pÄ eleverna. NÄgra valde olika strategier beroende pÄ uppgifterna, andra valde alltid samma metod och en tredje kategori hade svÄrigheter med att rÀkna uppgifterna utan hjÀlpmedel.

Denna studie handlar om kommunikativa uttryck hos elever med grav utvecklingsstörning och utan verbalt tal. Det Àr en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Syftet Àr att beskriva uttryckshandlingar hos elever med grav utvecklingsstörning pÄ en gymnasiesÀrskola ur ett kommunikativt perspektiv. Resultaten visar hur de genom att uttrycka kÀnslor och anvÀnda sig av kroppssprÄk, gester och ljud ofta lyckas pÄverka och uppnÄ delaktighet i sociala sammanhang. .

Syftet med undersökningen Àr att ge ett bidrag till debatten kring algoritmens betydelse i skolundervisningen.FrÄgan som undersökning vilar pÄ Àr om elever har ett bÀttre sjÀlvförtroende Ät sina berÀkningar om de anvÀnder sig av algoritmer i de fyra grundrÀknesÀtten? I undersökning jÀmförs svenska elever mot ÄlÀndska elever.Metoden som har legat till grund för att ge ett svar pÄ frÄgan Àr först och frÀmst en enkÀtstudie och dÀrefter förekommer Àven intervjuer som syftar till att bredda vyn runt frÄgan.Det framgÄr utifrÄn undersökningen att algoritmanvÀndare har ett högre sjÀlvförtroende för sina berÀkningar samt presterar fler rÀtta svar Àn elever som anvÀnder den alternativa berÀkningsmetoden. Det framgÄr utifrÄn intervjuer att de elever vilket Àr lÀrda inom algoritmanvÀndning har svÄrt för att motivera varför deras svar blir rÀtt, utan att hÀnvisa till algoritmernas anvÀndningsregler. Med dessa elever förekommer ocksÄ reflektionen kring deras svars rimlighet mer sÀllan..