Denna undersökning handlar om individuellt alternativ som gymnasieprogram och elever med ADHD. Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om vad ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder pÄ gymnasiet innebÀr samt hur vÀgledare och elever upplever programmet utifrÄn begreppen kÀnsla av sammanhang och stigmatisering. VÄra frÄgestÀllningar Àr: 1)Vad kan ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebÀra? 2) PÄ vilket sÀtt kan skolgÄngen anpassas för eleverna som gÄr pÄ individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder? 3) Hur kan vÀgledare arbeta med elever pÄ ett individuellt alternativ? 4) Hur kan elever uppleva det att gÄ pÄ programmet utifrÄn begreppen stigmatisering och kÀnsla av sammanhang? Vi anvÀnder oss av Goffmans teori om stigmatisering och Antonovskys teori om KASAM; kÀnsla av sammanhang. Vi har valt dessa teorier för att vi tycker att begreppen stigmatisering och KASAM Àr viktiga för personer med ADHD.

Syfte med vÄr examensarbete Àr att ta reda pÄ vilka argument som lÀrarna har för nÀr och hur integrering av elever som har svenska som sitt andra sprÄk skall ske i vanlig undervisning. I litteraturgenomgÄngen tar vi upp teorier som handlar om faktorer som kan pÄverka inlÀrningen av ett nytt sprÄk. Vi tar Àven upp vikten av interaktion med andra elever och dess betydelse vid placering i segregerad eller integrerad undervisning av eleverna med svenska som andra aprÄk. Som metod anvÀnde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de lÀrare som vi intervjuade har skiftande syn pÄ klassplaceringen, men de flesta av dem anser att dessa elever först skall placeras i en förberedelseklass.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken kompetens och resurser studie- och yrkesvÀgledare med erfarenhet av Aspergers syndrom anser Àr viktiga att ha för att kunna vÀgleda elever med Aspergers syndrom i grundskola och gymnasium.För att kunna besvara mitt syfte anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer med fyra intervjupersoner som jag hade valt ut genom godtyckligt urval. Resultatet visade att det fanns mÄnga likheter i förhÄllandet att vÀgleda ?vanliga? elever men ocksÄ skillnader. SÀttet att tolka information och sÀttet en person med Aspergers syndrom sjÀlv kommunicerar pÄ kan till vissa delar vara annorlunda jÀmfört med mÀnniskor som inte har Aspergers syndrom. Samtliga intervjupersoner anser att bristande resurser Àr ett gemensamt problem. Det behövs bÄde mer tid och mer personal i arbetet kring elever med Aspergers syndrom. TyvÀrr kÀnde intervjupersonerna missnöje och otillfredsstÀllelse nÀr det gÀller respektive skollednings förstÄelse och insikt om arbetet kring elever med diagnosen Aspergers syndrom. Enligt skolverkets allmÀnna rÄd har man som studie- och yrkesvÀgledare för elever med Aspergers syndrom till uppgift att se till deras specifika funktionsnedsÀttning sÄ att dessa elever, i likhet med andra elever, fÄr möjlighet att göra vÀl underbyggda val..

UtgÄngspunkten i mitt arbete har varit att ta reda pÄ om jag som pedagog kan pÄverka elever att ta eget ansvar för sitt lÀrande. FrÄgorna jag ville ha svar pÄ löd: Hur tÀnker elever dÄ de fritt fÄr vÀlja bÀnkkamrat? Kan jag som pedagog, genom pÄverkan, vÀgleda elever till att finna sitt optimala inlÀrningsklimat? Hur överensstÀmmer elevernas motiv med de av mig bedömda för individen, för pedagogen och för gruppen som helhet? För att ta reda pÄ om alla elever i klassen hade nÄgon rastkamrat gjorde jag först ett sociogram i klassen. SjÀlva undersökningen, aktionsforskningen, strÀckte sig över fyra veckor. I början pÄ veckorna lÀt jag eleverna vÀlja bÀnkkamrat efter kriterier som jag pÄtalat inför valen.

Förskolans verksamhet ska utgÄ ifrÄn ett tydligt barnperspektiv dÀr varje barns kunskapsutveckling och lÀrande ska utmanas utifrÄn de intressen och erfarenheter som barnen ger uttryck för (Skolverket, 2010a). Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur förskollÀrare förhÄller sig till de mÄl och riktlinjer som lÀroplanen Àr uppbyggd kring nÀr det gÀller att tillgodose barnens intressen nÀr de planerar matematikaktiviteter. Metoder som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit observationer och kvalitativa intervjuer. FörskollÀrarna har i undersökningen uttryckt att det Àr vÀsentligt att vara lyhörd och lyssna in vad det Àr som intresserar barnen sÄ att barnens erfarenheter kan ÄteranvÀndas i den planerade verksamheten.

Studien har undersökt om motorisk anpassad trÀning ger nÄgon observerbar effekt pÄ elever med motoriska brister som har idrott och hÀlsa tvÄ gÄnger per vecka. Elever i skolÄr 2 (7 ? 8 Är) observerades vid tvÄ tillfÀllen med sju mÄnaders mellanrum pÄ tvÄ snarlika skolor. För att mÀta och registrera motoriskt status anvÀndes MUGI observationsschema. Materialet i studien omfattade 75 elever.

LÀraren möter mÄnga elever med olika förutsÀttningar i undervisningen och elever med dyslexi riskerar att fÄ en svÄrare skolgÄng Àn andra. Problematiken kring dyslexin kan för mÄnga elever tyvÀrr innebÀra stÀndiga misslyckanden i alla skolans Àmnen om de inte fÄr rÀtt hjÀlp. Syftet med denna studie var att undersöka hur olika lÀrare i gymnasieskolan upplever dyslexi och deras arbete med elever som har dyslexi. Den syftade Àven till att undersöka om det finns nÄgra skillnader i hur lÀrare med sprÄkliga Àmnen (svenska och engelska) och lÀrare i innehÄllstunga Àmnen (samhÀllskunskap, naturkunskap, religion och historia) ser pÄ sitt uppdrag nÀr det kommer till att undervisa elever med dyslexi. Detta syfte undersöktes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur tillgÀngliga de naturvetenskapliga Àmnena i skolan Àr för elever med rörelsenedsÀttningar samt vilka faktorer som pÄverkar tillgÀngligheten. I samband med undersökningen gjordes Àven en kartlÀggning av hur vanligt det Àr att elever med rörelsenedsÀttningar vÀljer att lÀsa det naturvetenskapliga programmet pÄ gymnasiet. Undersökningen bestod av tvÄ delar varav den ena delen var en insamling av statistik rörande elevers gymnasieval frÄn de olika riksgymnasierna för svÄrt rörelsehindrade elever. Statistiken visar att 1 % av eleverna med svÄra rörelsenedsÀttningar vÀljer att lÀsa ett naturvetenskapligt gymnasieprogram jÀmfört med 12 % av Sveriges samtliga gymnasieelever. Den andra delen av undersökningen bestod av intervjuer med elever, lÀrare i de naturvetenskapliga Àmnena och skolledare pÄ tvÄ olika skolor.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur transitionen mellan grundskolan och gymnasiet organiseras och utformas för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har valt att intervjua tvÄ rektorer pÄ gymnasieskolor samt en rektor pÄ en grundskola med Ärskurs 9 elever. Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju vars huvudsyfte Àr att fÄnga fenomenet transition ur skolledares perspektiv. Anledningen till fokus pÄ skolledare Àr att det ytterst Àr skolledarna som Àr ansvariga för organisering och utformning av transitionsprocessen för elever i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet av vÄr studie visar att det till stor del Àr enskilda skolornas normer och traditioner som pÄverkar transitionernas kvalité för elever i behov av sÀrskilt stöd. Organisering och utformning utgÄr dels frÄn vilka resurser och kompetenser skolorna har och dels frÄn vilket specialpedagogiskt perspektiv som dominerar verksamheten..

VÄrt stora intresse för elever i behov av sÀrskilt stöd har inspirerat oss att i vÄrt examensarbete ta reda pÄ hur eleverna sjÀlva upplever stödet i en inkluderande respektive exkluderande miljö och vilket de föredrar. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur eleverna anser att de lÀr sig bÀst, i ordinarie klass, i mindre grupp eller enskilt? Vi har intervjuat tolv elever pÄ tvÄ olika skolor, en 7-9 skola och ett skoldaghem. PÄ 7-9 skolan har Ätta elever intervjuats. Fyra av dessa elever fÄr stöd bÄde inkluderat och exkluderat och övriga fyra fÄr stöd endast exkluderat.

Enligt vÄra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i nÀrmiljön, förstÄ grundlÀggande matematiska begrepp och kunna anvÀnda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattning om nÀr, hur och varför de anvÀnder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i Är 2 undersöker vad matematik Àr för elever, om elever vet varför man ska lÀra sig matematik och slutligen nÀr anvÀnder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns nÄgot samband mellan undervisning och arbetssÀtt och elevernas förhÄllningssÀtt till matematik.Resultat visar att, förutom pÄ lektionerna sÄ anvÀnder eleverna matematik som ett redskap för att fÄ svar pÄ sina frÄgor. Ibland anvÀnder de matematik genom sina jÀmförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. LÀraren kan hjÀlpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Litteraturstudiens syfte Àr att skapa förstÄelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Studiens frÄgestÀllningar berör vilka metoder som anvÀnts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av sÀrskilt stöd. Teorin som anvÀnds i studien Àr specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger pÄ Àr en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta Àr att belysa delar av de tillgÀngliga tillvÀgagÄngssÀtt som föresprÄkas i nutidens skola i artiklarna.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur lÀrare och elever upplever och uppfattar elevinflytande och pÄ vilket sÀtt som pedagogerna ger sina elever inflytande. Vi ville ocksÄ se om lÀrare och elevers upplevelser överensstÀmmer med varandra. Med elevinflytande avser vi att elverna ska vara delaktiga i planering, genomförande och utvÀrdering av undervisningen. VÄr undersökning Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever i Bodens kommun. VÄrt resultat visar som den tidigare forskningen att det Àr det formella inflytandet i form av klass- och elevrÄd som praktiseras ute i skolorna.

Matematikundervisning pÄ grundskolan handlar till stor del om att lösa problem och att upptÀcka mönster eller samband. Matematikkunskaper har Àven en viktig roll i elevers vardagsliv. Vissa elever har ett sÀrskilt behov av stöd och stimulans i sin matematikinlÀrning. Pedagoger kommer emellanÄt i kontakt med elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik och syftet med denna studie var att beskriva pÄ vilket sÀtt pedagogen kan agera för att underlÀtta för elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik. Jag har i studien försökt att synliggöra pedagogernas egna upplevelser och hur de agerar i undervisningssituationer med elever i inlÀrningssvÄrigheter i matematik.

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.