Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur pedagoger upptÀcker att elever har lÀssvÄrigheter. NÀr pedagogen sedan har konstaterat att eleven har svÄrigheter ville vi studera vilka faktorer som orsakat svÄrigheterna samt vilka metoder som kunde anvÀndas för att hjÀlpa eleven. En viktig del i vÄr uppsats var att försöka sÀtta oss in hur eleverna mÄr och hur pedagoger kan stÀrka deras sjÀlvbild, detta enligt pedagogers perspektiv. Undersökningen handlar inte om elever med specifika svÄrigheter eller de elever som har fÄtt en diagnos stÀlld. Metoden vi anvÀnde oss av var personliga intervjuer vilket gjorde det lÀttare för oss att gÄ in pÄ djupet, genom bearbetning och analysering.

Mitt huvudsakliga syfte med denna studie Àr att fÄ fram vilket stöd dessa elever erbjuds för att fungera i skolan samt hur rutinerna pÄ nÄgra skolor ser ut idag för att kunna erbjuda elever med Aspergers syndrom en fungerande skolgÄng?Jag genomfört min undersökning i tre kommuner i Mellansverige, tvÄ mindre kommuner samt en lite större. I undersökningen har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med enhetsansvariga för resursteamen samt specialpedagogerna som arbetar i resursteamen.Undersökningen visar att det ser olika ut i kommunerna för elever med Aspergers syndrom. I den större kommunen har de sÀrskilda klasser för elever med Aspergers syndrom medan man i de bÄda mindre kommunerna Àr eleverna integrerade i den vanliga skolverksamheten. De bÄda mindre kommunerna har mindre grupper dÀr eleverna med Asperger ofta gÄr hela eller delar av dagen.

Syftet med vÄr studie var att nÄ förstÄelse av vad som avses med pedagogiska verktyg i lÀrares arbete med elever i socioemotionella svÄrigheter.För att kunna nÄ en förstÄelse anvÀnde vi oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade fyra lÀrare i skolÄr 1-3 om hur de vÀljer och motiverar arbetssÀtt och innehÄll i arbetet med elever i socioemotionella svÄrigheter.VÄrt resultat visar att kommunikationen Àr ett viktigt pedagogiskt verktyg i samverkan med kollegor och förÀldrar i arbetet med elever i socioemotionella svÄrigheter. LÀrarna i vÄr studie ansÄg ocksÄ att förmÄgan till samspel Àr av stor betydelse för att kunna skapa bra förutsÀttningar för dessa elever. Resultatet visar ocksÄ att nÄgra lÀrare upplever att de saknar pedagogiska verktyg efter avslutad lÀrarutbildning. Andra upplever att de har verktyg men saknar ?mandat? för att anvÀnda dem..

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka specialpedagogers erfarenheter av elever i matematiksvÄrigheter. För dessa elever har specialpedagogen en viktig funktion. UtifrÄn detta vÀcktes ett intresse att undersöka specialpedagogens erfarenheter av elever i matematiksvÄrigheter. Fyra specialpedagoger intervjuades enligt semi-strukturerade intervjuer. De intervjuade har varit relativt samstÀmmiga om vad eleverna har svÄrigheter med och de bÀsta arbetsmetoderna samt vilka orsaker som kan ligga till grund för matematiksvÄrigheter.

Syftet med studien var dels att undersöka vad som motiverar elever med svenska och bosniska som förstasprÄk att vÀlja tyska som sprÄkval i grundskolan, dels att ta reda pÄ om dessa elever har olika lÀtt att lÀra sig grundlÀggande strukturer i tysk grammatik beroende pÄ deras sprÄkbakgrund. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts med bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder, nÀrmare bestÀmt intervjuer, enkÀter och tvÄ test. Urvalet av elever byggde pÄ enkÀter. I studien ingick 12 elever, 8 med bosniska som förstasprÄk och 4 med svenska som förstasprÄk. Eleverna delades in i tre olika grupper om fyra elever: en grupp med svenska elever, en grupp med bosniska elever som valt att inte delta i modersmÄlsundervisning samt en grupp med bosniska elever som deltar i modersmÄlsundervisning.

Dagens utbildningar och arbetsliv stÀller stora krav pÄ mÀnniskors kommunikativa kompetens. MÄnga elever i gymnasieskolan har nÄgon form av talÀngslan, dvs. de undviker att tala i eller inför en grupp. UtgÄngspunkten i arbetet med elever med talÀngslan Àr en trygg och stödjande miljö.Denna studie avser att belysa hur ett antal gymnasielÀrare gör för att upptÀcka och stödja elever med talÀngslan. Den teoretiska ansatsen Àr lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv.

Denna systematiska litteraturstudies syfte Àr att granska och bearbeta tidigare forskning som har genomförts kring anvÀndandet av pedagogiska hjÀlpmedel för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Ett specialpedagogiskt perspektiv anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningar angÄende vilka kompensatoriska hjÀlpmedel som frÀmjar lÀs- och skrivförmÄgan hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och vilken roll som lÀraren och klassrumsmiljön spelar i arbetet med kompensatoriska hjÀlpmedel. Av resultatet framgÄr att anvÀndning av olika hjÀlpmedel, sÄsom talsyntes, ordbehandlingsprogram och tal-till-textprogram frÀmjar elevers lÀs- och skrivförmÄga och att lÀraren spelar en nyckelroll för anvÀndandet av kompensatoriska hjÀlpmedel. De pedagogiska implikationer som framkommer efter en diskussion av resultatet Àr att inkludering och tillgÀnglighet bör vara ledord i en skola för alla..

Syftet med arbetet var att beskriva hur nÄgra förÀldrar till elever i behov av sÀrskilt stöd upplever och har upplevt bemötandet frÄn skolan, samt hur gymnasielÀrare tÀnker kring bemötande av förÀldrar till elever i behov av sÀrskilt stöd. Med hjÀlp av intervjuer ville vi skapa oss en bild av hur förÀldrar till elever i behov av sÀrskilt stöd upplever bemötandet frÄn skolan. Vi har ocksÄ anvÀnt oss av intervjuer för att undersöka hur nÄgra gymnasielÀrare tÀnker kring bemötande av dessa elever. Resultatet pekar pÄ att förÀldrarna till dessa elever Àr missnöjda med bemötandet frÄn skolan. FörÀldrarna önskar mer respekt och förstÄelse och Àven tydligare information om vilka rÀttigheter elever i behov av sÀrskilt stöd har.

Uppsatsens Àmne Àr ?TempusanvÀndning i skrift ? en jÀmförelsestudie av första- och andrasprÄkselever?. Informanterna Àr sammanlagt 14 elever, varav fyra elever Àr födda i Sverige samt har minst en svensk förÀlder; fyra elever Àr födda i Sverige men vars förÀldrar Àr födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i Är 1-5 och tvÄ elever kom i Är 6-9. Syftet Àr att undersöka tempusanvÀndning i skrift bland första- och andrasprÄkselever pÄ nationella provet i svenska i Är 9. SÀrskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekrÀftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie Àr att belysa lÀrares syn pÄ de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer Àven att beröra lÀrarnas syn pÄ sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i Àmnet. För att uppnÄ syftet med studien sÄ genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollÀrare pÄ tvÄ olika skolor.

De högpresterande eleverna i skolan har precis som alla andra elever ett behov av bekrÀftelse, stimulans och utmaningar. Syftet med denna studie Àr att belysa lÀrares syn pÄ de duktiga eleverna i skolan. Studien kommer Àven att beröra lÀrarnas syn pÄ sin egen kunskap, samt hur de arbetar för att stimulera dessa elever i skolan. Studien ger en översikt av tidigare forskning i Àmnet. För att uppnÄ syftet med studien sÄ genomfördes kvalitativa intervjuer med fem grundskollÀrare pÄ tvÄ olika skolor.

Jag har i detta arbete undersökt hur elever med nedsatt arbetsminne uppfattar och reflekterar över sin inlÀrningssituation. Syftet Àr att belysa hur nedsatt arbetsminne pÄverkar inlÀrning och vad den pedagogiska personalen kan göra för att kompensera och underlÀtta för dessa elever. Den empiriska delen baseras pÄ en frÄgeguide jag har genomfört i samtal med 11 elever i Är 6-9. I min undersökning framkommer att elever med nedsatt arbetsminne har svÄrigheter att ta in kunskap eftersom deras arbetsminne lÀtt blir överbelastat och det saknas resurser till de mentala processer som sker i hjÀrnan nÀr kunskap lÀrs in. Nedsatt arbetsminne ger negativa effekter pÄ framför allt lÀsförstÄelse och matematik och dÄ frÀmst problemlösning. Brister i lÀsförstÄelse pÄverkar de flesta Àmnena, framför allt de teoretiska.

Syftet med studien har varit att beskriva och ge ökad förstÄelse för hur elever med hörselnedsÀttning deltar i dialog och samspel. NÀrmare bestÀmt har studien fokuserat elever som finns i hörselklassmiljö och har cohleaimplantat (CI) som sitt personliga hjÀlpmedel. I skolans styrdokument föresprÄkas elevaktiva arbetssÀtt och dialogen betonas sÀrskilt. För att kunna vara delaktig i sin egen kunskapsutveckling, krÀvs deltagande pÄ lika villkor samt tillgÄng till ett gemensamt sprÄk. I dag fÄr 90% av alla döva barn i Sverige ett CI inopererat.

Vi kommer i vÄrt arbete att belysa hur elever med neuropsykiatrisk diagnos ser pÄ skillnaderna med att gÄ i specialklass jÀmfört med att gÄ i vanlig klass. Vidare kartlÀgges om eleverna hade önskat eventuella förbÀttringar gÀllande undervisningssyftet. PÄ skolorna finns det vanliga klasser, men Àven speciella klasser för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, sÄsom t.ex. ADHD, DAMP, ADD och Aspergers syndrom. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex elever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor, dÀr majoriteten av eleverna föredrog att gÄ i specialklass.

Vi har genomfört en litteraturstudie som sammanfattningsvis tog upp problematik kring tid, resurser, miljö och andra svÄrigheter för eleverna, framförallt i sprÄk.Vi har Àven genomfört en undersökning pÄ en skola i södra Sverige kring elever i matematiksvÄrigheter. Undersökningen har gjorts i flera olika steg, för att se vilka elever som befann sig i svÄrigheter och vilka svÄrigheterna var. Utefter det har vi utformat uppgifter för att stÀrka eleverna inom dessa omrÄden. Resultatet gav ett positivt utfall. Detta tror vi beror pÄ att eleverna fann uppgifterna roliga och stimulerande.Syftet var att fÄ en inblick i hur man kan hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter, och Àven tipsa andra om hur man kan gÄ tillvÀga.