Syftet Àr att undersöka nÄgra lÀrares erfarenheter och iakttagelser av elever med vÀl utvecklade matematiska förmÄgor. Forskning har tidigare gjorts inom omrÄdet med fokus pÄ eleverna och hur lÀraren ska arbeta för att gynna elevens utveckling. Fokus i vÄr undersökning Àr dock pÄ lÀraren. Hur denne arbetar med eleverna och förhÄller sig till eleven med vÀl utvecklade matematiska förmÄgor och resterande elever i klassen. Undersökningen grundas pÄ intervjuer med lÀrare dÀr de beskriver eleverna och metoder som de arbetade med i klassrummet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka om och hur idrottslÀrare motiverar elever till aktivt deltagande pÄ idrottslektionerna.MetodMed kvalitativ metod har jag valt att intervjua tre verksamma idrottslÀrare i en ort söder om Stockholm. LÀrarna undervisar elever frÄn Ärskurs 4-9 och Àr alla nyanstÀllda pÄ skolan. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats. Jag har Àven observerat dessa lÀrare.ResultatI resultatet finner jag att mÄnga elever redan Àr motiverade till idrott dÄ de antingen idrottar pÄ fritiden eller har bra betyg som mÄl, dock framkommer det att lÀrarna har svÄrt att motivera elever som inte Àr intresserade av idrott och betyg. I resultatet visar jag Àven hur lÀrarna gÄr till vÀga nÀr de vÀl tÀnker pÄ att motivera eleverna.SlutsatsProblematiken kring att motivera elever Àr svÄr dÄ alla elever mÄste motiveras samtidigt.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

Syftet var att undersöka hur (elever och lÀrare pÄ ?mellanstadiet? kan resonera kring elevinflytande) Ätta elever i tvÄ fyror och deras klasslÀrare resonerar kring elevinflytande. Vi avsÄg att undersöka om eleverna efterfrÄgar ökat inflytande över undervisningen som bedrivs samt hur deras lÀrare rent praktiskt arbetar med elevinflytande. Vi avsÄg ocksÄ att undersöka om det fria skrivandet skulle kunna vara ett sÀtt för pedagogen att frÀmja ett utökat elevinflytandet. I de tvÄ klasserna valdes fyra elever samt deras klasslÀrare ut och intervjuades.

Denna uppsats har som syfte att skapa förstÄelse för hur högpresterande och sÀrskilt matematikbegÄvade elever blir stimulerade i matematikundervisningen. Genomförandet av undersökningen startade med en kvantitativ enkÀtstudie med standardiserade pÄstÄenden för att finna ett lÀmpligt urval av elever. DÀrefter utfördes standardiserade kvalitativa intervjuer med utvalda elever, som ansÄgs uppfylla de kriterier som beskriver högpresterande och sÀrskilt matematikbegÄvade. Analysen av resultatet hade en fenomenologisk ansats och har tolkats utifrÄn hermeneutiken. Resultatet visar att eleverna stimuleras av en matematikundervisning som i hög grad innehÄller experimenterande och undersökande moment, dÀr de kan fÄ utlopp för sina kreativa matematiska tankar.

Undersökningens syfte Àr att studera video som inslag pÄ matematiklektioner genom att titta pÄ elevers kunskapsutveckling, Äsikter och lÀrares Äsikter.En video om Pythagoras sats har producerats och visats i klassrummet och det har sedan gjorts diagnostiska prov i experiment- och en kontrollgrupper. Det har Àven gjorts en elevenkÀt och lÀrarintervju. Resultatet visade att eleverna var ganska positiva till video men att filmen inte hjÀlpte nÄgot mÀrkbart. LÀrarna ansÄg det vara svÄrt att fÄ in video i matematiken eftersom det gÄr sÄ fort. Slutsatsen Àr att video kan anvÀndas som tillsats till undervisningen ibland, men inte som ensam ersÀttning till annan undervisning..

I vÄrt examensarbete har vi valt att skriva om skoldaghemmet och dess verksamhet. Vi stÀller oss frÄgan om skoldaghem Àr det bÀsta alternativet för eleverna med olika svÄrigheter. I litteraturavsnittet tar uppsatsen bland annat upp en historisk bakgrund och skoldaghemmets verksamhet samt antagningsprocessen. I forskningsavsnittet intervjuar vi pedagoger och elever pÄ skoldaghem för att fÄ svar pÄ vÄr frÄga. Resultaten visar att skoldaghem uppfattas som ett bra alternativ för elever med sociala och emotionella svÄrigheter.

Studiens syfte var att öka kunskapen kring hur nÄgra studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan arbetar med vÀgledning av elever med ADHD och vilka kompetenser och resurser de kunde tÀnkas ha för att stötta vÀl underbyggda studie- och yrkesval. Kvalitativa intervjuer genomfördes och resultatet visar att respondenterna individanpassar vÀgledningen i hög grad, för elever med ADHD frÀmst genom mer tid, studiebesök, medföljare, visualisering och empowerment. De anvÀnder ingen speciellt utarbetad vÀgledningsmetod för dessa elever men det visar sig att det vore vÀlkommet med metodutveckling, vidareutbildning och utökat samarbete..

Syftet med denna undersökning Àr att se vad lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ grundskolans senare Är sÀger om hur de arbetar med att motivera elever som saknar motivation samt hur de arbetar med relationsskapande till elever. LÀrarnas beskrivningar kring motivationsarbetet har sedan kopplas till Aaron Antonivskys kognitiv teori KASAM (kÀnsla av sammanhang). Detta Àr en intervjustudie som gjort pÄ sex lÀrare pÄ grundskolans senare Är. Resultatet visar att lÀrarna arbetar pÄ olika sÀtt att angripa problemet med att motivera elever till delaktighet i undervisningen beroende pÄ anledningen till brist av motivation dÀr första steget Àr att ha enskilda samtal med elever. Vad gÀller relationsbyggandet menar lÀrarna att lÀrare- elevrelationen Àr viktigt men synen pÄ vad en god lÀrare- elevrelation varierar dÄ vissa lÀrare tycker att man som lÀrare ska ha en nÀra kontakt med sina elever och andra lÀrare menar att det Àr viktigt med distans.

The porpuse of this paper is to find out how three teachers working in years four to six in a Swedish school say they use formative assessment and how they use it in educational practice, and if there is a difference in the use of formative assessment between year four, five and six. Formative assessment is the kind of assessment that aims to enhance the student?s learning, as opposed to summative assessment wich is intended only to summarize student?s accomplishments. To answer the purpose, I conducted qualitative interviews with the teachers, and observations in each of the teachers? classrooms.

Abstract Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka olika former av kunskaper nÄgra lÀrare strÀvar efter att deras elever utvecklar genom litteraturen. Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer med sex olika lÀrare som alla undervisar pÄ gymnasiekursen Svenska B.Resultaten visar att lÀrarnas olika kunskapssyn och elevsyn, gör att de kan delas in i tvÄ olika grupper. Den ena gruppen av lÀrare ser inte sina elever som potentiella kunskapskÀllor och Àr starka anhÀngare av antologilÀsning med tillhörande instuderingsfrÄgor. Dessa lÀrare ser epokkunskap och kunskap i form av allmÀnbildning som prioriterad kunskap att utveckla genom litteraturen. Den undervisning de bedriver Àr kronologisk och lÀrarstyrd.

Som pedagog i dagens mÄngkulturella Sverige möter man dagligen flersprÄkiga elever i olika pedagogiska situationer. MÄnga av de elever som kommer till Sverige sent, det vill sÀga i anslutning till eller under sin grundskoletid, placeras i sÄ kallade förberedelse-klasser. TyvÀrr visar studier pÄ att dessa nyanlÀnda elever har svÄrare att nÄ mÄlen nÀr de gÄr ut grundskolan Àn elever som gÄtt hela sin skolgÄng i Sverige. För att fÄ en uppfattning om hur dessa elever sjÀlva ser pÄ sin situation i undervisningen har vi genom intervjuer och observationer av en sÄdan klass utfört en undersökning som förutom att belysa elevernas egna uppfattningar kring sin skolgÄng visar pÄ att eleverna anvÀnder sig av verbala och icke-verbala kommunikationsstrategier nÀr de inte förstÄr, samt vad de anser Àr svÄrast respektive lÀttast att lÀra sig i skolan. Av undersökningen har det Àven framkommit att eftersom eleverna i en förberedelseklass mÄnga gÄnger Àr pÄ helt olika nivÄer i sin utbildning, fÄr inte alla den individanpassade undervisning som utlovas alla elever i den svenska skolan..

Hanzén, Yvonne (2014). SprÄkstödjande arbetssÀtt och elevers egen lÀs-och skrivupplevelse i en Montessoriklass (Language Supportive practices and students' own reading and writing experience in a Montessori Class). SpeciallÀrarprogrammet, SprÄk-, skriv- och lÀsutveckling, Skolutveckling och ledarskap. LÀrande och SamhÀlle, Malmö högskola. ProblemomrÄde: Svenska elevers kunskapsutveckling har sjunkit under lÄng tid enligt senaste PISA-rapport (2012), vilken visar behovet av ökade insatser gÀllande sprÄk, - lÀs - och skrivutveckling. Inom montessoripedagogiken pÄgÄr den egentliga sprÄk-, skriv- och lÀsutvecklingen redan i förskolan, dÄ barnet Àr i den sensitiva perioden och har ett absorberande sinne.

Under a?ren pa? la?rarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat sko?nja en diskrepans mellan vad la?rare anser sig sa?nda ut fo?r feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det a?r la?rarens beteende som a?r den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och ha?lsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omva?nd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att fra?mja varje elevs utveckling.

Digitala kompetensportföljer ökar i popularitet och deras anvÀndningsomrÄde har under de senaste Ären ökat. En digital kompetensportfölj kan demonstrera en individs framsteg, prestationer och hjÀlpa till att visa upp hur vÀl en student behÀrskar den kompetensen som krÀvs inom ett visst yrkesomrÄde. Forskning pekar pÄ att designkompetens och designförmÄga Àr nÄgonting som Àr svÄrt att fÄnga samt förmedla dÄ en stor del av en designers designprocess genomförs inne i huvudet pÄ designern. Jag har genom en kvalitativ studie, intervjuat olika roller gÀllande deras tankar om hur designkompetens kan utvecklas och synliggöras. Studien resulterade i riktlinjer hur en digital kompetensportfolio kan stödja utveckling och synliggörande av designkompetens..