Syfte: Syftet med undersökningen Àr att studera fyra pedagogers beskrivningar av hur de gör nÀr de bedömer och dokumenterar elevers utveckling i matematik.Teori: Bedömning och dokumentation Àr nÀra sammankopplat med synen pÄ lÀrande. Studien tar sin utgÄngspunkt i synen pÄ lÀrande sÄ som det beskrivs av SÀljö (2000). Det innebÀr att lÀrande sker genom interaktion mellan mÀnniskor. Den teoretiska grund studien vilar pÄ Àr alltsÄ en syn pÄ att mÀnniskor lÀr sig i samspel med andra. Vidare antas att lÀrandet Àr kontextbundet, vilket innebÀr att pedagoger gör pÄ olika sÀtt nÀr de bedömer och dokumenterar, beroende pÄ den kontext de befinner sig i.

Syftet med studien Àr att belysa hur ett mÄngkulturellt klassrum pÄverkar lÀrares förhÄllningssÀtt till eleverna och vilka strategier de dÄ anvÀnder i sin undervisning. I studien har lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola studerats. Deras olika förhÄllningssÀtt och strategier har undersökts för att utröna hur arbetet med elever frÄn olika bakgrunder konkret kan te sig.Studien har en kritisk hermeneutisk metodansats dÀr kvalitativa intervjuer har anvÀnts för datainsamling. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem olika lÀrare vid en mÄngkulturell skola. Empirin har sedan tolkats utifrÄn en hermeneutisk tolkningsprocess, dÀr empirins helhet och delar har stÀllts i förhÄllande till varandra.

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna lÀsa. För att fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; Vad Àr lÀsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna lÀsa och nÀr upplever elever att de har anvÀndning för sin lÀskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkÀtundersökning. Samtliga elever som ingick i vÄr kvalitativa studie gÄr i Ärskurs tre. Eleverna gick i tvÄ olika skolor i tvÄ skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det Àr bra att kunna lÀsa. De anser dock att lÀsning Àr ordförstÄelse, kunskap och ord.

Föreliggande uppsats syftar till att genom kvalitativa samtalsintervjuer ta reda pÄ hur ett antal lÀrare undervisande i Ärskurs 4-6 upplever ett ökat fokus pÄ bedömning av elevers kunskapsutveckling och lÀrande.Tre grundlÀggande instÀllningar till bedömning framtrÀder i intervjumaterialet; bedömning som en sjÀlvklar del av lÀraruppdraget, bedömning som tidstjuv och skrivbordsprodukt samt instÀllningen till bedömning som ett pÄtvingat ont. Bakom lÀrarnas explicita uttalanden om en bedömning som syftar till att ta reda pÄ vad eleven har lÀrt sig, kan i huvudsak bedömningsfunktioner som kontroll och information skönjas.NÀr ett maktperspektiv appliceras pÄ intervjumaterialet framtrÀder lÀrares bedömningsrelaterade arbete som grundat pÄ en samtyckesproducerande maktutövning, vilken förutsÀtter elevers och förÀldrars delaktighet och syftar till att dessa ska förstÄ och acceptera lÀrarens verklighetsbeskrivning. LÀrares bedömningar kan vidare förstÄs fungera eftersom eleven, genom vetskap om att hon Àr inordnad i ett bedömande system, anpassar sig efter detta. Bedömning utgör sÄledes ett sÀtt pÄ vilket lÀraren kontrollerar eleverna och klassrumssituationen.LÀrarna i studien tycks omedvetna om den makt som de genom bedömning utövar  över elever och förÀldrar. UtifrÄn föreliggande uppsats perspektiv, framtrÀder dock tydligt bilden av lÀrares bedömningsrelaterade arbete som en praktik dÀr makt och maktutövande Àr en nödvÀndig, om Àn i strukturen dold, förutsÀttning..

Syftet med detta arbete Àr att granska huruvida elever med muslimsk bakgrund upplever sitt deltagande i religionsundervisningen, samt hur lÀrarnas undervisningsmetoder arbetas med inom religionsundervisningen. Vi ville undersöka hur elever med muslimsk bakgrund upplever sitt deltagande i religionsundervisningen och hur samspelet mellan eleverna och lÀraren Àr. Vi undersökte Àven vilka metoder lÀraren anvÀnder sig av inom religionsundervisningen, men Àven för att etablera relationer till eleverna. Vi har i denna uppsats arbetat med tvÄ kvalitativa arbetsmetoder, dÄ vi intervjuade lÀrare och elever, men ocksÄ observerade de pÄ religionsundervisningen. Denna studie gjordes pÄ tre grundskolor och vi intervjuade sammanlagt tre lÀrare och sex elever.

Syftet med min studie var att undersöka i vilken utstrÀckning elever vill vara delaktiga i undervisningen. Resultatet visar att elever vill ha ett ökat inflytande över undervisningen men att deltagandet begrÀnsas att olika faktorer. Det Àr framförallt i undervisningens initialsteg som elever vÀljer att inte agera trots att de Àr missnöjda med undervisningens innehÄll. NÀr innehÄllet i undervisningen inte fÄngar elevens intresse sjunker motivationen för ett aktivt deltagande pÄ lektionerna vilket leder till passivitet med följd av att inlÀrningsförmÄgan minskar. Detta fÄr som Äterverkan att mÄnga elever gÄr igenom skolan som passiva ÄskÄdare.

Detta examensarbete har som syfte att ta reda pÄ nÀr elever upplever att de blir bedömda i naturkunskap respektive nÀr lÀrare bedömer sina elever i naturkunskap för att se om det finns nÄgon överensstÀmmelse vid jÀmförelse av svaren. Undersökningen innefattar ocksÄ frÄgan om vad elever tycker att de borde bli bedömda pÄ. Anledningen bakom syftet Àr en vilja att veta om och var kommunikationen mellan lÀrare och elever brister i frÄga om bedömning. Fokus i detta arbete Àr elevers uppfattningar av bedömning i gymnasieskolan. Genom en enkÀtundersökning bland fem klasser och deras fyra lÀrare, tillsammans med relevant litteratur, har vi kommit fram till att prov och aktivitet i klassrummet Àr de moment som sÄvÀl lÀrare som elever tycker Àr viktigast vid bedömningen.

Tidigare studier har beskrivit en stark koppling mellan aritmetik och algebra och flera av de svÄrigheter som elever har med algebra antas dÀrför grunda sig i svÄrigheter i aritmetiken. En sÄdan svÄrighet Àr parenteser och forskning har funnit att elever har en statisk syn pÄ dessa dÄ de endast ser den som en signal pÄ vad som ska berÀknas först i ett tal.Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vilka uppfattningar elever i Ärskurs 8 har dÄ det gÀller parentesen som matematisk symbol sÄvÀl som parentesens funktion. De frÄgestÀllningar som studien avsÄg att besvara var hur elever uppfattar parentessymbolen i matematik, hur elever uppfattar att berÀkningar kan struktureras med parenteser och hur elever uppfattar situationer dÀr parenteser Àr nödvÀndiga.Ett individuellt skriftligt arbetsblad innehÄllande bÄde uppgifter med och utan svarsalternativ anvÀndes som utgÄngspunkt för analys och detta delades ut till 84 elever i fem olika klasser i Ärskurs 8. Efter analysen framkom tre kategorisystem kopplade till var sin frÄgestÀllning, i vilka elevernas skilda uppfattningar representeras. Resultaten av denna studie visade att elevers uppfattningar och anvÀndande av parenteser pÄverkas av sÄvÀl deras förstÄelse för parentesbegreppet samt deras förstÄelse för prioriteringsregler..

VÄrt syfte med studien var att undersöka hurvida skolgÄrden anvÀndes av elever med hÀnsyn till fysisk aktivitet och lek. Vi ville Àven försöka synliggöra vilka fenomen som lÄg till grund för hur eleverna anvÀnde skolgÄrden samt att fÄ förstÄelse för hur lÀrare och elever tÀnkte kring sin skolgÄrd. VÄr valda metod grundade sig i fenomenografin och datainsamlingen genomfördes genom observationer och intervjuer av elever i Ärskurs 4-6 samt deras lÀrare. VÄrt resultat visade att mÄnga elever tyvÀrr inte Àr sÄ aktiva pÄ rasten som de skulle kunna vara. MÄnga elever var stillastÄende eller utförde aktiviteter som definieras som lÄgintensiva.

Detta examensarbete ger en beskrivning av musikterapin fo?ljt av hur Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT va?xte fram. Jag har praktiserat mina teoretiska kunskaper genom att sedan sommaren 2012 fram till idag ha haft FMT-sessioner med tva? adepter som jag valt att kalla Mikael och Malin. Jag redogo?r fo?r den teoretiska beskrivningen av FMT-metoden och det praktiska arbetet med Mikael och Malin.Fo?r att beskriva resultatet har jag valt att anva?nda mig av s.k.

Vi kommer i vÄrt arbete att belysa hur elever med neuropsykiatrisk diagnos ser pÄ skillnaderna med att gÄ i specialklass jÀmfört med att gÄ i vanlig klass. Vidare kartlÀgges om eleverna hade önskat eventuella förbÀttringar gÀllande undervisningssyftet. PÄ skolorna finns det vanliga klasser, men Àven speciella klasser för elever med neuropsykiatriskt funktionshinder, sÄsom t.ex. ADHD, DAMP, ADD och Aspergers syndrom. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex elever pÄ tvÄ olika gymnasieskolor, dÀr majoriteten av eleverna föredrog att gÄ i specialklass.

Syftet med studien Àr att visa pÄ de möjligheter och begrÀnsningar vad det gÀller inlÀrning, som enskilda elever kan möta i dagen svenskundervisning. Kvantitativ metod i form av enkÀtundersökningar har anvÀnds för att undersöka studiens syfte och frÄgestÀllningar. Enligt resultatet tycks alla elever i undersökningsklassen ha möjlighet att lÀra in under svensklektionerna. En del elever visade sig dock ha betydligt fler möjligheter och bÀttre förutsÀttningar till detta Àn andra. De elever som lÀrde sig bÀst genom undervisningsformer sÄ som att lÀsa, skriva, lyssna och prata visade sig ha störst möjligheter att lÀra in.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur engelskundervisningen bedrivs i den svenska skolan, speciellt den riktad mot elever med invandrarbakgrund. Jag vill dels veta vilka sÀrskilda behov dessa elever har, och dels om det faktiskt finns nÄgon skillnad mellan undervisning riktad mot elever med invandrar bakgrund jÀmfört med den riktad till övervÀgande svenska elever. För att fÄ reda pÄ detta har jag djupintervjuat fem lÀrare som alla arbetar pÄ olika stadium inom den svenska skolan.I mitt litteraturavsnitt gÄr jag dels igenom styrdokumenten för att veta vilka riktlinjer lÀrare mÄste arbeta efter, men jag gÄr ocksÄ igenom statistik över studieresultat samt vad som pÄgÄr i den aktuella debatten. Resultatet av min undersökning visar pÄ att behoven verkar skilja sig en del mellan elever med invandrarbakgrund och svenskfödda elever, men de flesta problem i klassrummet uppfattas av lÀrarna som jag intervjuat som sociala mer Àn pedagogiska. Respondenterna uttrycker ett behov av mer tid och mer hjÀlp speciellt till elever som har svag svenska. Undervisningen skiljer sig inte mycket frÄn den som riktas till klasser med övervÀgande elever med svensk bakgrund, och nÀr den skiljer sig handlar det oftast om nivÄgrupperingar mellan hög- och lÄgpresterande elever. Metodiken handlar frÀmst om de riktlinjer om individualsiering som finns i styrdokumenten..

Denna uppsats undersöker hur pedagoger tÀnker och handlar i möten med elever som upplevs ha skolrelaterad problematik. Alla styrdokument som reglerar den svenska skolan framhÄller vikten av att en skola för alla uppnÄs. Detta innebÀr att undervisningen skall utgÄ frÄn elevernas förutsÀttningar och att de skall fÄ sina behov tillgodosedda. För att fÄ en inblick i hur pedagoger tÀnker och handlar har vi intervjuat tre pedagoger och genomfört en enkÀtundersökning med trettio pedagoger. Resultaten visar att pedagogerna upplever att individanpassning Àr en viktigt faktor, men att man i dagens skola inte lyckas erbjuda alla elever det stöd de Àr i behov av och att alla dÀrför inte kan tillgodogöra sig undervisningen..

Uppsatsen Àr en explorativ undersökning om elevers uppfattningar och upplevelser kring ett första möte med kamratbedömning i matematik. En översikt av tidigare forskning om kamratbedömning ges. Undersökningens metod bestod av tre delar. Elever fick först delta i en kamratbedömning och dÀrefter besvara en enkÀt med syftet att ta reda pÄ elevernas Äsikter och kÀnslor kring kamratbedömningen. NÄgra av eleverna intervjuades Àven för att fördjupa enkÀtsvaren.