Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Denna studie behandlar textillÀrares och elevassistenters syn pÄ sitt arbete med inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. Tre textillÀrare och tre elevassistenter har intervjuats om vad det innebÀr att assistera en elev, vilka faktorer de ser som viktiga för inkluderande undervisning, vilken betydelse elevassistenten har samt vilka effekter inkluderande undervisning kan fÄ.Studiens resultat har belysts ur ett relationellt perspektiv vilket innebÀr att mÀnniskors egenskaper skapas i möten med andra och dÀrmed varierar beroende pÄ kontext. I studien framkommer hur viktig relationen mellan elev och lÀrare/elevassistent Àr för att inkluderingen ska bli meningsfull och eleven ska dra nytta av undervisningen.Resultatet av studien visar att textillÀrarna Àr positiva till inkludering sÄ lÀnge elevgrupperna inte Àr alltför stora alternativt att det finns tillgÄng till elevassistent. De ser Àven att elever kan pÄverkas negativt i viss mÄn av inkludering. TextillÀrarna anser att elevassistenten Àr en betydande resurs i klassrummet och menar att denna i och med sin relation till eleven har kunskaper om eleven och dess behov, vilket kan öka inkluderingen.

Bland elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd finns en grupp elever som benÀmns elever med problemskapande beteenden. Fokus ligger ibland under lÄnga tidsperioder pÄ att hantera beteendeproblematiken, under det att kunskapsutveckling och delaktighet ofta fÄr stiga Ät sidan. Detta stÀller krav pÄ att personal i skolan har kunskap om verktyg för att hantera problemskapande beteenden.Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse för hur personalen i grundsÀrskolan menar att problemskapande beteenden kring elever med autism och intellektuella funktionsnedsÀttningar uppstÄr. Denna studie syftar Àven till att fÄ förstÄelse för personalens meningar om förebyggande och motverkande verktyg nÀr det gÀller problemskapande beteenden.Intervjuer med sju personer som arbetar i grundsÀrskolan ligger till grund för resultatet i denna studie. Vid analysen av intervjuerna anvÀndes George H.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilken förstÄelse elever i skolÄr 5 och 6 har om begreppen HIV och AIDS. Vidare ville vi undersöka vilken skillnad det fanns mellan de tvÄ skolÄren. Eftersom vi valde att göra en kvantitativ undersökning, blev enkÀt som underökningsmetod vÄrt val. 106 elever deltog i undersökningen, 50 elever i skolÄr 5 och 56 elever i skolÄr 6. Resultatet visade att mÄnga elever i skolÄr 6 hade förstÄelse för begreppen men endast en elev i skolÄr 5 hade den förstÄelse som vi sökte..

I skolans undervisning ingÄr momentet tala, vilket vissa elever upplever som oerhört krÀvande och frustrerande. Under senare tid har kommunikativa fÀrdigheter alltmer betonats som avgö-rande inom utbildning och arbetsliv, men trots att elevers muntliga fÀrdigheter anses sÄ vikti-ga, organiseras undervisningen inte alltid sÄ att elevers muntliga förmÄgor trÀnas och utveck-las. De elever som sÀllan eller aldrig deltar i muntliga aktiviteter i klassrummet, riskerar att inte nÄ mÄlen och hamnar dessutom lÀtt i ett utanförskap, stigmatiserade av identiteten som ?tyst? elev.I denna kvalitativa studie undersöks nÄgra elevers upplevelser av muntliga aktiviteter i klass-rum. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr om alla elevers röster blir hörda, hur eleverna upp-levt aktiviteterna och hur man kan öka elevers deltagande i muntliga aktiviteter.

Produktfo?rsto?rande bakterier i mjo?lk fo?rsa?mrar kvalite?n och fo?rkortar dess ha?llbarhetstid. Det a?r da?rfo?r ba?de fo?r mejeriindustrin och fo?r konsumenten o?nskva?rt att ma?ngden produkt- fo?rsto?rande bakterier i mjo?lken a?r la?g. Syftet med denna o?versikt a?r att sammansta?lla litte- ratur som behandlar vilka produktfo?rsto?rande bakterier som finns i obehandlad och pasto?- riserad konsumtionsmjo?lk och mjo?lkprodukter, vilka problem de orsakar samt hur deras fo?rekomst kan fo?rebyggas.

BÄde internationellt och nationellt sett har elevers kunskaper i naturvetenskap försÀmrats enligt PISA-undersökningarna. Vi har Àven ute i verksamheten uppmÀrksammat en brist pÄ kemiundervisning i de lÀgre Äldrarna. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om ett vardagsnÀra och experimentellt arbetssÀtt och synlig- göra det naturvetenskapliga sprÄkets betydelse för yngre elevers kunskapsutveckling i kemi. Studien utfördes som en aktionsforskning vilket innebÀr att en kunskapsbas skapas om sin egen praktik för att sedan genomföra en forskning som leder till en förÀndring. Aktionerna vi utförde bestod av tvÄ experiment med tillhörande för- och efterarbete.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pa? vilka samha?lleliga faktorer som initierade det egyptiska upproret. Enva?ldsha?rskaren Mubarak hade styrt landet i 30 a?r fram till revolten 2011. Egypten hade sedan la?ng tid lidit under sva?ra ekonomiska och sociala fo?rha?llanden, da?r medborgarna saknade politiska ra?ttig- heter.

V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka. V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.

LÀrare anvÀnder sig av allt frÄn summativ bedömning och fingertoppskÀnsla till beprövad didaktisk erfarenhet och formativ bedömning, nÀr elevers kunskaper ska bedömas. Forskning visar att den största framgÄngen för elevers lÀrande och kunskapsutveckling sker dÄ formativ bedömning anvÀnds.Syftet med denna studie Àr att studera hur blivande lÀrarstudenter beskriver lÀrares bedömningspraktiker under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vad upplever studenterna i praktiken av lÀrares bedömning jÀmfört med teorin frÄn lÀrarutbildningen?Det empiriska materialet, bestÄende av 18 examinationsuppgifter frÄn lÀrarstudenter i Didaktik II, sammanstÀlls och tolkas med inspiration utifrÄn det hermeneutiska tankesÀttet. Studenttexterna tolkas utifrÄn de begrepp som studenterna enligt examinationsuppgiften förvÀntades att studera frÄn sin VFU- verksamhet.

Syftet med studien Àr att beskriva hur ett antal lÀrare upplever, resonerar kring, förhÄller sig till och hanterar sin undervisningssituation betrÀffande elever med svenska som andrasprÄk. Undersökningens syfte och frÄgestÀllning har motiverat för intervjuer som forskningsmetod och en kvalitativ forskningsansats. Data har analyserats i ett sociokulturellt perspektiv och med teorier kring lÀrande och identitetsutveckling. Undersökningen visar hur elever med svenska som andrasprÄk ofta av lÀrarna beskrivs som elever med sprÄkliga problem, vilket i sin tur sammankopplas med svaga elever eller elever med dyslexi. Bristande kunskaper i svenska hos elever med svenska som andrasprÄk stÀller stora krav pÄ bÄde elever och lÀrare, dÄ elever tvingas ta itu med dubbla inlÀrningsuppgifter och lÀrarna fÄr extra arbetsuppgifter.

Syftet med vÄr studie Àr att utröna vilka vinster det finns med utomhuspedagogik och Àven arbetssÀttets eventuella brister. Genom vÄr studie vill vi fÄ reda pÄ vad pedagogerna pÄ sammanlagt fyra utomhusavdelningar anser om utomhuspedagogik. Vi vill Àven fÄ syn pÄ hur de medverkande barnen upplever att vistas pÄ utomhusförskola. Vi har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka vinster och brister i det utomhuspedagogiska arbetssÀttet kan vi genom vÄr studie urskilja? Hur pÄverkar utomhuspedagogik barnets hÀlsa? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets kunskapsutveckling? Hur kan utomhuspedagogik vara en del i barnets sociala utveckling? Kan utomhuspedagogik tillgodose alla barn, vad visar vÄr studie? Hur kan utomhuspedagogik vara ett steg pÄ vÀgen mot hÄllbar utveckling? Hur upplever de medverkande barnen att vistas pÄ utomhusförskola? I vÄr undersökning har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa metoder.

Syftet var att undersöka vad ett urval av tidigarelÀrare anser om tidigarelagda betyg och bedömning och varför de tycker som de tycker. Undersökningen Àr kvalitativ och vi intervjuade 13 lÀrare. Resultatet av vÄr undersökning Àr att lÀrarna har ingen enhetlig bedömningsgrund. Att hjÀlpa eleverna i deras kunskapsutveckling genom bedömning Àr en viktig aspekt för lÀrarna. AngÄende betyg ansÄg majoriteten att de bör komma in nÄgot tidigare Àn vad de gör nu, i Är 8.