Denna rapport är en del i mitt examensarbete för att animera vad som händer i en jästcell när den utsätts för salt. Mälardalens Högskola deltar i ett EU-finansierat forskningsarbete kallat QUASI-projektet. Det är ett projekt som pågår mellan olika högskolor i Europa. Projektet forskar i biokemiska processer på cellnivå. Animationen är tänkt att hjälpa lärare och studenter att förstå ämnet bättre..

Rapporten har som mål att skapa en fördjupad förståelse kring utvecklingsmetoder, tester och automatisering inom programvaruutveckling. Innehållet i rapporten berättar vad som påverkar valet av dessa samt går igenom de teoretiska grunderna i en omfattande teoridel. Rapporten tar också upp hur valet av utvecklingsmetod påverkar möjligheten till att testa och automatisera ett projekt. Förutom den grundliga teoretiska delen finns det intervjuer med personer och företag som är insatta inom ämnet. Huvudfrågan har varit hur deras organisation anpassar utvecklingsmetoderna, testerna och automatiseringen till de olika projekt de jobbar med.

Uppsatsen omfattar en undersökande studie för att beskriva projektledares åsikter. Detta avseende det ständiga flödet av nya idéer som ständigt tillkommer i dagens samhälle om hur ett IT-projekt bör genomföras samt ledas för att nå framgång.Tio projektledare har intervjuats med semistrukturerade frågor i syfte att skapa en öppen diskussion för att ha en möjlighet att ta del av respondenternas egna känslor samt åsikter i ämnet. Urvalet har genomförts genom ett subjektivt sådant, på två olika sätt. Sex av respondenterna är anställda på konsultföretag som placerat sig på listan som Sveriges bästa arbetsplats 2012, på placering från ett till tio. De övriga fyra är anställda på mindre konsultföretag, vilka har handplockats.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete utforskas en la?randeprocess i tonsa?ttningen av ett kortare musikaliskt verk fo?r sa?ng och piano, vilket beskrivs utifra?n ett designteoretiskt la?rande- perspektiv. Studien baseras pa? videoinspelade sja?lvobservationer som pa?ga?tt under 3 ma?naders tid. Analysen av la?randeprocessen sker med hja?lp av designteoretiska be- grepp som la?randets resurser och transformationscykler.

Mot bakgrund av den ökade geologiska turismen världen över, väcktes för flera år sedan idén att skapa Sveriges första internationella geopark, ett område i landskapet med utmarkerade geovetenskapliga besöksmål. Projekt Meteorum arbetar idag för att förverkliga denna idé i Siljansbygden, Dalarna. Denna geopark har sin utgångspunkt i ett av de största meteoritnedslagen i jordens historia, och ämnar visa upp dess geologiska efterverkningar. Geoparken skall också visa hur denna kosmiska händelse har påverkat människors liv i Siljansbygden fram till våra dagar. Projekt Meteorum har i dagsläget cirka 25 utmarkerade geologiskt intressanta platser som initialt skall ingå i denna geopark. Syftet med denna uppsats är att genom ett gestaltningsförslag visa hur en geologisk besöksupplevelse kan se ut vid Osmundsberg, en av projekt Meteorums utvalda platser.

Jag följde under ett par månader ett antal elever och studenter i ett projekt som pågick under hösten 2007. Utifrån en diskussion om dokumentation och maktutövning som bygger på en Foucaultsk förståelse av makt- och diskursbegreppen tog jag fram en modell för pedagogisk dokumentation med video där dokumentationens form och innehåll bestämdes av den som blev dokumenterad: två av tio elever och två av fyra studenter fick i uppgift att spela in en minut videofilm om dagen som dokumentation av ett veckolångt projekt. Dessa filmer, samt observationer av arbetet under projektveckan, ligger till grund för en utvärdering av metoden, samt en analys av vilka maktstrategier som använts av aktörerna inom den diskurs projektet utgör. Metoden visade sig svår att förankra hos deltagarna och ansatsen att låta dem styra över materialet blev svårare att förverkliga än jag föreställt mig. För en bredare uppslutning i den avslutande gruppdiskussionen hade jag i efterhand velat engagera fler än fyra av deltagarna i dokumenterandet. I analysen av hur makt utövades mellan grupper i projektet fann jag att studenterna ofta använde vad som kan kallas för ett problemformuleringsprivilegium för att styra arbetet, och att de vid behov legitimerade det genom att låna in argument från utanpåliggande diskurser, främst från skolans värld. Eleverna, som saknade problemformuleringsprivilegiet, svarade med att göra motstånd genom bland annat arbetsvägran..

Denna rapport behandlar intranät-projekt och det utvecklingsarbete som ligger till grund för ett intranät.I den litteratur som behandlar intranät ligger fokus ofta på det tekniska planet. Det talas ofta om dess styrka och vilka fördelar en intranät-satsning ger företag/organisationer. Detta är ett av skälen till vald inriktning på arbetet.Utgångspunkten i detta arbete har varit att tekniken i ett intranät inte ensamt löser de problem verksamheten har med sitt informationsutbyte. Tekniken är bara ett medel som skapar möjligheter för verksamheten. Hur medarbetarna tar till sig tekniken är en avgörande faktor för hur en intranätsatsning slår ut.

Detta projekt återspeglar åsikten att det finns stora vinster att göra när redan nu väl etablerad teknik vidareutvecklas, förfinas, och rationaliseras med hjälp av datorisering. Denna rapport summerar bakgrund, arbete och slutresultat för ett projekt där denna filosofi har legat till grund för att erbjuda ett företag strategiska marknadsfördelar inom en redan väl etablerat verksamhet ? Borrning av djupa hål i berggrunden. Projektet Borr IT tar verksamheten ett steg vidare genom att erbjuda visualisering av borrprojekt med hjälp av 3-dimensionell datorgrafik. This project reflects the opinion that there are large profits to be made when existing technology evolves, is refined and becomes rationalized by means of computerization.

Syfte: Uppsatsens syfte var att unders?ka vuxnas konsumtion av mejeriprodukter och likv?rdiga v?xtbaserade alternativ i Sverige. M?let var att unders?ka om det fanns signifikanta skillnader i konsumtionsvanor mellan tre olika kosth?llningar, vegan, vegetarian och all?tare, samt mellan faktorer som ?ldersgrupp, k?n, utbildningsgrad och boendeform. Metod: F?r att samla in empiri anv?ndes en enk?tunders?kning som distribuerades utifr?n ett bekv?mlighetsurval via sociala medieplattformar. Chi-tv? tester anv?ndes f?r att s?kerst?lla signifikanta skillnader i respondenternas svar (n=193). Resultat: P? grund av f? svar fr?n respondenter med vegansk och vegetarisk kosth?llning skapades ett bortfall.

I dagsläget dimensioneras bullerskärmar efter varje projekt med den enda gemensamma nämnaren att de skall uppfylla utformade riktlinjer och bullerkrav. De kan skilja sig enormt vad gäller estetisk utformning och konstruktion. Denna arbetsgång är både tids - och kostnadsineffektiv med konsekvenser som följd, framförallt då externa arkitekter anställs för att sätta sin egen prägel. Uppgiften har utdelats gemensamt utav Trafikverket och Peab som ser ett behov utav standardiserade bullerskärmar. Slutsatsen har dragits utav tidigare projekt och då framförallt projekt Mälarbanan.Denna rapport syftar till att, med utgångspunkt Mälarbanan, ta fram ett förslag till ett standardiserat system som skall kunna användas runt om i Sverige.

Fish-Bird är ett pågående vetenskapligt/konstnärligt projekt som genomförs i samarbetemellan konstnären Mari Veloni och Australien Center for Field Robotics. I korthet bestårprojekt av två robotar i form av rullstolar som interagerar med varandra och sinomgivning. Robotarna heter Fish respektive Bird och därav projektnamnet Fish-Bird.Detta examensarbete utvärderar Fish-Birds navigeringssystem. Bakgrunden tillutvärderingen är en oklarhet i huruvida navigeringssystem är ofullständigt eller felaktigt.Navigeringssystemet har visat bristande funktionalitet vid upprepade tillfällen. En stordel av problematiken förekommer oftast när hinder befinner sig nära varandra.Studien är gjord genom en detaljerad analys av Fish-Birds navigeringssystem.

Nivå/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av Mål 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån revisionsutlåtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas Mål 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulärförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger på 43 projektbeslut framtagna utifrån Mål 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrån en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingående revisionsbyråerna, har genomförts för att fördjupa vår analys.Resultat/slutsatser: Våra slutsatser är att EU-revisionen i vårt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om.

Dysfunktionella traumarelaterade kognitioner ?r avg?rande f?r utvecklingen av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Child Post-Traumatic Cognitions Inventory ?r ett sj?lvskattningsformul?r som m?ter f?rekomsten av posttraumatiska kognitioner hos barn och finns i tv? versioner. CPTCI-25 best?r av 25 p?st?enden och CPTCI-10 best?r av 10 p?st?enden.

Den här studien syftar till att göra en jämförelse och mellan traditionellproduktionsplanering och planering med datorhjälpmedel ochbygginformationsmodeller (BIM). Jämförelsen görs som en fallstudie där enmodell över ett redan avklarat projekt övertas tillsammans medbygghandlingar. Bygghandlingarna används som underlag till den traditionellaproduktionskalkylen medan modellen används för att ta ut samma information ikalkyleringen med datorhjälpmedel. Tidigare examensarbeten inom områdethar visat på att användandet av BIM avtar eller stannar upp helt närbyggnadsprojekt kommer till produktionsfasen. Orsakerna beror bland annat påokunskap och oerfarenhet med att arbeta med BIM bland entreprenörer somupplever att programmen är komplicerade och svåra att använda.

Examensarbetet ett "Grönt Paris?" ger sig ut för att undersöka hur den hållbara stadsutvecklingen förändrar staden och vad detta kan innebära för stadslandskapet och stadslivet. Syftet är att undersöka vad som sker i spåren av den rådande stadsutvecklingsdebatten med fokus på trender för hållbar stadsutveckling i Paris.Arbetet är uppdelat i tre delar. Det börjar med att diskutera staden utifrån ett generellt perspektiv. Här beskrivs bland annat stadens form, gestaltning och landskap för att sedan fördjupas inom tre strategiskt intressanta områden för Paris vilka är mobilitet, densitet och biodiversitet.