Syftet med denna uppsats är att utöka förståelsen för och kunskapen av, de strategiska beslutsprocesserna som föregår företags övergångar till outsourcing i organisationer med en relativt liten erfarenhet av strategin, respektive, organisationer som har en längre historia av strategin.I ?Make-or-Buy? stadiet av beslutsprocessen minskar företagets mångsidighet och djupet av analysen, när organisationen får större erfarenheter av outsourcing. I stadiet där företaget väljer leverantör substituerar djupet av analysen dess mångsidighet, när organisationen får större erfarenheter av strategin. Detta kan förklaras med att organisationen utvecklar ett organisatoriskt minne och organisatoriska rutiner. En modell utvecklas av författarna som början av en definitionsutveckling och grund till fortsatt forskning inom området..

Beslutstödssystem, som syftar till att underlätta beslutsfattandet för beslutsfattare, är idag vanliga i organisationer (Power, 2002a). Dessvärre upplever många beslutsfattare att beslutstödssystemen inte ger ett fullgott stöd (Carson & Turban, 2002). Anledningen till detta menar Angehrn och Jelassi (1994) är att tillräckligt stor hänsyn inte har tagits till mänskliga faktorer, såsom kognitiva begränsningar. Det är av vikt att utgå från andra modeller över mänskligt beslutsfattande än Simons (1960) modell, som i stort sett är den enda modellen som utgås från (Angehrn & Jelassi, 1994). En modell av Mintzberg et al.

Detta examensarbete ger en beskrivning av musikterapin fo?ljt av hur Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT va?xte fram. Jag har praktiserat mina teoretiska kunskaper genom att sedan sommaren 2012 fram till idag ha haft FMT-sessioner med tva? adepter som jag valt att kalla Mikael och Malin. Jag redogo?r fo?r den teoretiska beskrivningen av FMT-metoden och det praktiska arbetet med Mikael och Malin.Fo?r att beskriva resultatet har jag valt att anva?nda mig av s.k.

Reklam för olika produkter och organisationer möter oss varje dag bland annat genom tidningar, radio, TV eller på vägen till jobbet. De TV-sända reklamfilmerna som avbryter i lördagsfilmen eller under nyhetssändningen är till för att påverka oss TV-tittare. Vi har i denna studie valt att undersöka vilka likheter och skillnader man ser i en jämförelse av två reklamfilmer från kommersiella företag och två från nonprofitorganisationer.Vi har som syfte att identifiera drag och linjer i filmerna som är likadana eller skiljer sig åt från de olika typerna av organisationer. Fenomenet vi vill undersöka är hur reklamfilmer från nonprofitorganisationer utformas och fungerar jämfört med reklamfilm från kommersiella företag. Detta kommer vi göra genom att dra slutsatser utifrån kvalitativa tolkningar kring likheter och skillnader i filmerna.Undersökningarna som denna uppsats baseras på kommer att utföras genom två kvalitativa studier på fyra reklamfilmer.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

Bakgrund: Organisationers konkurrens om duktiga medarbetare har aldrig varit hårdare och med rätt arbetstagare på rätt plats kan organisationen skapa konkurrensfördelar. För att anses attraktiva måste organisationer kunna möta arbetstagares krav och erbjuda mer än bara en arbetsplats att gå till. Det pågår ett ?krig? om talanger och när organisationer lyckats attrahera en talang måste de också se till att behålla den. Det finns dock en risk med att organisationen glömmer de medarbetare som inte är definierade som talang.

The porpuse of this paper is to find out how three teachers working in years four to six in a Swedish school say they use formative assessment and how they use it in educational practice, and if there is a difference in the use of formative assessment between year four, five and six. Formative assessment is the kind of assessment that aims to enhance the student?s learning, as opposed to summative assessment wich is intended only to summarize student?s accomplishments. To answer the purpose, I conducted qualitative interviews with the teachers, and observations in each of the teachers? classrooms.

Införandet av ett IT-system är en socioteknisk förändring som ställer många krav på en orga-nisation om det ska betraktas som framgångsrikt. Det finns utmaningar av både teknisk, social och organisatorisk karaktär. I beskrivningar av lyckade systeminföranden framträder ofta fak-torer som påverkade införandets framgång. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om dessa faktorer och hur de kan påverka systeminföranden i kommunala organisationer. I detta arbete identifieras dessa faktorer som kallas framgångsfaktorer i teori och genom studier av verkliga omständigheter i organisationer.

Digitala kompetensportföljer ökar i popularitet och deras användningsområde har under de senaste åren ökat. En digital kompetensportfölj kan demonstrera en individs framsteg, prestationer och hjälpa till att visa upp hur väl en student behärskar den kompetensen som krävs inom ett visst yrkesområde. Forskning pekar på att designkompetens och designförmåga är någonting som är svårt att fånga samt förmedla då en stor del av en designers designprocess genomförs inne i huvudet på designern. Jag har genom en kvalitativ studie, intervjuat olika roller gällande deras tankar om hur designkompetens kan utvecklas och synliggöras. Studien resulterade i riktlinjer hur en digital kompetensportfolio kan stödja utveckling och synliggörande av designkompetens..

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur ett företag använder sig av etiska riktlinjer för sin verksamhet, samt hur detta påverkar relationerna med externa intressenter.Det framgick av vår undersökning att företagets etik handlar om att ta ansvar. Företaget har olika etiska problem med sina intressenter, men de etiska konflikterna koncentreras klart i relationerna med leverantörerna, då IKEA är tvungen att ta ansvar för ett annat företags oetiska handlingar.För att kunna framgångsrikt använda etik som ett konkurrensmedel har IKEA inlett ett intensivt samarbete med prestigefyllda internationella organisationer. Detta samarbete med dessa organisationer är positiv i dubbel bemärkelse för både företaget liksom deras etiska arbete, dvs. resultatet blir positivt rykte och den etiska ribban höjs..

Kvinnovåld är stort problem som berör oss alla. Trots att vi befinner oss i en tid där jämlikhet mellan könen är en viktig fråga, så slås årligen ett stort antal kvinnor ihjäl i Sverige av en närstående man. I samhället finns det ideella och statliga organisationer som jobbar mot kvinnovåld. Det är framför allt socialtjänsten och kvinnojouren som är de mest kända och framträdande aktörerna. Dessa organisationer har till uppgift att stödja och hjälpa kvinnan att ta sig ur ett misshandelsförhållande.

E-post gör att det är snabbt och lätt att kommunicera och används därför i allt större utsträckning internt inom organisationer. Ibland är dock inte e-post den mest lämpade kommunikationskanalen och en del meddelanden kan vara direkt oönskade eller onödiga, internt spam. Vi har i denna uppsats undersökt hur internt spam påverkar individens arbetssituation, om det inte hanteras. Vidare har vi undersökt vilka åtgärder organisationer kan vidta för att hantera internt spam. Studien visar att individens arbetssituation kan påverkas på olika sätt beroende på kringliggande faktorer såsom hantering och organisering av e-post.

Det blir allt vanligare att människor byter arbetsgivare flera gånger under sitt yrkesverksamma liv och den gamla synen på anställningen som ett livslångt åtagande håller på att försvinna. Organisationer knyter till sig temporära medarbetare, bland annat till sina olika projekt, för att dessa ska tillföra sådan kompetens som inte finns i den ordinarie organisationen. Detta syns tydligt i statistiken från SCB som visar att andelen temporärt anställda ökar i Sverige och nu är nästan 16 % av arbetskraften.Uppsatsen behandlar lärandeprocesser i organisationer med höga E/A-tal, det vill säga organisationer där andelen temporärt anställda överstiger andelen tillsvidareanställda medarbetare. Den inriktar sig på lärandet i och mellan projekt, samt hur huvudorganisationen tar del av lärandet i projekten, när individerna med specialkompetens bara är temporärt anställda.Respondentorganisationernas syn på kunskap stannar vid individuell kompetens. De har som strategi att till varje nytt projekt anställa personer med rätt kompetens temporärt.

Under andra hälften av 1900-talet har intresset för det intellektuella kapitalet ökat drastiskt. Detta beror främst på den teknologiska och kulturella utvecklingen i samhället, vilket har bidragit till att de enskilda individerna inom organisationerna blivit mer uppmärksammade. För att organisationer ska bli mer konkurrenskraftiga behöver de anställdas kompetenser kontinuerligt uppdateras och nya erfarenheter byggas upp. Genom att de anställda delar med sig av sina kompetenser och erfarenheter till övriga inom organisationen kan samtliga ta del av dessa. Syftet med vår uppsats är att öka förståelsen för hur organisationer styr relationen mellan humankapital och strukturkapital.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns anledning att göra skillnad på organisationer i forskning om kunskapshantering. Syftet med den här uppsatsen är också att besvara om och i sådana fall hur och varför hanteringen av kunskap skiljer sig mellan organisationer i offentlig sektor och organisationer i privat sektor. Metod: Studien har en kvalitativ ansats, då en sådan lämpade sig bäst för att besvara uppsatsens syfte. Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med en organisation från privat sektor och en organisation från offentlig sektor. Utifrån den teoretiska referensramen analyserades empirin. Slutsatser: Båda organisationerna arbetar med kunskapshantering även om det ofta sker på ett omedvetet sätt. Vilka aktiviteter de ägnar sig åt som kan klassas som kunskapshantering sker därför undermedvetet och ger inte de effekterna på organisationen som de skulle kunna få.