Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare uppfattar utagerande beteende hos ett barn och hur de bemöter detta beteende samt vilka strategier som används för att stötta de utagerande barnen. Något som även undersöktes var förskollärares tankar om könsskillnader när det gäller utagerande beteende. För att ta reda på dessa frågor användes intervju som metod. Sammanlagt intervjuades 8 stycken förskollärare. Resultatet visade att förskollärarna anser att det utagerande beteendet är svårdefinierat då det kan uttrycka sig väldigt olika beroende på individ.

Den här studien handlar om jämställdhet i förskolan ur ett verksamhetsperspektiv, där fokus är på pedagogerna. Vi har valt att fokusera på de manliga förskollärarna, eftersom de är en underrepresenterad grupp. Syftet med studien är att undersöka hur manliga pedagoger upplever att det är att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke som förskolan. Frågeställningarna som ligger bakom detta examensarbete är: Hur upplever manliga förskollärare det är att arbeta inom ett yrke som domineras av kvinnor? Möter manliga förskollärare förutfattade meningar vad det gäller genus från kollegor och barnens föräldrar? Hur har samhällets jämställdhetsutveckling påverkat verksamheten i förskolan? Vårt kunskapsbidrag är att ge en nyanserad bild av den manlige förskolläraren. Denna forskning är ett kunskapsbidrag till diskussioner om genus i arbetslag inom förskolan.

Studien behandlar, genom en kvalitativ ansats, de uttryck lärare har kring konflikter i arbetslag som en möjlighet respektive ett hinder i förhållande till lärarrollen. Vidare är studiens mål att skapa förståelse för konflikternas betydelse för lärarrollen. Kvalitativa intervjuer genomfördes individuellt med verksamma lärare inom årskurserna 3-6, vilka representerar tre skilda skolor inom samma kommun. Under lärarutbildningen har området konflikter främst behandlats ur ett elevperspektiv. Genom att vistas inom skolans värld har dock studiens författare uppmärksammat att konflikter även är vanligt förekommande bland lärare, där effekterna på olika sätt påverkat yrkesutövningen. I sammanhanget bildades ett intresse kring området, med utgångspunkt i huruvida konflikter verkar som en möjlighet, respektive ett hinder för lärarrollen. Resultatet av studien visar att konflikter i arbetslag uttrycks både som en möjlighet, respektive ett hinder, för lärarrollen.

Syftet med vår studie är att genom intervjuer och enkät undersöka, kartlägga och belysa hur lärare i Jönköpings kommuns grundskolor årskurs 4-6, utifrån Lpo 94 och andra styrdokument, arbetar och tänker runt sin undervisning och skapar intresse för de naturorienterande (No) ämnena.Undersökningen har skett i tre av kommunens skolområden där 33 lärare, 20 kvinnor och 13 män, har besvarat en enkät varefter fem av informanterna även har intervjuats. Detta i syfte att få en fördjupad förklaring av undervisningstankar och val av arbetssätt. Urvalet av skolor har skett slumpmässigt som i sin tur har påverkat vilka lärare som besvarat utlämnad enkät. När det gäller vilka lärare som intervjuats har detta skett genom att lärare visat sitt intresse.Resultatet av undersökningen blev att de flesta lärare anser att Lpo 94 och deras egna kunskaper styr och påverkar innehållet i No-undervisningen. Faktorer som lokal arbetsplan i No, läromedel och kollegor spelar en mer underordnad roll.Lärarna väljer ofta arbetssätt där experiment, läsa och berätta och utomhuspedagogik ingår, men under senaste åren har även läromedel som Natur och Teknik för Alla (NTA-lådor) m.m.

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsätt kring hur de arbetar mot en jämställd förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det på att förklara begreppet genus närmre. Det definieras vad skollagen säger om genus och jämställdhetsarbete och vad det innebär för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs även hur pedagogers arbete med genus kan se ut på förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssätt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vid intervjuerna användes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gång.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnådde målen enligt läroplanen och att de inte finns tillräckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Lärare i dagens skola förväntas att vilja arbeta tillsammans med andra lärare i arbetslag, men har dock en lång tradition bakom sig att individuellt planera och leda arbetet i klassummet. Förskollärare å sin sida har en längre tradition bakom sig att tillsammans planera och leda arbetet bland barnen. Men vad är viktigt för samarbete i arbetslag? Syftet med studien är att bidra till kunskap om variationer i förskollärares och lärares tankar kring arbetslag i förskola och skola med fokus på det som uppfattas vara betydelsefullt för samarbete, för att sedan jämföra dessa båda yrkesgruppers uppfattningar. Med hjälp av en kvalitativ metod har tre lärare samt tre förskollärare intervjuats för att hitta olika sätt att förstå vad som är betydelsefullt för samarbete i arbetslag.

Innovation är i dagens företagsklimat bland det viktigaste man har, inte minst inom forskning och utveckling. Ledarskap är en kritisk del för att skapa en kreativ miljö och företagskultur som möjliggör att snabb och flexibel forskning kan bedrivas. Denna studie har undersökt hur ledare för FoU-avdelningar arbetar för att skapa denna kreativa miljö samt om detta skiljer sig mellan företag i olika utvecklingsstadier. För att studera detta har en modell med fem kategorier av faktorer för kreativt ledarskap tagits fram; Strukturella-, finansiella- och hierarkiska faktorer samt arbetsklimat och kommunikation. Vi har funnit belägg för att samtliga faktorer påverkar kreativiteten på arbetsplatsen, dock har skillnader gentemot teorin funnits i huruvida faktorerna främjar eller hämmar kreativiteten.

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Titel: Heart of hockey ? vi ger oss aldrig. En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet.Fo?rfattare: Johanna Alba, Erika Skogsberg, Johanna Grundberg Kurs, termin och a?r: Vetenskaplig rapport, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 10.565 stycken.Problemformulering och syfte: Syftet a?r att beskriva hur tva? olika hockeyklubbar kommunicerar sina aktiviteter fo?r va?lgo?rande a?ndama?l via sociala medier och pa? sina hemsidor. Syftet specificeras genom fo?ljande fra?gesta?llningar;Skiljer sig de olika klubbarnas kommunikation a?t? Pa? vilket sa?tt i sa? fall?Vad a?r det fo?r skillnader och/eller likheter mellan de olika forumen?Metod och material: Kvalitativ textanalys.Huvudresultat: Vi kom fram till att Fro?lunda och MODO kommunicerade va?ldigt lika i sociala medier.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsätt kring hur de arbetar mot en jämställd förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det på att förklara begreppet genus närmre. Det definieras vad skollagen säger om genus och jämställdhetsarbete och vad det innebär för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs även hur pedagogers arbete med genus kan se ut på förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssätt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vid intervjuerna användes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gång.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnådde målen enligt läroplanen och att de inte finns tillräckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Att arbeta som socialsekreterare kan innebära frustration och hur de anställda hanterar denna kan påverka deras arbete med klienterna. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur chefer inom en klientnära verksamhet resonerar och agerar för att hjälpa de anställda att hantera känslor som kan uppkomma i arbetet. Ett delsyfte har också varit att utröna hur dessa eventuella åtgärder värderas bland de som arbetar nära klienterna. Metoden som användes var kvalitativ ? materialet bestod av djupintervjuer med enhetschefer på socialförvaltningar samt socialsekreterare.