En biologisk tork produktutvecklades inom detta examensarbete. Uppdraget innefattade dels skapande av ett utmatningssystem till restprodukter och dels en förnyad utformning av produktens grÀnssnitt mot mÀnniskan för att öka brukbarheten. Den befintliga versionen av produkten, kallad biotork, innehöll inget utmatningssystem. Det innebÀr att tömningsoperationen idag mÄste utföras av anvÀndaren med hjÀlp av en separat produkt som med hjÀlp av luft samlar restprodukterna i en pÄse.Examensarbetet genomfördes pÄ Högskolan i Skövde i samarbete med företaget Pegil Innovations AB som har sin verksamhet i Skultorp. Projektet började med att analysera den existerande torkens olika funktioner.

Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.

Studiens syfte Àr att belysa nÄgra yrkesverksamma elbasisters syn pÄ egen utveckling och dess samband med övning. Som metod har halvstrukturerade intervjuer anvÀnts. Informanterna utgörs av tre yrkesverksamma elbasister som berÀttar om sin syn pÄ övning och utveckling samt vad de anser vara viktigt för att utvecklas som elbasist. Den teoretiska utgÄngspunkten för denna studie Àr ett hermeneutiskt perspektiv dÄ mÄlet Àr att göra en djupare analys och tolkning av de intervjuades livsvÀrld. Resultatet visar att informanterna tycker att viktiga byggstenar i utvecklingen Àr att spela tillsammans med andra och lyssna pÄ musik.

Begreppet miljöskuld utvecklades i början av 1990-talet av Arne Jernelöv och definieras som ÄterstÀllningskostnaden för miljöskador som Àr tekniskt-ekonomiskt ÄterstÀllbara. I Sverige sker ett arbete med miljöskulder inom bÄde den offentliga och privat sektorn och pÄverkas bland annat av miljökvalitetsmÄlet giftfri miljö och lagstiftningen. Inom ett energibolag fanns ett behov av att finna ett arbetssÀtt för att göra bedömningar av verksamhetens miljöskulder. Syftet med den hÀr studien Àr att titta pÄ vad begreppet miljöskuld innebÀr, hur det förhÄller sig till hÄllbar utveckling och hur det praktiskt tillÀmpas i energibolaget. Studien bygger frÀmst pÄ aktionsforskning och litteraturstudier som kompletterats med ett par intervjuer.

Den 1 juli 1990 blev det lag pÄ att alla restauranger i Sverige ska ha ett funge-rande egenkontrollprogram. Utlandsresor och internationell livsmedelshandel har ökat de senaste Ären, vilket ger bÄde positiva och negativa effekter. I positiv bemÀrkelse finns bÄde sociala och ekonomiska fördelar. TyvÀrr innebÀr det dock ocksÄ att spridningen av sjukdomar i vÀrlden ökar.Hygienen pÄ restauranger Àr en viktig del i verksamheten och nÄgot som borde skötas bÀttre Àn vad som görs idag. De gÀster som besöker restauranger har rÀtt att fÄ veta om deras mat har tillagats under former som Àr godtagbara under hy-gienisk synpunkt.

Syfte: Uppsatsen syftar till att unders?ka hur m?lstyrning fungerar i offentliga kulturbolag p? regional niv?, och specifikt de komplexa mots?ttningar som p?verkar denna process. Genom att analysera tre offentliga kulturbolag utforskas vilka typer av m?l som finns, vem som formulerar dem, och hur m?len f?ljs upp. Teori: Studiens teoretiska referensram ?r inspirerad av Max Webers teori om idealtyper.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.

Syftet med denna uppsats ?r att kartl?gga m?lspr?ksavvikande uttal hos andraspr?ksinl?rare med hindi och engelska som basspr?k med avseende p? vokalljud i svenska, som ?r m?lspr?ket i denna uppsats. De m?lspr?ksavvikande uttal som beaktas ber?r vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall. Forskningsfr?gorna som st?lls ?r vilka m?lspr?ksavvikande uttal som f?rekommer, och varf?r m?lspr?ksavvikande uttal f?rekommer.

Det har lÀnge varit en del av bÄde nationella samt internationella dokument att alla som arbetar i skolan ska möta alla elever med samma respekt och möjlighet att lyckas utifrÄn elevernas olika bakgrund, tidigare erfarenheter, intresse och kunskap. I verkligheten fungerar det inte alltid sÄ. SÄ hur pÄverkas elevernas akademiska prestation, sociala utveckling och vÀlmÄende av deras egna tolkningar av lÀrarens bemötande och förvÀntningar?.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en större förstÄelse för hur nÄgra lÀrare upplevde feedback i sin arbetssituation. De frÄgestÀllningar som studien baserades pÄ var: Vilken inverkan har feedback pÄ arbetsglÀdjen pÄ en arbetsplats, sett ur ett medarbetarperspektiv? PÄ vilket sÀtt har denna feedback en relation till lÀrarnas utveckling av sin egen feedbackkompetens? Det metodologiska angreppssÀttet var en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet bestod av Ätta lÀrare. Intervjuerna varade 20-35 minuter.

Ny statistik frÄn Skolverket visar att en femtedel av alla barngrupper i förskolan bestÄr av 21 eller fler barn. I dag finns över 4 800 barngrupper och de stora grupperna blir allt fler (Skolverket, 30.03.2011). Samtidigt kan vi lÀsa i Lpfö 98 (reviderad 2010) att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande. Förskolan har ett demokratiskt uppdrag och ska vÀrna om delaktighet och dialog (a.a.). Det finns en motsÀgelsefullhet i hur man ser pÄ varje barns rÀtt att utvecklas nÀr man i samma veva fattar politiska beslut om gruppstorlekar, dÀr storlekarna kanske hindrar det pedagogiska arbetet.

 Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fysiska lÀrandemiljön i förskolan. Samt hur förskollÀrare ser pÄ sin egen roll i utformandet av förskolans fysiska lÀrandemiljöer. I studien anvÀndes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Sex stycken förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor intervjuades. Resultatet visade att förskollÀrarna uppfattade att den fysiska lÀrandemiljön i förskolan pÄverkar barns utveckling och lÀrande, antingen genom att frÀmja eller hindra barns utveckling och lÀrande.

VÄrt samhÀlle prÀglas av stora förÀndringar och sÄ Àr det Àven i arbetslivet. Det Àr av stort intresse att undersöka vad organisationer kan göra för att skapa de bÀsta arbetsvillkoren för anstÀllda. Studien avser att ta ett helhetsgrepp pÄ anstÀlldas arbetsattityder utifrÄn ett hÄllbarhetsperspektiv och prövar prediktorer för en hÄllbar utveckling pÄ arbetsplatsen. Datamaterialet bestÄr av en medarbetarundersökning vid en statlig myndighet (N=111, svarsfrekvensen=89 %). Resultatet av regressionsanalyser antyder att ett hÄllbart arbetsliv dÀr anstÀllda kÀnner arbetstillfredsstÀllelse, engagemang, och upplever tillit kan skapas om de anstÀllda fÄr möjlighet till delaktighet, stöd frÄn sin nÀrmaste chef och upplever sig ha en bra ledning samt en effektiv organisation..

Uppsatsen belyser hur miljöcertifieringen Grön Flagg fungerar i praktiken. I förskolans lÀroplan, Lpfö 98 framgÄr det att barnen ska fÄ kunskaper om hur de ska vÀrna om miljön och en HÄllbar utveckling. Som förskollÀrare Àr det viktigt att ge barnen redskap för hur man tar hand om sin omvÀrld och Grön Flagg Àr ett sÀtt att lÄta barnen möta detta i tidig Älder.Fem pedagoger som Àr verksamma i fem olika förskolor med Grön Flagg har intervjuats om hur de ser pÄ certifieringen och hur den fungerar. NÀr intervjusvaren stÀlldes mot teorin visade det sig att Grön Flagg organisationens mÄl uppfylldes till största del och pedagogerna hade en vÀl fungerande Grön Flagg-verksamhet..