Sökresultat:
2010 Uppsatser om Lärande dialog - Sida 56 av 134
Medborgardialog i ortsanalys : ett arbete om vÀrdet av kommunikation tidigt i planeringsskedet
Citizen participation is fundamental in place analysis, where the aim is to define the sites specific character and identity. The local citizens know the village better than anyone else since they lead their daily life in the environment. I have in cooperation with Sala municipality suggested guidelines on how to involve the local people in dialogue during place analysis. The target was to involve and enthuse as many people as possible with relatively small resources in time and money. The suggested methodology was tried out in a place analysis of VÀsterfÀrnebo, a community with about 3 000 inhabitants of which 500 live in the main village.
Hur uppfattar kunden den skriftliga informationen som
skickas ut frÄn Distansapoteket?
För att fÄ reda pÄ hur kunden uppfattar den skriftliga informationen frÄn Distansapoteket framstÀlldes en enkÀt. Den skickades ut till 1500 privatpersoner som fick sina lÀkemedel via apoteksombud i Norrbotten, VÀsterbotten och JÀmtlands lÀn levererade frÄn Distansapoteket i Boden. Kunden skulle svara inom en vecka för att begrÀnsa tiden för insamlandet av enkÀterna. Eftersom tidigare arbeten inte gjorts inom omrÄdet fanns inga referenser om hur kunden uppfattar Apotekets Terminal System ? Muntlig Omsorg i Dialog (ATS-Mod-kundutskriften) som lÀmnas ut tillsammans med lÀkemedlet.
EKONOMISK OJ?MLIKHET SOM POLITISK KRAFT? En kvantitativ studie av hur f?rm?genhetsoj?mlikhet p?verkar sambandet mellan opinion och politiskt utfall.
Tidigare forskning som studerat om politiska beslut ?verensst?mmer med medborgares vilja
har p?visat att politiken b?ttre ?terspeglar h?ginkomsttagares ?sikter ?n medel- och
l?ginkomsttagares. N?gra studier har teoretiserat att denna form av oj?mlik politisk
representation kan katalyseras av ekonomisk oj?mlikhet. Studierna har d?rf?r testat om ?kad
inkomstoj?mlikhet f?rstorar gapet i representation mellan h?g- och l?ginkomsttagare, men
har inte producerat n?gra signifikanta resultat.
"Det finns nÀstan inget de kan göra för innerst inne vet man att ingen gillar en" : En empirisk studie om rastvaktens agerande genom ett elevperspektiv
Syftet med denna studie har varit att studera uteslutning pÄ rasterna inom skolan ur ett elevperspektiv. Denna studie behandlar olika frÄgor om rastvaktens agerande, eller avsaknad av agerande. Författarna har anvÀnt sig av enkÀt som metod pÄ tvÄ icke nÀrliggande skolor, tvÄ klasser frÄn Ärskurs fyra, samt tvÄ klasser frÄn Ärskurs fem pÄ vardera skola vid insamlingen av empirin.Reslutatet har visat att majoriteten av eleverna anser att rastvakterna agerar direkt vid en uteslutande situation samt att rastvaktens agerande oftast eller ibland hjÀlper. Indirekt mobbning verkar inte vara vanligt förekommande med det existerar. Elevernas förslag pÄ ÄtgÀrder till rastvakterna Àr att de bör föra en dialog mellan rastvakter och elever.
Ănskas: HĂ„llbara samhĂ€llsmedlemmar : En aktionsforskning om att arbeta med lĂ€roplanens övergripande mĂ„l
I studien har jag med hjÀlp av de sociokulturella verktygen dialog, samspel och elevernas proximala utvecklingszon studerat lÀrandeprocessen i Ärskurs tvÄ i ett tema-arbete för hÄllbar utveckling. Jag har anvÀnt aktionsforskning som metod och syftet har varit att bÄde dokumentera och förbÀttra verksamheten. Aktionsforskningen har genomförts i klassen dÀr jag sjÀlv och en kollega Àr lÀrare.Resultatet av studien visar att eleverna blev bÀttre pÄ att framföra sina Äsikter och lyssna pÄ varandra. Eleverna har fÄtt övning i, och kan anvÀnda, olika verktyg som röstning, lottdragning och kompromisser vid konflikter. Under tema-arbetets gÄng har elevernas texter utvecklats och de har lÀrt sig att anvÀnda inhÀmtade kunskaper för att förbÀttra sina texter.
Mentorskap - professionsutveckling i förskolan
Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.
?Musiksal Àr ju ett plus? : En kvantitativ studie av vad musiklÀrare och rektorer anser om musikundervisningen i grundskolans tidigare Är.
Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och jÀmföra vilken utrustning och tillgÄng till lokaler som musiklÀrare kontra rektorer anser att en god undervisning krÀver samt vilken kompetens musiklÀrare anser sig besitta och om de anser att den Àr tillrÀcklig för att pÄ ett adekvat sÀtt undervisa och bedöma elever. Syftet Àr Àven att se om synen pÄ musikundervisningen skiljer sig mellan musiklÀrare och rektorer samt vilken uppfattning om Àmnet de bÄda grupperna har. VÄrt empiriska material bestÄr av enkÀtsvar frÄn 14 olika skolor dÀr tolv musiklÀrare respektive nio rektorer svarat. Resultatet visar att musiklÀrarna anser sig ha kompetens att undervisa och sjÀlva musicera men att verktygen i form av instrument och digitala verktyg Àr knappa. Rektorerna betonar vikten av kompetens men inte vikten av verktygen för att kunna förmedla densamma.
Feedback som grund för lÀr- & utvecklingsprocesser i ledarskapet : - "Det feedbackas alldeles för lite"
Syftet med denna uppsats Ă€r att ta reda pĂ„ hur ledare pĂ„ en bank upplever att de kan lĂ€ra och utvecklas som ledare. Detta genom feedback, medarbetare, omvĂ€rlden och omÂorganisationen. Studien Ă€r av kvalitativt slag och har ett fenomenologiskt perspektiv. DataÂinsamlingen gjordes genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet i relation med tidigare forskning och teorier visar pĂ„ att nĂ€r reflektion görs sĂ„ sker lĂ€rande och utveckling.
Mot en ny (kr)istid? : En studie om hur svenska förvaltningsmyndigheter arbetar för att utveckla en proaktiv krishantering
Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.
Barns sprÄkutveckling : Arbete med sprÄkutveckling hos barn
The students participating in my development work will work with a process book for handicraft studies. In the beginning of their studies, the students need practical knowledge about the development of the profession itself, but they also need to be challenged and learn how to solve problems on their own which will help them gain a deeper knowledge of the subject. Â Â I focus on open questions to create a process with the students. This process is created when working with Solution-Focused-Education. Through ?assessment for learning? we can help the students to improve their self-assessment and understanding of the learning process.
Social blandning och blandade upplÄtelseformer : En kvantitativ studie med tonvikt pÄ nyproducerade bostadsomrÄden
Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.
SmÀrtbedömningens och dokumentationens pÄverkan pÄ smÀrtbehandling
Sjuksköterskan har en viktig roll, vad gÀller den postoperativa smÀrtbehandlingen och ansvarar för att smÀrtbehandlingen överensstÀmmer med patientens önskemÄl och behov. Kirurgiska ingrepp kan leda till lÄngvarig postoperativ smÀrta som orsakar patienten förlÀngd vÄrdtid och begrÀnsar individen i vardagen. Syftet med litteratur-studien var att belysa faktorer av betydelse vid smÀrtbedömning och dokumentation i samband med postoperativ smÀrtbehandling. Analys av 14 vetenskapliga artiklar sammanstÀlldes. I resultatet framkom tvÄ kategorier: utbildning och erfarenhet, smÀrtskattning och dokumentation.
Företagsmingel i din dator : Hur sociala medier har pÄverkat marknadskommunikationen pÄ tre svenska företag
I dagens samhÀlle ser vi fler och fler företag som vill att vi gÄr med i deras Facebook-grupp eller blir deras följare pÄ Twitter (sociala medier). Vi har undersökt hur detta har pÄverkat företagens marknadskommunikation och vad den allmÀnna konsumenten tycker om företag pÄ sociala medier. Tack vare, eller pÄ grund av, sociala medier Àr det numera vanligare med sÄ kallad Word of Mouth (Äsiktsspridning) via nÀtet och detta kan leda till bÄde positiv och negativ kritik mot företagen. Det Àr Àven vanligare med "Customer relationship management" som beskrivs som ett sÀtt att skapa relationer med olika intressenter, i vÄrt fall via Internet.Vi intervjuade kommunikationsansvariga pÄ tre svenska företag, gjorde en enkÀtundersökning med de allmÀnna konsumenterna gÀllande hur sociala medier har pÄverkat företags marknadskommunikation och analyserade hur Äsikterna skiljer sig Ät. Av detta kom vi bland annat fram till att företags marknadskommunikation har pÄverkats av sociala medier men att det inte alls Àr lika vanligt att ungdomar följer företag pÄ sociala medier som vi först hade trott..
Graffiti - ett didaktiskt problemomrÄde?
I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.
Bildsamtalets komplexitet : Hur elever pÄ det estetiska programmet upplever att det Àr att samtala om sina bildarbeten
Fallstudien Àr en undersökning om hur gymnasieelever pÄ det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det Àr prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 Àr ett av kunskapskraven att eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med eleverna vill studien visa hur bildsamtalen upplevs ur tvÄ perspektiv. Dels hur eleverna upplever att det Àr att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhÄllande till sitt eget skapande och lÀroprocess, och dels hur eleven upplever bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden Àr kvalitativ med vikten pÄ orden för att fÄ en förstÄelse kring hur eleverna uppfattar bildsamtalen.