Sökresultat:
1990 Uppsatser om Lärande dialog - Sida 55 av 133
EKONOMISK OJ?MLIKHET SOM POLITISK KRAFT? En kvantitativ studie av hur f?rm?genhetsoj?mlikhet p?verkar sambandet mellan opinion och politiskt utfall.
Tidigare forskning som studerat om politiska beslut ?verensst?mmer med medborgares vilja
har p?visat att politiken b?ttre ?terspeglar h?ginkomsttagares ?sikter ?n medel- och
l?ginkomsttagares. N?gra studier har teoretiserat att denna form av oj?mlik politisk
representation kan katalyseras av ekonomisk oj?mlikhet. Studierna har d?rf?r testat om ?kad
inkomstoj?mlikhet f?rstorar gapet i representation mellan h?g- och l?ginkomsttagare, men
har inte producerat n?gra signifikanta resultat.
De Glömda Barnen
Det hÀr projektet utreder svenskens relation till alkohol och de skadeeffekter som uppstÄr av ett missbruk/beroende. Framför allt ritkar sig projektet till de barn och ungdomar som vÀxer upp med en nÀra anhörig som missbrukar alkohol. MÄlsÀttningen med projektet Àr att skapa en trygg och sÀker plats dÀr allmÀn information om missbruk finns att tillgÄ, liksom riktad konsultation till barn och ungdomar som pÄverkas av en nÀrstÄendes missbruk. Projektet riktar sig INTE till barn och ungdomar som sjÀlva behöver behandling för alkohol- eller drogmissbruk. Syftet med projektet Àr att synliggöra och dÀrmed öppna dialog kring missbruksproblematiken, att motverka tabu, skamkÀnslor och utanförskap och att utreda arkitekturens roll i problematiken.
Fri improvisation : Hur tÀnker musikerna?
Mikael Tuominen: Fri improvisation - hur tÀnker musikern? Uppsala Universitet, musikvetenskap vt -98.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka musikestetiken bakom fri improvisation sedd ur musikerns synvinkel. Undersökningen Àr framför allt baserad pÄ litteratur skriven av verksamma musiker inom genren och pÄ artiklar som delvis bygger pÄ intervjuer med musiker. I arbetet med texterna anvÀnds hermeneutisk och komparativ metod.I uppsatsen visas att genrebegrÀnsningen för fri improvisation ligger i metoden. Denna gÄr ut pÄ att musiken skapas i nuet.
Mentorskap - professionsutveckling i förskolan
Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.
Sexuella övergrepp mot barn - vad kan skolan göra?
Syftet med studien Àr att undersöka om skolan uppmÀrksammar elever som varit utsatta för sexuella övergrepp, och i sÄ fall hur. FrÄgestÀllningarna berör hur man i skolan kan upptÀcka elever som fÄtt utstÄ denna typ av övergrepp, hur anmÀlningsskyldigheten ser ut, hur kommunikationen fungerar mellan skolan och andra myndigheter samt huruvida eventuella metoder och handlingsplaner förekommer i skolan. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie utgÄende frÄn intervjumaterial frÄn en kvinna som sjÀlv utsatts för sexuella övergrepp som barn, en barnpsykolog, tvÄ rektorer, tre lÀrare med inriktning mot fritidshemsverksamhet, tvÄ klasslÀrare samt en barnskötare som arbetar pÄ en sÀrskola. Studien grundar sig pÄ tidigare undersökningar som Àr utförda av personer som sjÀlva arbetat med sexuellt utnyttjade barn. Grundteorin i arbetet utgÄr frÄn Finkelhor (1984, 1986).
Mot en ny (kr)istid? : En studie om hur svenska förvaltningsmyndigheter arbetar för att utveckla en proaktiv krishantering
Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.
Social blandning och blandade upplÄtelseformer : En kvantitativ studie med tonvikt pÄ nyproducerade bostadsomrÄden
Bostadsfra?gor utgo?r en stor del i samha?llsplanering, och boendesegregation har under de senaste a?ren uppma?rksammats. Syftet med denna masteruppsats a?r att analysera befolkningssammansa?ttningen i nyproducerade bostadsomra?den med sa?rskilt fokus pa? blandade uppla?telseformer som metod fo?r att uppna? social blandning. Uppsatsen a?r skriven pa? uppdrag av Arbetsmarknadsdepartementet och grundas i en teori om att blandade uppla?telseformer bidrar till en o?kad social blandning och da?rmed ett mindre boendesegregerat samha?lle.
Ekonomiskt medveten personal : En undersökning pÄ Karolinska Universitetssjukhusets Barnkardiologiska mottagning
I uppsatsen undersöks hur personalen pÄ Barnkardiologiska mottagningen (BKM) kan motiveras att bli mer ekonomiskt medveten samt motiveras att arbeta för en bÀttre ekonomi pÄ avdelningen. Undersökningen utgörs av personliga semi-strukturerade intervjuer, dÀr frÄgorna har baserats pÄ Maslows behovshierarki, Herzbergs Hygien- och motivationsteori, Vrooms förvÀntansteori samt RÀttviseteori. Forskningsansatsen Àr kvalitativ och i undersökningen anvÀnds en deduktiv hÀrledning av slutsatsen. För att personalen pÄ BKM ska kunna motiveras att arbeta för en bÀttre ekonomi bör behoven i Maslows behovshierarki vara uppfyllda. Personalen bör sÄledes fÄ uppskattning frÄn sina medarbetare och ledningen samt kÀnna att de kan utvecklas i sitt arbete.
Graffiti - ett didaktiskt problemomrÄde?
I detta arbete underso?ks niondeklassares attityder gentemot bilda?mnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti a?r ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bilda?mne a?r omdebatterat. I fo?rha?llande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans ra?dsla fo?r att info?rliva en radikal estetik i undervisningen framsta?r graffiti som a?mnesstoff som en va?lkommen didaktisk utmaning.
Flickorna.
Titel: Internkommunikationen i PrimÀrvÄrden ? en undersökning om de kommunikativa förutsÀttningarna för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformFörfattare: Helena KryssmanHandledare: Monica Löfgren-NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: HT 2012Antal sidor: 45 (ex. bilagor)Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsÀttningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumÀrkesplattformMetod: Kvantitativ (enkÀtundersökning)Material: 715 enkÀtsvar frÄn medarbetarna i PrimÀrvÄrden VÀstra GötalandsregionenHuvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad fÄr den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de kÀnner högre tillit till den muntliga informationen. NÄgra av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mÄl och nÄgra saknar viktig information.
Medborgardialog i ortsanalys : ett arbete om vÀrdet av kommunikation tidigt i planeringsskedet
Citizen participation is fundamental in place analysis, where the aim is to define the sites specific character and identity. The local citizens know the village better than anyone else since they lead their daily life in the environment. I have in cooperation with Sala municipality suggested guidelines on how to involve the local people in dialogue during place analysis. The target was to involve and enthuse as many people as possible with relatively small resources in time and money. The suggested methodology was tried out in a place analysis of VÀsterfÀrnebo, a community with about 3 000 inhabitants of which 500 live in the main village.
Hur uppfattar kunden den skriftliga informationen som
skickas ut frÄn Distansapoteket?
För att fÄ reda pÄ hur kunden uppfattar den skriftliga informationen frÄn Distansapoteket framstÀlldes en enkÀt. Den skickades ut till 1500 privatpersoner som fick sina lÀkemedel via apoteksombud i Norrbotten, VÀsterbotten och JÀmtlands lÀn levererade frÄn Distansapoteket i Boden. Kunden skulle svara inom en vecka för att begrÀnsa tiden för insamlandet av enkÀterna. Eftersom tidigare arbeten inte gjorts inom omrÄdet fanns inga referenser om hur kunden uppfattar Apotekets Terminal System ? Muntlig Omsorg i Dialog (ATS-Mod-kundutskriften) som lÀmnas ut tillsammans med lÀkemedlet.
"Det finns nÀstan inget de kan göra för innerst inne vet man att ingen gillar en" : En empirisk studie om rastvaktens agerande genom ett elevperspektiv
Syftet med denna studie har varit att studera uteslutning pÄ rasterna inom skolan ur ett elevperspektiv. Denna studie behandlar olika frÄgor om rastvaktens agerande, eller avsaknad av agerande. Författarna har anvÀnt sig av enkÀt som metod pÄ tvÄ icke nÀrliggande skolor, tvÄ klasser frÄn Ärskurs fyra, samt tvÄ klasser frÄn Ärskurs fem pÄ vardera skola vid insamlingen av empirin.Reslutatet har visat att majoriteten av eleverna anser att rastvakterna agerar direkt vid en uteslutande situation samt att rastvaktens agerande oftast eller ibland hjÀlper. Indirekt mobbning verkar inte vara vanligt förekommande med det existerar. Elevernas förslag pÄ ÄtgÀrder till rastvakterna Àr att de bör föra en dialog mellan rastvakter och elever.
Att skriva sig till lÀsning : En intervjustudie om la?rares resonemang kring en la?s- och skrivinla?rningsmetod (ASL)
Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.
Ănskas: HĂ„llbara samhĂ€llsmedlemmar : En aktionsforskning om att arbeta med lĂ€roplanens övergripande mĂ„l
I studien har jag med hjÀlp av de sociokulturella verktygen dialog, samspel och elevernas proximala utvecklingszon studerat lÀrandeprocessen i Ärskurs tvÄ i ett tema-arbete för hÄllbar utveckling. Jag har anvÀnt aktionsforskning som metod och syftet har varit att bÄde dokumentera och förbÀttra verksamheten. Aktionsforskningen har genomförts i klassen dÀr jag sjÀlv och en kollega Àr lÀrare.Resultatet av studien visar att eleverna blev bÀttre pÄ att framföra sina Äsikter och lyssna pÄ varandra. Eleverna har fÄtt övning i, och kan anvÀnda, olika verktyg som röstning, lottdragning och kompromisser vid konflikter. Under tema-arbetets gÄng har elevernas texter utvecklats och de har lÀrt sig att anvÀnda inhÀmtade kunskaper för att förbÀttra sina texter.