Sök:

Sökresultat:

2010 Uppsatser om Lärande dialog - Sida 23 av 134

Webbserveranalys : En jÀmförelse av webbservrars svarstider

Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms lÀn, RUFS 2010. Planens mÄl Àr att ?Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion?. Dialog och samverkan har varit viktiga utgÄngspunkter bÄde för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sÀtt att förankra regionplaneringens innehÄll Àven i kommunernas egna strategiska planering.I den hÀr studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar pÄ frÄgor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tilltrÀde till arenorna dÀr beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen.För att svara pÄ mina frÄgestÀllningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, dÀr jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner.

Kommunikation i förÀndringsarbete : vilken roll spelar kommunikation för chef och ledare i en LEAN förÀndring

Examensarbetet inleddes med en förstudie dÀr olika förbÀttringsomrÄden inom organisationen identifierades. Kommunikation i praktiken kan liknas vid ett förstÀrkningsverktyg vilket pÄverkar de vanligaste faktorerna för ett lyckat förÀndringsarbete. Idag mÄste en ledare och chef vara kommunikativ och det fungerar inte lÀngre med att peka med hela handen. Medarbetarna mÄste förstÄ sin chef och ledare och det mÄste finnas ett samspel mellan dem. För att chefer och ledare ska styra förÀndringsprocessen behövs kommunikation.Syfte med examensarbetet Àr att undersöka hur kommunikationsprocessen kan anvÀndas som styrmedel mot en social förÀndring.

Inf?rande av en ny straffbest?mmelse om arbetskraftsexploatering - En analys av hur straffr?ttslig reglering kan motverka osk?liga arbetsvillkor p? den svenska arbetsmarknaden

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

Kommunal tillsyn av gÄrdsmejerier

I Sverige finns det nÀstan 300 myndigheter som kontrollerar olika delar av livsmedelskedjan frÄn jord till bord. De flesta av dessa myndigheter Àr kommunala nÀmnder som genom sina tjÀnstemÀn sköter tillsynen av mÄnga olika sorters livsmedelsverksamheter. En av dessa verksamheter Àr gÄrdsmejerier och andra mindre mejerier som i mÄnga kommuner Àr de anlÀggningar med högst riskklassning och dessutom oftast unika i sitt slag, vilket stÀller storakrav pÄ de kommunala livsmedelsinspektörerna.Den konflikt som ofta kan uppstÄ vid de tillsynsbesök som inte motsvarar bÄda parters förvÀntningar och önskningar kan ofta leda till misstro och en dÄlig dialog. Detta kan leda till problem bÄde för företagare och för inspektörer som fÄr ett sÀmre arbetsklimat. För att komma till rÀtta med dessa problem mÄste man undersöka vad som fungerar bra och lÀra sig av dessa goda exempel.

Skrolla ner och kolla mer! : om IKT i sa?ngundervisningen pa? gymnasiet

Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

Inre- och yttre motivation med SDT : En studie av PwC Uppsala

Vi har kommit fram till att chefernas reaktioner inte beror pÄ omorganisationen i sig utan hur förÀndringsprocessen har gÄtt till. Deras reaktioner speglar ett motstÄnd mot sÀttet som förÀndringsprocessen har genomförts pÄ. Det Àr personerna i organisationen och inte organisationsformen som Àr det viktiga för cheferna. Vi tycker att de faktorer som pÄverkar en lyckad förÀndringsprocess Àr medarbetarnas delaktighet, möjlighet till en bra dialog innan beslutet Àr taget, kommunikation samt kÀnsla av sammanhang..

Bedömning i skolan- till hjÀlp eller stjÀlp? : En studie som beskriver lÀrares syn pÄ bedömningsarbetet i grundskolan.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att beskriva lÀrares syn pÄ bedömningsarbetet i grundskolan. Studiens syfte kan preciseras i följande frÄgestÀllningar:Varför gör lÀrare bedömningar?Hur upplever lÀrarna bedömningsarbetet i dagens skola?Vilka bedömningsformer anser lÀrarna frÀmja elevers lÀrande?Hur uppfattas bedömning i ett specialpedagogiskt perspektiv? Genom att kombinera aktuell Àmneslitteratur, en enkÀtstudie samt sju intervjuer av lÀrare i grundskolan, har vi sökt svar pÄ vÄra frÄgor. I denna studie har vi lyckats identifiera elva olika syften och konsekvenser, bÄde synliga och dolda, med bedömning i skolan.  LÀrare gör bedömningar för att synliggöra elevers kunskaper kopplade till kunskapskraven, för att skapa en dialog med eleverna kring lÀrandet och för att fÄ ett underlag för sin planering av undervisningen. Bedömningar ingÄr i lÀraruppdraget, men lÀrarna uttrycker en viss osÀkerhet och upplevd tidspress i bedömningsarbetet.

Det verbala sprÄket i förskola och skola - lÀrares arbete med andrasprÄkselever

Detta examensarbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur en förskola och en skola arbetar för att frÀmja det verbala sprÄket hos andrasprÄkselever. FrÄgor som vi anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ detta Àr ? Vilka arbetssÀtt anvÀnder sig lÀrarna av för att frÀmja andrasprÄkselevernas sprÄkliga utveckling? ? I vilka situationer uppstÄr en verbal dialog mellan lÀrare och barn och mellan barn och barn? Vi anser att detta Àr ett relevant Àmne att undersöka dÄ det alltid Àr viktigt och ett mÄste för lÀrare att arbeta med sprÄkutveckling. Det svenska samhÀllet idag gÄr Ät en Ànnu mer mÄngkulturell framtid och dÀrför ser vi att det Àr av intresse att undersöka hur man arbetar med andrasprÄkselever idag, bÄde för att se det positiva men Àven för att se vad som kan utvecklas. I vÄr empiriska undersökning har vi anvÀnt oss av observationer i en förskola och i en skola med samma upptagningsomrÄde av barn. Resultatet av vÄr undersökning visar bÄde positiva resultat men Àven att det behövs en del förbÀttringar och utveckling av det sprÄkutvecklande arbetet i skolan.

Operationssjuksk?terskans upplevelse av stress

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

En demokratiserad modernism : i dialog av Jean Prouvé, Charlotte Perriand, Le Corbusier

MÄlet Àr att fÄ en bÀttre kunskap om Jean Prouvé och hans arbete, att förevisa om hans vikt i arkitektur- och designhistorien samt att upplysa om de idéer och ideal som var bakomliggande. En diskussion med nÄgra konkreta exempel förs runt det samarbete han nÀrde med Le Corbusier och Charlotte Perriand. Detta tycks ha varit avgörande i mognaden och utvecklingen av hans stil och produktion. .

Anestesisjuksköterskans erfarenheter av mötet med vuxna stickrÀdda patienter - en kvalitativ intervjustudie

Studier visar att ungefÀr var tionde patient upplever stickrÀdsla, en rÀdsla för nÄlstick som gör att de undviker att söka vÄrd vilket i sin tur kan leda till hÀlsoproblem pÄ lÄng sikt. Att utföra venpunktion Àr en vanlig arbetsuppgift för anestesisjuksköterskan och hur hon hanterar patientens stickrÀdsla Àr av stor betydelse för hur patienten upplever vÄrden som helhet. Anestesisjuksköterskan ska genom dialog med patienten bekrÀfta patientens rÀdsla och hjÀlpa patienten att kÀnna trygghet pÄ bÀsta sÀtt. NÀr patienten upplever lidande pÄ grund av vÄrd, i detta sammanhang venpunktion uppstÄr vÄrdlidande och detta vÄrdlidande kan anestesisjuksköterskan förebygga. Syftet med studien Àr att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenhet av mötet med vuxna patienter med stickrÀdsla.

?DET A?R JU SA? MYCKET ANNAT HELA TIDEN? : Grundskolla?rares syn pa? digitala medier och MIK i skolan

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

Stokastiska processer f?r modellering av cellpopulationer: Simulerad cell?ldrande och f?ryngring p? populationsniv?

I den h?r rapporten till?mpas tv? f?rgreningsprocesser, en diskret tid Galton-Watson och en kontinuerlig tid Markov f?rgreningsprocess, i syfte att studera hur en population av ?ldrande celler utvecklas beroende p? populationens celldelningsf?rm?ga och delningshastighet, d?r ?ldrandet ?r direkt kopplat till ackumulering av defekta proteiner. Vi kollar ?ven p? effekten hos cellens ?ldrande baserat p? hur k?nsliga de ?r f?r defekta proteiner. Populationens delningsf?rm?ga har en avg?rande effekt p? hur v?l populationen v?xer och bibeh?ller ett l?gre antal defekta proteiner hos cellerna, med dessa f?ruts?ttningar ses ytterligare effekt baserat p? delnigshastigheten hos cellerna.

Dialogen mellan pedagoger och barn pÄ tvÄ förskolor

Dialogen mellan barn och pedagoger pÄ tvÄ förskolor.

Kommuner och sociala medier : en studie om kommuners anvÀndning av Facebook

Denna studie handlar om kommuners anva?ndning av sociala medier i allma?nhet och Facebook i synnerhet. Fenomenet sociala medier har vuxit sig allt starkare under de senaste a?ren och nu fo?r tiden anva?nds de inte bara av privatpersoner, utan ocksa? av fo?retag, organisationer och nu a?ven myndigheter, som bo?rjat se nyttan med dem. Arbetet bygger vidare pa? en studie som har genomfo?rts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som har tagit fram riktlinjer fo?r hur kommuner skall fo?rha?lla sig till medborgare na?r det ga?ller anva?ndning av sociala medier.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->