Sök:

Sökresultat:

762 Uppsatser om Längden pć byrćuppdraget - Sida 40 av 51

Uppdragsbrevets pÄverkan pÄ förvÀntningsgapet: En studie av revisorer och deras klienter

SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö Universitet,FED 334, System för redovisning, revision och Àgarstyrning, VT 2007Författare: Sandra Johansson och Sofie LanérHandledare: Karin JonnergÄrd och Ola NilssonTitel: Uppdragsbrevets pÄverkan pÄ förvÀntningsgapet: En studie av revisorer och deras klienterRevisorns roll och ansvar: Revisorernas roll har pÄ senare tid uppmÀrksammats alltmer och nya lagar och regler har införts för att förtydliga revisorns ansvar. Kravet pÄ ett skriftligt uppdragsbrev, Àr det första steget för att leva upp till den nya revisionsstandarden (RS) i Sverige. En standard som infördes med start i januari Är 2004. FAR SRS förhoppning Àr att uppdragsbrevet ska vara ett stöd bÄde för revisorerna och för deras klienter, bland annat eftersom ÄtgÀrderna klargör parternas rÀttigheter och skyldigheter i uppdraget. Uppdragsbrevet kan sannolikt ocksÄ bidra till att det sÄ kallade förvÀntningsgapet minskar.Syfte: Att undersöka om uppdragsbrevet har pÄverkat förvÀntningsgapet mellan revisorerna och deras klienter samt jÀmföra eventuella skillnader i uppfattningar mellan revisorer inom ?The Big Four? och revisorer pÄ övriga revisionsbyrÄer.Metodval: En kvalitativ studie genomfördes dÀr en matchning gjordes mellan revisorer och deras klienter för att kunna undersöka bÄda sidor av samma förhÄllande.

Detektering samt minskning av UnderhÄllsskuld

Detta exjobb Àr skapat utifrÄn ett uppdrag av ABBŽs underhÄllssida pÄ CloettaFazers fabrik i Ljungsbro utanför Linköping. Uppdraget bestÄr av att skapa en mall som ska anvÀndas för att detektera och minska underhÄllsskulden pÄ en typisk industrilina. Den skapade underhÄllsskuldsmallen ska sedan realiseras pÄ en verklig industrilina i CloettaFazers fabrik i Ljungsbro.Exjobbet Àr uppdelat i fyra delar, dÀr den första delen behandlar bakgrunden, syftet och metoden. Den andra delen behandlar hur sjÀlva skapandet av mallen gÄr till, samt hur den ska anvÀndas för att detektera och minska underhÄllsskuld i en typisk industrilina. Den tredje delen behandlar hur mallen fungerar i praktiken, i detta fall realiseras mallen pÄ industrilinan Bridgepack.

EftermarknadsaffÀren för komponenter: en fallstudie vid
Volvo CE Components

Uppdraget har handlat om att kartlÀgga en ekonomisk modell för nyutvecklings- och uppgraderingsinvesteringar. Modellen Àr en investeringskalkyl baserat pÄ olika tidsperioder vilka Àr projekt, produktion och eftermarknad. Lönsamhetsmodellen, som den kallas i examensarbetet, jÀmför egentillverkade och inköpta komponenter (ex vÀxellÄda). I modellen finns nÄgra viktiga parametrar som behöver verifieras. ReservdelsförsÀljning Àr en sÄdan.

Den framtida operativa förmÄgan: Förslag pÄ organisatoriska ÄtgÀrder för RÀddningstjÀnsten Halmstad

Syftet med denna rapport Àr att lÀgga fram förslag pÄ organisatoriska ÄtgÀrder Ät RÀddningstjÀnsten Halmstad. Genom att titta pÄ dagens organisation utifrÄn sett, som en representant för tredjeman, Àr förhoppningen att detta ska ge ett nytt perspektiv pÄ dagens organisation och de problem denna stÄr inför. RÀddningschefen i Halmstad, Hans Ekberg, har Älagt organisationen att rannsaka sig sjÀlva och lÀgga fram förslag pÄ ÄtgÀrder inför nÀsta kommunala handlingsprogram för skydd mot olyckor. Uppdraget i stort Àr fördelat pÄ sju deluppdrag dÀr denna rapport kommer att fokusera pÄ tre av dessa. Detta görs genom att besvara fem frÄgor: hur Àr dagens organisation utformad, vilka problemomrÄden finns, hur ser kommunens framtid ut, vilka ÄtgÀrder Àr nödvÀndiga, angelÀgna, eller önskvÀrda, samt vilka fortsatta frÄgor finns det för den operativa förmÄgan? Bakgrunden till uppdraget Àr att RÀddningstjÀnsten Halmstad likt mÄnga andra rÀddningstjÀnster i dagen Sverige ser ett större behov av att rekrytera RÀddningspersonal i Beredskap till framförallt orter utanför centralorten.

JÀmstÀlldhetsarbete i förskolan - en studie om hur pedagoger arbetar med jÀmstÀlldhet i Falkenbergs och Hyltes förskolor

Syftet med studien har varit att undersöka vilka metoder och arbetssÀtt pedagogerna pÄ nÄgra förskolor i Falkenbergs och Hyltes kommuner anvÀnder sig av för att arbeta med jÀmstÀlldhet. Pedagogerna i Falkenbergs kommun har deltagit i ett jÀmstÀlldhetsprojekt och vi har gjort jÀmförelser med Hyltes kommun dÀr pedagogerna inte har haft möjlighet att medverka i nÄgot projekt. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ om det finns behov av fortbildning inom detta omrÄde. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och ansÄg att det var den mest lÀmpade metoden för att kunna fÄ svar pÄ de empiriska frÄgestÀllningarna: ? Vilka attityder/synsÀtt finns pÄ uppdraget att bryta könsmönster och könsroller i förskolan bland pedagoger i tvÄ kommuner? ? Hur ser jÀmstÀlldhetsarbetet ut bland förskolans pedagoger i Falkenbergs och Hyltes kommuner? ? Vilka uppfattningar finns hur fortbildning bÀst bör genomföras för att stÀrka jÀmstÀlldhetsarbetet i förskolan? Elva pedagoger (förskollÀrare och barnskötare) intervjuades pÄ förskolor i kommunerna. Urvalsgruppen delades in i tre grupper varav tvÄ intervjugrupper i Falkenberg och en grupp i Hylte.

PianolÀrares musikpedagogiska grundsyner inom kommunal musik- och kulturskola

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra och tolka musikpedagogiska grundsyner bland pianolÀrare inom svensk kommunal musik- och kulturskola.Arbetet tar sin utgÄngspunkt i lÀrarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrÄn deras personliga vÀrderingar och Äsikter.Inom musik- och kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta mÄlformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevÀrt frÄn varandra. JÀmför vi med grund- eller gymnasieskolan finns dÀr en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och pÄverkan för den pedagogiska verksamheten. PÄ sÄ vis förstÄr vi att musik- och kulturskolans verksamhet i mÄngt och mycket blir ett resultat av den enskilda lÀrarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklÀrare.

TillvÀxt och dess konsekvenser för den interna organisationen i smÄföretag : -Prima Travel AB

VÄrt arbete började nÀr fick i uppdrag av resebyrÄn Prima Travel att finna möjligheter för dem att effektivisera dess organisation i takt med att dess omsÀttning ökade vilket satte högre krav pÄ verksamheten. FörutsÀttning var att effektivisera organisationen men fortfarande hÄlla den lika smal som i nulÀget. Företaget hade under en tid upplevt en allt större efterfrÄgan pÄ deras produkter samt en ökande omsÀttning. För att finna lösningar pÄ uppdraget utfördes en processkartlÀggning för att förstÄ hur organisationen fungerade i nulÀget. Detta gav en god förstÄelse för företaget och dess aktiviteter.

Bakom den sÀrskilda undervisningsgruppen - skolledares tankar och motiveringar

Den utgÄngspunkt vi har valt till vÄrt arbete Àr ?skolledares tankar och motiveringar till den sÀrskilda undervisningsgruppen (SUG)?. Vi ville undersöka vilka tankar som ligger bakom den organisationen som skolledarna valt kring SUG. Hur motiverar skolledarna sina organisationsval? Hur ser man pÄ inkludering/exkludering? Upplever man ett utanförskap frÄn elever i SUG? Hur ser man pÄ det specialpedagogiska uppdraget i stort? Det som har gjort att vi intresserat oss för Àmnet Àr den variation av SUG som vi mött i vÄr utbildning och under vÄr verksamhetsförlagda tid.

In house-situationer : Möjligheter i relationen mellan upphandlande systerbolag att undantas frÄn reglerna om offentlig upphandling

Offentlig upphandling har till syfte att undvika snedvriden konkurrens och ge anbudsgivare likvÀrdiga möjligheter att tilldelas ett offentligt kontrakt. DÀremot krÀvs det ingen offentlig upphandling nÀr en offentlig myndighet utför ett uppdrag i egen regi. Det finns Àven möjligheter för myndigheter att utföra verksamhet genom fristÄende enheter, som dÄ jÀmstÀlls med verksamhet i egen regi. För att sÄdan verksamhet ska undantas frÄn upphandlingsskyldighet stÀlls sÀrskilda kriterier upp för relationen mellan myndigheten och den fristÄende enheten. Kontrollkriteriet krÀver att den upphandlande myndigheten har kontroll över den fristÄende enheten som den har över sin egen förvaltning och verksamhetskriteriet att den fristÄende enheten bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Situationer dÀr myndigheter samarbetar med andra myndigheter genom avtal har ocksÄ pÄ senare tid ansetts omfattas av undantag frÄn upphandlingsskyldighet.

Revisorns oberoende : Analysmodellen, effektivt hjÀlpmedel för att stÀrka oberoendet?

Revisorernas arbete har under de senaste Ären blivit alltmer ifrÄgasatt dÀr deras oberoende varit ett hett diskussionsÀmne. De senaste Ärens företagsskandaler runt om i vÀrlden, dÀr revisionsbyrÄerna varit grundorsaken till skandalerna, har bidragit till ifrÄgasÀttandet av revisorernas förtroende. För att bemöta detta problem med oberoende har nya regleringar införts för att stÀrka revisorernas förtroende. Den 1 januari 2002 tillÀmpades i Sverige en ny revisorslag med syfte att garanterna revisorernas opartiskhet och sjÀlvstÀndighet. Den nya lagen omfattar en sÄ kallad analysmodell, en sjÀlvgranskande modell dÀr revisorerna inför varje uppdrag ska pröva om det finns omstÀndigheter som kan rubba förtroendet för deras opartiskhet och sjÀlvstÀndighet.

HöglÀsning ? Rekreation eller ett verktyg för utveckling?

BAKGRUND: Det moderna samhÀllet innebÀr snabba förÀndringar, bÄde i arbetsliv och i vardagsliv. För pedagoger innebÀr detta att lÀrarutbildningar och verksamheter ocksÄ förÀndras, nya arbetssÀtt tillkommer medan andra faller bort. Skönlitteratur har i barns liv fÄtt en mindre framtrÀdande plats pÄ grund av teknikens genombrott. HöglÀsning i skolan kan vara ett sÀtt att hÄlla litteraturen vid liv, ett sÀtt att mötas kring texter. Tidigare forskning visar att höglÀsning som arbetssÀtt bidrar till att utveckla elever bÄde sprÄkligt och kognitivt.

LikvÀrdig bedömning? : En studie av innehÄllet i grundskolornas lokala betygskriterier för idrott och hÀlsa inom GÀvle kommun

SammanfattningMed det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet som infördes i grundskolan 1995 decentraliserades styrningen av skolan ytterligare ett steg vilket stÀllde krav pÄ att varje skola lokalt skulle forma betygskriterier för varje Àmne. Lokala betygskriterier skall finnas pÄ varje enskild skola för hela skolÄr 8 samt för höstterminen i skolÄr 9 eftersom det saknas centrala betygskriterier vid dessa betygstillfÀllen. SÄledes skall bedömningen av elever utgÄ frÄn skolans lokala kriterier.Undersökningens syfte var att studera innehÄllet i samtliga skolors lokala betygskriterier i GÀvle kommun för höstterminen i skolÄr 9 i Àmnet idrott och hÀlsa. Efter ett bortfall pÄ tre skolor Äterstod det tretton skolor som utgjorde undersökningens grund. Som metod har frÀmst en kvalitativ innehÄllsanalys med inslag av en kvantitativ analys anvÀnts.

Fysiska begrÀnsningsÄtgÀrder inom Àldreomsorgens sÀrskilda boenden: en studie ur personalperspektiv

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka erfarenheter enhetschefer och omsorgspersonal inom Àldreomsorgens sÀrskilda boenden hade av fysiska begrÀnsningsÄtgÀrder, samt hur de arbetade med dessa. Metoden var av kvalitativ ansats dÀr personliga intervjuer utfördes med tvÄ enhetschefer, en sjuksköterska och tre undersköterskor vid ett sjukhem och ett demensboende. Dessa frÄgestÀllningar lÄg till grund för studien: Àr ovan nÀmnda personalgrupper medvetna om att lösningen med lÄsta avdelningar och andra fysiska begrÀnsningsÄtgÀrder kan innebÀra ett olagligt frihetsberövande. Om olaglig anvÀndning av fysiska begrÀnsningsÄtgÀrder förekommer, vilka skÀl anser de sig ha för denna typ av lösning. Arbetas det aktivt med att försöka hitta andra lösningar.

Jag vill inte vara reparatör! Sex specialpedagogers upplevelser och erfarenheter av pedagogiska lÀs- och skrivutredningar

SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka sex specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av pedagogiska lÀs- och skrivutredningar. TeoriI studien har en fenomenologisk livsvÀrldsansats anvÀnts. Genom intervjuer har sex specialpedagogers livsvÀrldar blivit synliggjorda och tolkats utifrÄn ?sakerna sjÀlva?. Enligt fenomenologin Àr det i dialogen vi förstÄr varandra.

Distriktssköterskans upplevelse av mötet med flyktingar i glesbygd : En intervjustudie

INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande Ă€r avgörande för flyktingarnas hĂ€lsa. De har rĂ€tt till hĂ€lsoundersökning, akut sjukvĂ„rd samt sjukvĂ„rd som inte kan vĂ€nta. Kulturella skillnader innebĂ€r utmaningar för vĂ„rden och distriktssköterskorna som möter flyktingarna.SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som pĂ„verkar mötet med flyktingar pĂ„ hĂ€lsocentraler utan specifik flyktingmottagning i glesbygd.METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->