Sökresultat:
762 Uppsatser om Längden pć byrćuppdraget - Sida 35 av 51
Redovisning av tjÀnsteuppdrag : en studie av svenska börsföretag
Bakgrund: Redovisning av tjÀnsteuppdrag Àr ett omrÄde som i Sverige karaktÀriserats av försiktighet. Kostnader och intÀkter har normalt sett redovisats först i den period nÀr resultatet av uppdraget med full sÀkerhet kunnat faststÀllas. En successiv avrÀkning av vinsten, i takt med arbetets framÄtskridande, har sÀllan gjorts. RedovisningsrÄdet har dock nu kommit med rekommendation nr 11 (RR 11) om redovisning av intÀkter (med grund i IAS 18) som trÀder ikraft 2001. Rekommendationen ska tillÀmpas av de publika företagen och krÀver att lÀngre tjÀnsteuppdrag vinstavrÀknas successivt pÄ koncernnivÄ.
Designstudie CamCoil : InkÄpning av haspelsystem
Arbetet har utförts i kursen Examensarbete för högskoleingenjörsprogrammet i Innovations-teknik och design (MSGC12) vid Karlstads universitet. Handledare har varit universitetsadjunkt Lennart Wihk och examinator professor Leo de Vin.Uppdraget har bestÄtt i att genomföra en designstudie pÄ CamCoil, ett haspelsystem inom frÀmst tillverkande industrin. Anledningen till detta Àr att uppdragsgivaren, Camatec Industriteknik AB, vill att produkten ska göras mer konkurrenskraftig och öka chanserna att kunna sÀlja maskinen utanför Sveriges grÀnser. MÄlet Àr att skapa en varumÀrkessignifikativ konceptlösning som Àr kompatibel med haspelsystemets mÄnga olika utföranden. Handledare hos uppdragsgivaren har varit Mikael Hallenborg.Studien Àr utförd enligt produktutvecklingsprocessen.
Ha?llbarhetsanalys av ett cykelinfrastrukturprojekt inom Stockholms stad : Utva?rdering av ett cykelinfrastrukturprojekt via samha?llsekonomisk nyttoanalys
Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.
Familjebehandling pÄ vÀg tillbaka? : En intervjustudie om behandlingspersonals syn pÄ familjeterapi inom barn och ungdomspsykiatrin
Uppsatsens syfte var att via intervjuer med behandlingspersonal vid en barnpsykiatrisk klinik undersöka deras syn pÄ behov av att erbjuda familjebehandling/familjeterapeutiska insatser samt hur man, om behov föreligger, ska gÄ tillvÀga för att stÀrka familjeperspektivet utifrÄn förÀndrad prioritering. Det visade sig att alla respondenter, bÄde nya och mer erfarna, sÄg ett tydligt behov av att behandla hela familjer dÄ barnet Àr en del av detta sammanhang och inte sjÀlva kan bÀra ansvar för förÀndring. Respondenterna sÄg bÄde ett behov av familjekompetens hos alla behandlare, men Àven behov av familjeterapi för mer komplexa Àrenden. Tre betydelsefulla ÄtgÀrder kunde identifieras för att förstÀrka familjeperspektivet. Dels framkom ett behov av utbildningsinsatser.
Distriktssköterskans upplevelse av mötet med flyktingar i glesbygd : En intervjustudie
INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande Ă€r avgörande för flyktingarnas hĂ€lsa. De har rĂ€tt till hĂ€lsoundersökning, akut sjukvĂ„rd samt sjukvĂ„rd som inte kan vĂ€nta. Kulturella skillnader innebĂ€r utmaningar för vĂ„rden och distriktssköterskorna som möter flyktingarna. SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som pĂ„verkar mötet med flyktingar pĂ„ hĂ€lsocentraler utan specifik flyktingmottagning i glesbygd. METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Ă
tta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades.
FrÄn dagis till förskola, vad gör skillnad? En studie om lÀrares utsagor om förskolans verksamhet över tid
Studien belyser förskolans utveckling över tid i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus frÄn 1970-talet fram tills idag (2009). Syftet med studien Àr att analysera och diskutera vilka betydelsefulla aspekter av förskolans verksamhet som lÀrarna uttrycker i sina utsagor samt identifiera om och hur lÀrare anger nÄgra skillnader i verksamheten, i daghemmet förr och i förskolan nu. Studien Àr gjord efter kvalitativ metod med samtalet som grund. I lÀrarnas utsagor beskrivs skillnader som ocksÄ framtrÀder i de teoretiska perspektiven, pedagogiska idéer och i en historisk tillbakablick. Den bild som framtrÀder tydligast Àr att förskolan idag har en annan syn pÄ barnet.
Motordrivet höj- och sÀnkbart TV-stativ : Motor-driven rise- and sinkable TV-stand
Det hÀr examensarbetet har genomförts i samarbete med företaget ROL Ergo som konstruerar och tillverkar motordrivna höj- och sÀnkbara skrivbord. Företaget vill utvidga sitt sortiment genom att marknadsföra motordrivna höj- och sÀnkbara TVstativ mot den offentliga sektorn. Stativet ska konstrueras efter samma tekniska lösningar och principer som företaget redan tillÀmpar. Uppdraget delades ut som ett examensarbete till Jönköpings Tekniska Högskola, JTH.Författarna har genom en tilldelad kravspecifikation och egna fÀltstudier pÄ marknaden lagt grunden för utvecklingen av TV-stativet. Genom olika vÀlkÀnda arbetsmetoder har arbetet kartlagts, planerats i detalj och varit till hjÀlp vid beslut av större och mindre konceptval.
Hur definieras det som Àr vÀrt att veta : En studie om Moderna Museets utstÀllningstexter
UtstÀllningstexten Àr en del av utstÀllningen och skall dÀrför lÀsas som en sÄdan. Den Àr beroende av en kontext och sitt sammanhang. I dagens samhÀlle flödar texter och bilder som en del av en kommunikation mellan individer och grupper. Moderna Museet Àr en institution som har fÄtt ett statligt uppdrag att kommunicera samtidskonst med allmÀnheten och det Àr bland annat genom utstÀllningstexterna som denna kommunikation sker. DÄ en vÀggtext pÄ ett museum av funktionella skÀl bör vara kortfattad för att nÄ ut till sin publik sÄ anser jag att Moderna Museets vÀggtexter Àr en komprimerad form av den viktigaste informationen.
"Ett varmt hjÀrta och en kall hjÀrna" : En kvalitativ studie om arbetsförmedlarens arbetssituation
Syftet med denna kvalitativa undersökning Àr att fÄ en djupare förstÄelse för arbetsförmedlarens arbetssituation. Undersökningen utgÄr frÄn sex arbetsförmedlares upplevelser av sitt arbete, dÀr vi frÀmst undersökt hur arbetsförmedlaren upplever sin arbetssituation. Till följd av att vi vill fÄ en djupare förstÄelse för deras arbetssituation, har vi valt att Àven undersöka vilken betydelse socialt stöd har i deras arbete samt hur rollen som arbetsförmedlare upplevs.Uppsatsen inleds med en kort presentation av Arbetsförmedlingen i syfte om att delge relevant information som har betydelse för vÄr undersökning. DÀrefter inleds den teoretiska referensramen, dÀr vi framstÀller de teorier som hjÀlpt oss under undersökningen. Eftersom vi vill fÄ en djupare förstÄelse för arbetsförmedlarens arbetssituation, valde vi att anvÀnda oss av semistrukturerade intervjuer.
Verifiering av ERTMS-signalprojektering : TillÀmpning mot Estland
Inom EU finns ett regelverk som strÀvar efter interoperabilitet att det ska vara lÀtt att kunna resa och göra affÀrer mellan alla nationer inom EU utan att behöva vare sig byta tÄg eller förare. Denna rapport specificerar de olika lagar och regler som utfÀrdats och specificerats av EU kommissionen och UNISIG samt det svenska nationella regelverket som gÀller för ERTMS-signalprojekteringen för markutrustning. Idag finns ett behov av att effektivisera signalprojekteringen eftersom det finns flera pÄgÄende och kommande projekt. För att nÄ detta kommer en checklista för signalprojektering tas fram som tydligt ska visa exempelvis var en balis i förhÄllande till en signalpunktstavla ska placeras genom att hÀnvisa till korrekt delkapitel i respektive dokument.Uppdraget med examensarbetet Àr att det ska bli enklare att verifiera ERTMS-signalprojekteringen pÄ helt nya strÀckor i Sverige och internationellt. Detta Àr nÄgot som Ànnu inte Àr standardiserat.
Skoldisciplin : En komparativ studie mellan Sverige och England
Vi har under vÄr verksamhetsförlagda del av vÄr lÀrarutbildning observerat att mÄnga lÀrare haft stora problem med att komma tillrÀtta med elevers bristande sociala kompetens. I samtal med lÀrare, mentorer, elever men ocksÄ med mÀnniskor utanför skolan har vi blivit uppmÀrksammade pÄ det faktum att samtliga önskar att skolans lÀrandemiljö skall prÀglas av lugn och trygghet och att grunden för detta bygger pÄ ett gemensamt socialt förhÄllningssÀtt.Denna internationella dokumentstudie har pÄ ett komparativt sÀtt studerat de nationella och lokala styrdokumenten vid en engelsk och en svensk skola med utgÄngspunkt frÄn elever motsvarande Är 4 - 9. Avsikten har varit att försöka belysa eventuella likheter och olikheter nÀr det gÀller skolornas arbete med disciplinÀra frÄgor. Uppsatsen har samtidigt haft som syfte att visa om det finns ett samband mellan respektive lÀnders styrdokument och de etablerade lÀrteorier som finns.Inom respektive skola i studien Àr det rektorn som har ansvaret för att upprÀtta och sÀkerstÀlla efterlevandet av de nationella och lokala styrdokumenten. Vad som bl.
KartlÀggning av begrÀnsande faktorer vid fellokalisering med pulsekometod pÄ mellanspÀnningskablar
I samband med att mellanspÀnningsnÀtet kablifieras ökar ocksÄ kraven vad gÀller fellokalisering. För att hÄlla avbrottstiderna i nÀtet korta Àr effektiv felsökning erforderlig. Detta arbete syftar till att kartlÀgga och redogöra för begrÀnsande faktorer som finns vid fellokalisering med fokus pÄ pulsekometoden. Uppdraget utförs tillsammans med Vattenfall Eldistribution AB.Det har uppdagats problem gÀllande fellokalisering pÄ mellanspÀnningskablar med pulsekometoden. Ett flertal faktorer bidrar till denna problematik.
MÄl- och resultatstyrning som styrinstrument : Hur fungerar styrning av myndigheter genom regleringsbrev?
Denna uppsats handlar om mÄl- och resultatstyrning som styrinstrument för staten. MÄl- och resultatstyrning av statliga myndigheter sker genom regleringsbrev dÀr politikerna stÀller de övergripande mÄlen för myndighetens verksamhet. Det Àr viktigt för myndigheten och det berörda departementet att hitta ett styrsystem som fungerar pÄ bÀsta sÀtt. Det gÀller hÀr frÄgan om en effektiv ekonomistyrning. I vid mening Àr det en frÄga om medborgarnas förtroende för den offentliga sektorns styrning, som skall garantera att skattemedel anvÀnds pÄ effektivaste sÀtt.
Vad spirar pÄ Ullspiran? : Kirunas stadsflytt
I Kiruna pÄgÄr en omfattande stadsflytt. Hela staden mÄste flyttas och detta kommer att ske successivt. Att staden mÄste flyttas beror pÄ de nya malmfyndigheterna under staden. Malmkroppens lutning pÄverkar marken ovanför i form av sprickbildning. OmrÄden nÀrmast gruvan och vÀgen till LKAB har redan stÀngts av pÄ grund av markdeformationer.
Importering av data frÄn TEMS Investigation till TEMS
Cellplanner
Mobiltelefoni har blivit allt vanligare i dagens samhÀlle och konkurrensen mellan operatörerna har ökat. Det Àr dÄ viktigt att operatörerna har ett stabilt och kvalitetssÀkert nÀt. För att Ästadkomma ett kvalitativt nÀt Àr planeringen bakom viktigt. Idag sker planeringen med hjÀlp av ett framtaget predikteringsprogram, TEMS Cellplanner, som Àr ett berÀkningsprogram. TEMS Investigation Àr ett program som anvÀnds dÄ kontroller av nÀtet görs ute i fÀlt.