Sökresultat:
762 Uppsatser om Längden pć byrćuppdraget - Sida 36 av 51
HjÀlp@vÀlja.nu
Av SydskÄnska gymnasieförbundet fick vi uppdraget att utföra djupintervjuer med
gymnasieelever som gjort sena omval. Syftet med undersökningen var att se om, och
eventuellt hur, man kan minska omval. VÄrt arbete Àr en del av en större undersökning
betrÀffande omval som förbundet utreder. FrÄgan de stÀller sig Àr vad skolan kan göra
för att minska omval. Tio kvalitativa intervjuer med elever, som av olika anledningar
hamnat pÄ för dem fel gymnasieprogram och som valt ett nytt program ett Är senare,
ligger till grund för arbetet.
För att öka förstÄelsen för ungdomars valsituation har vi tittat lite nÀrmare pÄ omvÀrldsoch
samhÀllsförÀndringar liksom pÄ undersökningar om hur ungdomar tÀnker och
agerar i valet.
MÄl med modersmÄl. En undersökning om elevers, deras förÀldrars och skolpersonalens uppfattning om modersmÄlets betydelse för mÄluppfyllelse i grundskolan
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka modersmÄlets betydelse för mÄluppfyllelse hos polsktalande nyanlÀnda elever i grundskolan. Ett mÄl Àr att undersöka ifall det finns skillnader hos de barn som fick studiehandledning pÄ sitt modersmÄl och de som inte har fÄtt den.FrÄgestÀllningar:? Vilka svÄrigheter möter nyanlÀnda elever i den svenska skolan, pÄ grund av otillrÀckliga kunskaper i svenska?? Hur pÄverkas nyanlÀnda elevers inlÀrningsprocess i den svenska skolan av stöd eller brist av hjÀlp av modersmÄlslÀrare?? Hur ser stödet ut pÄ modersmÄlet? Fungerar det bra eller inte? Metod:Jag Àr intresserad av elevernas, skolpersonalens och elevernas förÀldrars uppfattning och erfarenheter om modersmÄlets betydelse för mÄluppfyllelse och gjorde en studie i form av intervjuer för att undersöka detta. 17 intervjuer ligger till grund för undersökningen. Sju av intervjuerna genomfördes med elever som representerar olika Ärskurser, frÄn Äk 0-9, och som representerar grupper som fick stöd pÄ sitt modersmÄl och som inte har fÄtt det.
TrÀdetaljer i exteriör arkitektur : En rapport om hur arkitekturen kan tillÄtas framhÀva trÀ som byggnadsmaterial i utvalda exteriöra detaljer för ett Àldreboende med massiv trÀstomme
Arkitektfirman Kolman X Boye Architects har fĂ„tt uppdraget att upprĂ€tta bygglovshandlingar för ett Ă€ldreboende. Det Ă€r Ă€nnu ej bestĂ€mt i detalj hur byggnaden skall uppföras men bestĂ€llaren önskar att byggnaden uppförs i trĂ€byggnadsteknik. Ăldreboendet projekteras för 54 stycken lĂ€genheter fördelat pĂ„ sex stycken vĂ„ningsplan och en total bruttoarea pĂ„ strax under 6000m2. Ingen lika hög trĂ€byggnad med denna verksamhetsklass avseende brand har tidigare uppförts i Sverige.VĂ„r uppgift och utmaning i detta arbete har varit att reda ut problematiken kring projekteringen av exteriöra detaljer för höga hus i trĂ€. UtifrĂ„n kĂ€nda problem avseende brand, akustik och fukt har sedan ett antal detaljer som pĂ„verkar det estetiska uttrycket projekterats.
Politik, förvaltning eller mittemellan? : En studie av kommunal metagovernance
Uppsatsen undersöker hur horisontella governancestrukturer pÄverkar olika mekanismer för metagovernance. Fokus för undersökningen Àr Eskilstuna kommun som valt att förÀndra synen pÄ styrning frÄn vertikal till horisontell, frÄn government till governance. DÄ metagovernance innebÀr indirekt och informell styrning i pÄgÄende processer studerades just en pÄgÄende process dÀr tjÀnstemÀn under nÀtverksliknande former skulle utforma en handlingsplan. Uppdraget var initierat frÄn den politiska nivÄn.Undersökningen Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första delen Àr en allmÀnt inriktad respondentundersökning som handlar om de förÀndrade strukturerna i organisationen.
SprÄket i första eller andra hand? : En uppsats om sprÄkutveckling, modersmÄl och svenska som andrasprÄk.
Högskolan i GÀvle    Examensarbete C Akademin för utbildning och ekonomi   15 hp LÀrarprogrammet    VÄrterminen 2011Titel: SprÄket i första eller andra hand? En uppsats om sprÄkutveckling, modersmÄl och svenska som andrasprÄk.  Författare: Kajsa Hjelmblom Handledare: Daniel PetterssonSammanfattning Studiens syfte Àr att undersöka om lÀrare i grundskolans tidigare Är kÀnner till hela skolans sprÄkutvecklande uppdrag och ta reda pÄ hur klasslÀrare arbetar med att frÀmja elevernas sprÄkutveckling. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om arbetet med elevernas sprÄkutveckling skiljer sig mellan skolor med fÄ eller mÄnga elever med invandrarbakgrund samt att undersöka om det finns nÄgot samarbete mellan klasslÀrare och modersmÄlslÀrare. Studien Àr en kvantitativ studie i liten skala.
Hur lÀrarrna planerar sitt arbete utifrÄn demokrati- och vÀrdegrundsfrÄgor : En jÀmförelse mellan studieförberedande och yrkesförberedande program
SammanfattningDet hÀr examensarbetet handlar om Àmnet samhÀllskunskap, demokratibegreppet och dÀrtill kommer vi Àven att undersöka hur gymnasielÀrare arbetar med samhÀlls- och vÀrdegrundsfrÄgor.Under vÄr utbildning pÄ lÀrarprogrammet med inriktning samhÀllskunskap har vi lÀst om demokratiska aspekter och hur och varför dessa behövs för att kunna fostra demokratiska medborgare. Skolverket tar i rapporten ?Ung i demokratin? upp en viss skillnad i gymnasieelevers kunskaper kring demokrati. Skillnaden som sÄdan ligger mellan elever pÄ studie-, och yrkesförberedande program, dÀr den senare gruppen har nÄgot större demokratisk kompetens. Detta vÀckte en nyfikenhet hos oss för att ta reda pÄ om orsakerna till detta kan spÄras till lÀrarnas sÀtt att undervisa i demokrati och vÀrdegrundsfrÄgor.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur samhÀllskunskapslÀrare pÄ ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande program planerar sin undervisning med anknytning till det demokratiska uppdraget/vÀrdegrunden.
Uppdragstagares immateriella rÀttigheter : RÀtten till upphovsrÀttsliga verk i upphovsrÀttens och avtalsrÀttens grÀnsland
Uppsatsen undersöker hur horisontella governancestrukturer pÄverkar olika mekanismer för metagovernance. Fokus för undersökningen Àr Eskilstuna kommun som valt att förÀndra synen pÄ styrning frÄn vertikal till horisontell, frÄn government till governance. DÄ metagovernance innebÀr indirekt och informell styrning i pÄgÄende processer studerades just en pÄgÄende process dÀr tjÀnstemÀn under nÀtverksliknande former skulle utforma en handlingsplan. Uppdraget var initierat frÄn den politiska nivÄn.Undersökningen Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första delen Àr en allmÀnt inriktad respondentundersökning som handlar om de förÀndrade strukturerna i organisationen.
Aff?rsm?ssig allm?nnytta och utanf?rskapsmotverkande policy: En kvalitativ studie av policyimplementering hos Bostadsbolaget i Hammarkullen 2018 - 2026
Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.
Performance Management : ? En kvalitativ studie av ledares upplevelser av mÄlstyrningsverktyget Performance Management
Performance Management Àr en process som syftar till att sÀkerstÀlla att alla inom en organisation arbetar i samma riktning. Detta uppnÄs genom att öka tydligheten kring organisationens strategiska mÄl samt koppla dessa till medarbetarens individuella mÄl. Vidare Àr det viktigt att kommunicera vad som förvÀntas av medarbetarna i termer av arbetsprestationer samt hur detta skall uppnÄs för att lyckas med uppdraget att minska gapet mellan medarbetares arbetsprestationer och ledningens ambitioner (Armstrong & Baron, 2005).Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka vilka erfarenheter ledare inom det multinationella telekom- och IT-företaget Logica har av att arbeta med Performance Management samt vilka delar av implementeringen som har varit lÀtta respektive svÄra att genomföra. Vidare vill jag undersöka hur organisationen ytterligare kan förstÀrka arbetet med Performance Management-processen baserat pÄ ovanstÄende.Den empiriska undersökningen har genomförts med kvalitativ metod i form av tre stycken fokusgruppintervjuer med ansatsen Experiential Focus Group. Som komplement till fokusgruppintervjuerna har analys av interna dokument som beskriver Performance Management-processen inom Logica, genomförts.Resultatet av undersökningen visar att ledarnas upplevelser av Performance Management-processen varierar beroende pÄ vilken typ av arbetsgrupp man Àr ledare för.
Hur bra kan en tv-kanal vara? - En kritisk diskussion kring SVT : s plats i det demokratiska samhÀllet
Syfte: Uppsatsens syfte Àr att blottlÀgga de antaganden som ligger bakompublic service-begreppet och de konkreta villkoren för SVT. Syftet Àrinte att utvÀrdera huruvida SVT sköter sitt public service-uppdragutan varför det överhuvudtaget finns ett public service-uppdrag ochvilka vÀrden det grundas pÄ.Problem: Vissa vÀrden som finns i public service-begreppet och dÀrmed ocksÄhos SVT, som vilken roll medier ska ha i en demokrati och om de kanförmedla sanningsenlig journalistik, problematiseras som regel inte.Varför anses SVT vara en institution som Àr trovÀrdigare Àn andra?GÄr det överhuvudtaget att erbjuda en ?public service? via televisionsom regeringen menar sig kunna göra?TillvÀgagÄngssÀtt: Denna uppsats tillÀmpar inte den traditionella uppdelningeninnehÄllandes teori, metod, analys och resultat utan diskussioner ochresonemang, teori och analys förenas kontinuerligt. Uppsatsen Àr iförsta hand teoretisk och utgÄr ifrÄn tillgÀnglig litteratur och SVT:sstyrdokument. Med detta som grund förs en kritisk diskussion kringpublic service-uppdraget och dess innebörd.Resultat: Public service existens eller icke-existens baseras i mÄngt och mycketpÄ vilken typ av samhÀlle vi vill ha.
NyanlÀnda elevers beskrivningar av sin skolsituation och sitt lÀrande
Studiens syfte har varit att undersöka hur nyanlÀnda elever upplever sin skolsituation och sitt lÀrande efter en första introduktion i förberedelseklass och sedan efter övergÄngen till ordinarie klass. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer med fyra (tre flickor och en pojke) nyanlÀnda elever i Är 4-5 gjorts. TvÄ av eleverna tillhör en mÄngkulturell skola och tvÄ av eleverna en skola dÀr majoriteten har svenska som modersmÄl. UtifrÄn ett sociokulturellt- och specialpedagogiskt perspektiv har resultatet av intervjuerna sedan analyserats.
Studien visar att de nyanlÀnda eleverna upplevde tiden i förberedelseklass som positiv. De utvecklade sitt svenska sprÄk och att kÀnde tillhörighet och gemenskap i gruppen.
Fritidshemsverksamheten : Med utgÄngspunkt i kvalitetsredovisning, resursfördelning och kompetens
Det finns en kÀnsla av att fritidshemmen stÄr utanför den övriga skolverksamheten. Fritidsverksamheten lyder under samma mÄl- och styrdokument som skolan men kÀnslan av att inte riktigt tillhöra nÄgonstans skapar funderingar kring om deras mÄluppfyllelse verkligen uppnÄs. Vi har fÄtt i uppdrag av VÀsterviks kommuns barn- och utbildningsnÀmnd att undersöka om det nationella uppdraget för fritidshemmen följs. De omrÄden som vi har valt att inrikta oss pÄ Àr kvalitetsredovisning, resursfördelning och kompetens. För att kunna ta del av vad rektorer, fritidshemspersonal och förÀldrar till barn i fritidsverksamheten anser om dessa tre olika omrÄden har vi valt att genomföra intervjuer med var och en.
Hur upplever bemanningspersonal sin psykosociala arbetsmiljö? : ? förutsÀttningar och behov av gemenskap i arbetslivet
AnstÀllda inom bemanningsbranschen trivs i regel bra men trots detta har branschen en hög personalomsÀttning. Tidigare forskning visar att de anstÀllda i mÄnga fall inte Àr nöjda med branschens förutsÀttningar för att skapa och upprÀtthÄlla sociala relationer. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur anstÀllda i bemanningsbranschen upplever sin psykosociala arbetsmiljö och Àven hur de upplever, hanterar och ser pÄ sin roll som konsult.Studien utgÄr frÄn sju intervjuer med ambulerande tjÀnstemÀn pÄ ett bemanningsföretag. Alla i undersökningsgruppen Àr kvinnor med varierande Älder, anstÀllningsform och erfarenheter av bemanningsbranschen.Resultatet visar att gemenskap över lag Àr viktig för konsulterna men hur viktigt det Àr och hur man hanterar frÄgan om gemenskap beror till störst del pÄ hur lÄngt uppdraget Àr. Vid lÄnga uppdrag Àr det lÀttare Àn vid korta att komma in i gemenskapen och det Àr ocksÄ dÄ gemenskap anses vara viktigast och har ocksÄ störst betydelse för konsulterna.
Plötsligt hör man att en elev förstÄtt! : LÀrares beskrivningar av sitt arbete med bedömning av yngre elevers lÀrande och kunskaper
Under sommaren 2008 infördes en ny reform i svensk grundskola. Den innebar att alla elever skulle fÄ skriftliga omdömen i samtliga Àmnen som de undervisades i. Reformen gav lÀrare ett utökat och delvis nytt uppdrag vad gÀllde att bedöma och skriftligt dokumentera elevers kunskaper i samtliga skolÀmnen.Tidigare studier om bedömning har företrÀdesvis fokuserats mot de Ärskurser dÀr betyg ges, frÄn mellanstadiet och upp till gymnasiet. Den hÀr uppsatsen handlar om hur lÀrare till vÄra yngsta elever i grundskolan, de som gÄr i Äk 1-3, beskriver sitt arbete med kunskapsbedömningen. Studiens syfte Àr att bidra med ökade kunskaper om lÀrares kunskapsbedömning av yngre elevers lÀrande.
FörskollÀraren i mötet med barnet : Vad som utmanar i förskolan
Syftet med studien Àr att belysa vilka beteenden i mötet med barnet som förskollÀraren finner utmanande. Fem intervjuer har genomförts pÄ fem olika förskolor. Genom en kvalitativ studie har förstÄelse för hur förskollÀraren upplever beteende som verkar utmanande bland barn ökat. Kunskap har vunnits om hur de anser att det ska hanteras samt vilket stöd förskollÀraren önskar i situationer dÀr de blir utmanade.   Resultatet har bearbetats och analyserats utifrÄn forskning och litteratur som behandlats under studiens gÄng.Respondenterna menar att ett utmanande beteende kan vara av olika karaktÀr, bland annat utagerande barn, barn som rymmer och barn som sluter sig inom sig sjÀlv.