Sök:

Sökresultat:

762 Uppsatser om Längden pć byrćuppdraget - Sida 34 av 51

SkattemÀssiga konsekvenser vid val av redovisningsnorm

Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka skattemÀssiga konsekvenser valet av redovisningsnorm kan medföra samt att faststÀlla vilken norm för varje situation som Àr mest fördelaktig ur ett skattemÀssigt perspektiv. Vi bestÀmde oss för att utgÄngspunkten för vÄr studie skulle vara RedovisningsrÄdets rekommendationer. Detta gjorde vi av flera anledningar. Framförallt Àr vÄr bedömning att deras rekommendationer ger den mest heltÀckande bilden av god redovisningssed i Sverige. BFN Àr förvisso de som har uppdraget att upprÀtthÄlla god sed, men de har inte kommit lika lÄngt i ambitionen att tÀcka in alla hÀndelser som kan ligga till grund för ett företags redovisning.

AnvÀndbarhet och hÄllbarhet pÄ webbplatser

Att synas pÄ nÀtet blir allt viktigare för smÄ företag, bÄde för att etablera sig och vidhÄlla sin kundkrets. Detta sÀtter krav pÄ att utveckla en hemsida som klarar av att möta framtida behov och krav, samtidigt som den Àr bÄde anvÀndbar och kostnadseffektiv. Eftersom smÄ företag oftast saknar resurser för att utveckla en sÄdan hemsida krÀvs det att företaget ser över olika faktorer vid utvecklingen och i mÄnga fall Àven kontaktar en konsult för att utföra uppdraget. För att kunna dra ner pÄ vissa kostnader Àr det Àven viktigt att göra vissa begrÀnsningar samt veta vad som behövs för att uppnÄ hÄllbarhet och anvÀndbara. För att kunna lyfta fram behov, begrÀnsningar och krav gjordes tre kvalitativa intervjuer pÄ ett litet företag som vill lÀgga stor vikt pÄ utvecklingen av sin nya hemsida samt en enkÀtundersökning bland studenter pÄ det systemvetenskapliga programmet vid IT-universitetet i Göteborg.

Analys av www.ltdalarna.se : underlag för vidareutveckling

Landstinget Dalarna har en webbplats som Àr tre Är gammal och som nu ska vidareutvecklas till det bÀttre och anpassas efter de behov och önskemÄl som besökarna har pÄ webbplatsen samt efter 24-timmarswebbens riktlinjer. DÀrför fick vi i uppdrag av landstinget att ta reda pÄ vad besökarna har för krav pÄ information och vad de anser om webbplatsen. Uppdraget var ocksÄ att ta reda pÄ vilka mÄlgrupperna Àr, vilken den "typiske" surfaren Àr samt att titta pÄ vad konkurrenterna, andra landsting, har pÄ sina webbplatser.I detta examensarbete har vi gjort en förÀndringsanalys, en mÄlgruppsanalys och en konkurrentanalys. För att fÄ veta vad besökarna anser om webbplatsen, vad de har för behov och önskemÄl samt för att fÄ veta vilka besökarna Àr gjordes ett webbformulÀr som lade ut pÄ webbplatsen. Vi gjorde Àven enkÀter som delades ut och utförde intervjuer.Som resultat av vÄrt examensarbete har vi kommit fram till att besökare har stora krav pÄ en webbplats.

Lagen om deklarationsombud : Öppen för tolkning

Den 1 april 2006 trĂ€dde en ny lag i kraft, lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trĂ€dde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lĂ„ng tids diskussioner i frĂ„gan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för bĂ„de dem sjĂ€lva och företagen, Ă€ven kostnaderna förvĂ€ntades minska. Ombudsförfarandet anvĂ€nds endast vid inlĂ€mning av elektroniska skattedeklarationer.Även om skattedeklarationen upprĂ€ttas och skrivs under av ombudet Ă€ndras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lĂ€mnade uppgifterna.

Entreprenörskap i fritidshemmet - Entrepreneurship in leisure time center

Abstract Titel: Entreprenörskap i fritidshem. Författare: Damian, Anca & Falih, Fatma (2014). Syftet med vÄr studie var att öka förstÄelsen för ett diffust begrepp som entreprenörskap i fritidshemmet. Detta gjorde vi genom att undersöka fritidspedagogers tolkningar av vad entreprenörskap innebÀr för deras arbete och för elevers lÀrande och utveckling i fritidshemmet. VÄrt arbete utgÄr frÄn tre frÄgestÀllningar: Hur tolkar fritidspedagoger uppdraget kring entreprenörskap i fritidshemmet som införts i LÀroplanen 2011? Hur talar fritidspedagoger om att de implementerar entreprenörskap i fritidshemmets verksamhet för att lyckas med detta uppdrag? Vilka fördelar respektive nackdelar ser fritidspedagoger med detta arbetssÀtt? För att besvara dessa frÄgor har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer som metod för vÄr undersökning.

Arbetsolyckor : Förslag för att minska riskerna vid byggnadsarbete

Denna uppsats ger ett bidrag till frÄgestÀllningen runt hur en obemannad undervattensfarkost (UUV) kan ge operationsfördelar för en konventionell ubÄt. Uppsatsen grundar sig pÄ en analys av den amerikanska flottans UUV-planer samt en operativ kommersiell undervattensfarkost (HUGIN) frÄn företaget Kongsberg i Norge. Syfte Àr att identifiera lÀmpliga förmÄgor, samt undersöka möjliga operationsfördelar med att applicera dessa pÄ en svensk ubÄt inom insatsförsvaret.MetodmÀssigt bygger uppsatsen pÄ en jÀmförelseanalys mellan en konventionell ubÄt som Àr utrustad med dessa UUV-förmÄgor och en utan, för att dÀrmed klargöra operationsfördelar. Resultatet av den genomförda analysen med fokus pÄ det internationella uppdraget ger att den slutliga helhetsjÀmförelse visar att UUV-förmÄgor som förbÀttrar ubÄtens spaningsförmÄga Àr de mest lÀmpliga att implementera. Denna inkluderar förbÀttrad lÀgesbild med framskjuten sensor, karteringsmöjligheter medförande bottennavigeringsmöjlighet, en bÀttre planering och utnyttjande av sensorer och vapen.

OBEROENDE REVISOR TillÄtna och otillÄtna verksamhetsomrÄden för revisorer

Slutsatser: Revisorn ska inför varje nytt uppdrag göra en prövning av om det föreligger hot mot hans eller hennes oberoende, enligt analysmodellen. Föreligger hot skall motĂ„tgĂ€rder vidtas. Är detta inte möjligt eller inte kan anses tillrĂ€ckligt, sĂ„ ska uppdraget avböjas. De verksamheter som revisorn fĂ„r Ă€gna sig Ă„t Ă€r revisionsverksamhet, verksamhet med naturligt samband och i vissa fall Ă€ven sidoverksamhet. Verksamhet med naturligt samband Ă€r sĂ„dan verksamhet som ryms inom revisorns kĂ€rnkompetens.Trots att inga förbud lĂ€ngre finns i lagen, sĂ„ Ă€r vissa verksamheter inte tillĂ„tna.

SprÄksyn i förskolans observationsmaterial - LUS, RUS och TRAS ur ett första- och andrasprÄksperspektiv

Studiens syfte var att undersöka observationsmaterialen LÀsutvecklingsschema (Allard, Rudqvist & Sundblad, 2001), Relationsutvecklingsschema (Erixon et al. 2007) och Tidig registrering av sprÄkutveckling (Espenakk et al. 2013) i förhÄllande till vad Lpfö98/10 tillskriver uppdraget. Genom att anvÀnda en kvalitativ innehÄllsanalys, med frÀmsta fokus pÄ observationspunkterna, var avsikten att synliggöra vilken sprÄksyn som konstrueras i materialen ur ett en- och flersprÄkigt perspektiv. Genom att anvÀnda Vallberg Roth och MÄnssons (2010) didaktiska frÄgor undersöktes materialet utifrÄn vem som bedömn, vad för nÄgot som ska bedömas och varför detta bör ske. Det sociokulturella perspektivet har agerat teoretisk ram för analysen.

Produktions- och planeringssvÄrigheter inom entreprenader

Som slutdel inom utbildningsprogrammet ?Arbetsledning inom bygg och anlÀggning? ingÄr kursen verksamhetsförlagd utbildning. Kursen handlar om ett praktiskt lÀrande inom ett mark-, byggentreprenadföretag. De viktigaste uppgifter som kursen omfattar Àr en analytisk undersökning om företagens sÀtt att utföra nya projekten, deltagande vid förberedande och utförande delen. Som ett resultat av undersökningen skulle en rapport skrivas dÀr ett problem skulle lokaliseras och eventuella förbÀttringar föreslÄs.

Syskonkontakten Àr viktig men? ? En kvalitativ studie av familjehemsförÀldrars syn pÄ de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska syskon

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur familjehemsförÀldrar upplever och hanterar de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska syskon. Fokus ligger pÄ kontakten med syskon som Àr placerade i andra familjehem men Àven kontakten med syskon som inte Àr placerade berörs i viss mÄn. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med familjehemsförÀldrar som har skilda erfarenheter pÄ omrÄdet. Uppsatsen behandlar vilket upplevt ansvar familjehemsförÀldrarna har för att upprÀtthÄlla syskonkontakterna, hur de agerar för att upprÀtthÄlla dem, vilka hinder som kan finnas i denna del av uppdraget, hur de ser pÄ syskon som fenomen och pÄ specifika syskonrelationer samt hur de upplever det stöd och den handledning som de fÄr av familjehemssekreterarna.Vi har analyserat vÄr empiri utifrÄn symbolisk interaktionism, rollteori, socialkonstruktionism samt kognitiva strukturer. Vi fann att mÄnga olika faktorer pÄverkade hur familjehemsförÀldrarna upplevde och hanterade barnets syskonkontakter.

Finns det verkligen mikroorganismer i kaveldun? En Àmnesfördjupning- en lÀroprocess

Metan Àr en vÀxthuseffektpÄverkande gas. Eftersom dess koncentration ökar i atmosfÀren ingÄr den i ett stort framtida, globalt miljöproblem. I uppdraget som lÀrare stÄr att elever ska göras medvetna kring de processer som pÄverkar deras miljö. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att fördjupa vÄra Àmneskunskaper i och kring de processer som pÄverkar vÄr miljö. Detta för att göra ndervisningen mer intressant och för att kunna leda eleverna mot en kunskapsutveckling i ett Àmne som Àr högst aktuellt.

Automatisk lÄsanordning för hissar : - Konstruktion och tillverkning av ett dörrlÄs

JÀrn och Metall Àr en liten aktör inom hissbranschen och vill etablera sig som leverantör av reservdelar och utrustning till modernisering av hissar. DÀrför vill företaget bredda sitt utbud av produkter, för att i större utstrÀckning kunna erbjuda helhetslösningar för modernisering. I nulÀget ingÄr inte ett dörrlÄs i produktutbudet. DÀrför bestÀmde sig JÀrn och Metall att utveckla ett nytt dörrlÄs till hissar nÀr deras största kund Kone AB visade intresse för detta. Uppdraget att ta fram ett dörrlÄs föranledde examensarbetet i rapporten.

Skolans demokratiska uppdrag

I denna tolkande studie undersöks samhÀllskunskapslÀrares förstÄelse och tolkning av skolans demokratiska uppdrag pÄ gymnasieskolan. Styrdokumenten sÄsom skollag, lÀroplaner och kursplaner i samhÀllskunskap ÄlÀgger skolan ett demokratiskt uppdrag, men beskriver inte hur detta ska omsÀttas i praktiken. Genom abduktion som metodologisk utgÄngspunkt analyseras ett empiriskt material, som utgörs av kvalitativa intervjuer angÄende tolkningar hur detta uppdrag kan omsÀttas. Detta material och skolans styrdokument sammanvÀvs i en analys med demokratiteori och tidigare forskning. Analysen och resultatet tyder pÄ att de fem intervjuade samhÀllskunskapslÀrarna har en tendens att tolka demokrati i en skolkontext och vÀrdegrundarbete i termer av organisationsproblematik.

PÄföljdsval vid smuggling av skjutvapen. Domares beaktande vid beslut om pÄföljd.

Bakgrund: Illegala skjutvapen anses vara ett vÀxande problem och dÀrför har politiker och myndigheter vidtagit olika ÄtgÀrder för att minska mÀngden av dessa vapen i samhÀllet. Bland annat gav Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen och Tullverket i uppdrag att minska införseln av illegala skjutvapen till Sverige. Tullverket har lagt ner stora resurser för att lyckas med det tilldelade uppdraget och det har skapats en kÀnsla av frustration hos myndighetens anstÀllda nÀr deras hÄrda arbete inte ger det utfall som efterstrÀvas. Tullverket upplever att domare vÀljer pÄföljder som ligger i den nedre delen av straffskalan eller avskrivs. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka domslut som rör smuggling av skjutvapen och konstatera vilka faktorer som domare lÀgger störst vikt vid nÀr val av pÄföljd görs. Metod: Metoden som anvÀnts för att uppnÄ syftet Àr en kvantitativ innehÄllsanalys. Resultat: Det framkomna resultatet visar pÄ att de faktorer som domare frÀmst beaktar vid val av pÄföljd för smuggling av skjutvapen Àr den Ätalades Älder, vilken typ av vapen det rör sig om, vilken mÀngd vapen det rör sig om, vapnets farlighet, sociala omstÀndigheter och den Ätalades kriminella vÀrderingar. Dock Àr pÄverkansnivÄn av dessa faktorer fortfarande okÀnda och bör studeras nÀrmre.

Public service och tvÄsprÄkigheten : en studie av tablÄutvecklingen i Finlands Svenska Television (FST) 1986-2011

Det politiska uppdraget för Public Service Broadcasting (PSB) i Finland Àr att bedriva programverksamhet som erbjuder ett mÄngsidigt utbud av fakta, Äsikter och diskussion samt utveckla inhemsk konst, kultur och stimulerande underhÄllning. Yle ska behandla den finsksprÄkiga och den svensksprÄkiga befolkningen pÄ lika grunder. Under mÄnga Är samsÀnde Yles svenska och finska verksamhet. Först 2001 fick de svensksprÄkiga programmen en egen kanal, FST5 och frÄn den 1 september 2011 delar Sveriges Televisions utlandskanal SVT World kanalplats med FST5. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur det svensksprÄkiga programutbudet i Yle utvecklats mellan 1986 och 2011 med utgÄngspunkt frÄn public serviceuppdraget.

<- FöregÄende sida 34 NÀsta sida ->