Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillÀmpad organisationsform pÄ dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling Àr dÀrför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) Àr en metod framstÀlld för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvÀrderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts pÄ tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förÀndringar skett i grupperna. Resultaten visade inte pÄ nÄgra större signifikanta förÀndringar i gruppernas fasutveckling.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om det pÄ förskolan förekommer nÄgot matematiskt lÀrande i byggrummet och i sÄ fall vilket matematiskt lÀrande som sker. Avsikten var ocksÄ att undersöka vad miljön, materialet och pedagogen har för betydelse för barns matematiska lÀrande. Undersökning genomfördes pÄ en förskola med hjÀlp av observationer. Det som observerades var de barn och pedagoger som befann sig i byggrummet och Àven miljön och vilket material som fanns tillgÀngligt. Resultatet visar att barnen anvÀnder mÄnga matematiska begrepp som t.ex.

Syftet med denna studie Àr att se huruvida en verksamhets skolkoder uppfattas och pÄverkar lÀrare-elevrelationen. UtifrÄn ett sociopsykologiskt/kulturellt perspektiv sÄ undersöks lÀrare och elevers relation utifrÄn kontextuella ramar. Studien har sitt avstamp i argumentationer för hur relationen mellan lÀrare och elev i dagens klassrum Àr av stor vikt i frÀmjandet av personlig utveckling. LÀrare och elevers relationsbygge Àr en dynamisk process som stÀndigt testas i det direkta mötet. Det handlar om hur överenskomna regler skapas genom sociala band mellan olika individer och hur man förhÄller sig till den andre och kollektivet utifrÄn dessa regler.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka lösningsstrategier i subtraktion som elever i Ärskurs fyra och sex anvÀnder sig av, vilka framsteg eleverna gör frÄn Ärskurs fyra till sex och vilka typer av fel som elever i de bÄda Ärskurserna gör. Tre metoder har valts för att studera syftet. Dessa tre metoder Àr elev- och lÀrarintervju, grupptest och lÀromedelsanalys. Dessa tre metoder ska tillsammans komplettera varandra och ge en allsidig bild av syftet.Resultaten i denna studie pekar pÄ att eleverna anvÀnder sig av flera olika strategier nÀr de rÀknar subtraktion. Strategierna Àr effektiva i varierande grad.

Personer som drabbats av stroke fÄr ofta komplikationer som Àr av sÄvÀl fysisk som psykisk karaktÀr. Sjukdomen Àr en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och Àr mycket resurskrÀvande. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av att leva med stroke. En kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes och resulterade i fyra kategorier: situationen pÄverkas av andra, egna resurser för att hantera sin situation, förÀndrad sjÀlvuppfattning samt begrÀnsningar leder till frustration och nedstÀmdhet. Resultatet visade att personernas situation pÄverkades av vilket stöd de kÀnde frÄn de nÀrstÄende och de egna resurserna som de hade.

Titel: VĂ€gen till toppen; Vilka faktorer har betydelse för att nĂ„ en ledarposition?NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomiFörfattare: Ida Backman & Victoria KurtHandledare: Stig SörlingDatum: 2012 - MajSyfte: Syftet med detta examensarbete Ă€r att belysa faktorer som har betydelse för att nĂ„ ledande positioner inom företag och organisationer. Finns det exempelvis nĂ„got samband mellan personer med ledarposition vad gĂ€ller personliga egenskaper och utbildning? Är det nĂ„got som Ă€r medfött hos ledaren och Ă€r en del av dennes karaktĂ€r, eller nĂ„got mĂ€nniskan kan lĂ€ra sig att utveckla? VĂ„r strĂ€van Ă€r att belysa olika metoder, utbildningar och bearbetade strategier/teorier som kan bidra till att en person lyckas gĂ„ lĂ„ngt som ledare. Finns det nĂ„got recept att följa eller beror det helt pĂ„ slumpen? Eller Ă€r det kanske sĂ„ att mĂ€nniskan under uppvĂ€xten formas till en framgĂ„ngsrik ledare?Metod: Studien bygger pĂ„ ett hermeneutiskt synsĂ€tt och vi anvĂ€nder vĂ„ra tankar och intryck vi fĂ„r tillsammans med den kunskap vi har för att förstĂ„ och tolka det vi studerar.

Arbetet i den hÀr rapporten har koncentrerats pÄ att ta fram vad som i nulÀget Àr gÀllande rÀtt i strandskyddsbestÀmmelserna. Vi har anvÀnt oss av en vanlig juridisk metod och mest studerat lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Vi har inte velat lÀgga alltför stor vikt vid kÀllor som tillkommit innan Är 2009 eftersom de regler som nu finns till stor del har förÀndrat utseendet pÄ lagrummen. Vi har undersökt hur det Àr tÀnkt att beslutande myndigheter ska arbeta med dessa frÄgor och hur strandskyddsfrÄgorna har skötts innan lagÀndringarna infördes. Vi kan konstatera att den Àndrade lagstiftningen kommit att innebÀra vissa förbÀttringar i strandskyddsarbetet i och med samordningen mellan Miljöbalken och Plan- och bygglagen.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka om och hur barn anvÀnder sig av matematiska begrepp i den fria byggleken samt om pedagogen och miljön har nÄgon betydelse för lÀrandet av matematiska begrepp. Undersökningen gjordes pÄ tvÄ förskolor pÄ olika platser i landet. Vi valde observationer som undersökningsmetod. Observationerna genomfördes bÄde nÀr en pedagog deltog och nÀr den inte deltog i byggleken. Vi uppmÀrksammade att barnen anvÀnde sig av matematiska begrepp som stor, lÄng, hög, i, uppe, triangel, cirkel samt rÀkneord frÄn 1-16.

Grundtanken med fysik Àr att den ska anvÀndas för att förklara omvÀrlden. Vi upplever att det i skolans fysikundervisning ofta lÀggs större vikt vid att tillÀmpa formler Àn vid att förstÄ sjÀlva fysiken. I den hÀr undersökningen fokuseras dÀrför elevers förstÄelse för fysikaliska fenomen de möter i sin direkta vardag.En klass gymnasietvÄor pÄ det naturvetenskapliga programmet fick skriftligt förklara fem fysikaliska vardagsfenomen, dÀr teorin behandlats i Fysik A. Svaren kategoriserades och kategorierna ordnades dÀrefter hierarkiskt efter hur vÀl de överensstÀmde med den vetenskapliga förklaringen. Eleverna behövde inte anvÀnda vetenskapliga begrepp utan resonemanget var avgörande för kategoriseringen.UtifrÄn resultaten drogs slutsatsen att de allra flesta eleverna gav ett svar inom rÀtt teoriavsnitt medan endast ett fÄtal elever visade pÄ full förstÄelse.

UtifrÄn ett kvalitativt perspektiv har vi undersökt hur ledare i Norrköping upplever sig sjÀlva i sin roll och hur kommunikation anvÀnds som verktyg i ledarskapet. Studien har genomförts som examensarbete vid institutionen för Konst, kommunikation och lÀrande inom vetenskapsdisciplinen Pedagogik. DÄ vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats har det varit av stor vikt att förhÄlla oss objektivt gentemot de sex informanter som deltagit i vÄr studie. Resultatet visar att ledarskap Àr ett komplext fenomen och gÄr dÀrför inte att koppla till en tydlig ledarroll. Ledarskapet Àr beroende av individens egenskaper och hur de tillÀmpas i ledarskapet.

För att kunna tillgodose turismindustrins strÀvan efter tillvÀxt, utan att Àventyra morgondagens resenÀrers möjlighet att resa, Àr det av stor vikt att massturismbranschen anammar en hÄllbar utveckling. Researrangören kan ta sitt ansvar för detta genom att implementera en hÄllbarhetsstrategi. FrÄgan Àr vilka svÄrigheter eller begrÀnsningar en researrangör möter och vilka förutsÀttningar och möjligheter som finns för att dessa riktlinjer ska kunna realiseras i researrangörens verksamhet pÄ en destination. Syftet med denna uppsats Àr att ur ett ledningsperspektiv identifiera och analysera kritiska punkter vid implementerandet av hÄllbarhetsstrategier för researrangörer.VÄr undersökning visar att det finns kritiska omrÄden för researrangörens implementerande av en hÄllbarhetsstrategi inom omrÄdena miljö & kultur, samarbete och information & kommunikation. Vissa beror pÄ Apollos verksamhetsutformning, andra beror pÄ massturismens karaktÀr och en del Àr kopplade till förhÄllanden och förutsÀttningar pÄ destinationen Gran Canaria..

Hur platser marknadsför sig, det vill sÀga deras platsmarknadsföringsstrategier blir allt mer centrala för dess framtida utveckling, den plats som kan erbjuda bÀst förutsÀttningar samt kommunicerar detta pÄ rÀtt sÀtt fÄr en konkurrensfördel. RÀtt strategier och kommunikation kommer i allt högre grad kunna attrahera och bibehÄlla företag samt investeringar, locka nya resenÀrer, invÄnare samt utöka platsens exportmarknad. Det Àr dÀrför av stor vikt att platser finner klara, kreativa lösningar för att bli konkurrenskraftiga och bibehÄlla denna konkurrensfördel.Att ha en god utveckling Àr ingenting som Àr konstant och sjÀlvklart, utan det krÀvs aktiva insatser. Det rÄder ett hÄrt darwinistisk klimat- dÀr det kommer att finnas bÄde vinnare och förlorare, de platser som behÀrskar tekniken samt har resurserna att genomföra platsmarknadsföringsinsatser kommer i högre grad att lyckas Àn de platser som vÀntar och avvaktar pÄ bÀttre tider..

Syftet med min undersökning var att undersöka Esther Ellqvists situation att verka som kvinnlig konstnÀr kring sekelskiftet 1900. Jag har utgÄtt frÄn ett genusperspektiv och med hjÀlp av litteratur och brev frÄn brevsamlingen pÄ Jönköpings lÀns museum har jag övergripande försökt kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna. Med hjÀlp av mitt material har jag studerat henne i en samhÀllelig kontext.Jag har undersökt hur hennes uppvÀxt och sociala kapital pÄverkat hennes situation.Med hjÀlp av Pierre Bourdieus teori om socialt kapital och genom att kartlÀgga hennes liv som konstnÀr och kvinna i samhÀllet i Sverige runt sekelskiftet 1900, har jag funnit aspekter som pÄverkat Esthers förutsÀttningar att som kvinna nÄ framgÄng inom det konstnÀrliga fÀltet. De rÄdande konventionerna om hur en gift kvinna, Àven ogift, förvÀntades vara och sysselsÀtta sig tycks till viss del ha hindrat henne. I breven har jag Àven funnit en osÀkerhet och tveksamhet frÄn henne sjÀlv angÄende sitt konstutövande.Esther Ellqvist föddes 1880 pÄ landsbygden i SkÄne.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilken attityd lÀrare har till utomhuspedagogik generellt och specifikt, samt vilket syfte lÀrare har med ett besök pÄ ett Science Center i detta fall SEA-U. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilken attityd pedagogerna pÄ SEA-U har till utomhuspedagogik, samt vilket syfte de har med sin verksamhet. Det Àr en kvalitativ undersökning med intervju och observation som metod. Resultatet Àr analyserat med hjÀlp av fenomenografiska ansatser. Under studien kom det fram att SEA-U pedagogerna PÀr och Martin anser att platsens och sinnenas betydelse för lÀrande Àr av stor vikt i utomhuspedagogik.

Föreliggande examensarbetes syfte Àr att belysa fem utvalda matematiklÀrares sÀtt att se pÄ planeringen av sin undervisning, samt att se vilken roll kursplanen spelar i lÀrarnas planering. Arbetet baseras pÄ en intervjustudie som Àr utförd pÄ grundskolans senare del. Av lÀrarnas beskrivningar i intervjuerna att döma sÄ planerar de ganska likt varandra. LÀrarnas planering utgÄr frÀmst ifrÄn lÀroboken, de ger ocksÄ uttryck för, i sin beskrivning, att eleverna Àr en viktig utgÄngspunkt för planeringen. LÀrarna anvÀnder inte kursplanen som ett direkt underlag för planeringen, men de ser lÀroboken som en förlÀngning av kursplanen och pÄ sÄ sÀtt menar de att undervisningen tillgodoser kursplanens mÄl.