Denna undersöknings syfte Àr att redogöra för den finlandssvenska satirens skildring av sprÄkstriden i Finland under mellankrigstiden. HuvudkÀllan för detta ÀndamÄl Àr skÀmttidningen Garm som innehar en unik position i den finska skÀmtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens ÄrgÄngar frÄn perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frÄgan: ?Hur representeras sprÄkstriden i relation till finlandssvensken??. Det lÀggs vikt pÄ vilken typ av samtidsfrÄgor som uttryckligen Àr relaterade till aktuella hÀndelser rörande sprÄkstriden, hur Àktfinskheten och finsk nationalism representeras och hur sprÄkliga skillnader skildras.

De senaste fem decennierna har vÀrldens marknader förÀndrats drastiskt och utbudet har vuxit till attvara större Àn efterfrÄgan. Med en dylik förÀndring Àr det nödvÀndigt att profilera företagen ocherbjuda nÄgot unikt till kunderna. LÄga priser Àr en vanlig taktik men pressar ner marginalerna sÄlÄngt att det endast Àr lönsamt vid höga volymer Vid denna typ av produktion Àr kalkylering avyttersta vikt. En annan Àr att erbjuda ett nÀrmare samarbete samt att Äta sig ansvar för en kundsrÀkning. Dessa tjÀnster möjliggör en stor valfrihet i specialisering och har visat sig leda till förbÀttradlönsamhet.Den grafiska industrin har en historia av produktion som primÀrt mÄlet med investeringar ihögvolymproduktion varefter tekniken har tillÄtit.

Resandet i Europa prognostiseras att öka med 2,3 procent varje Är fram till Är 2030. Den svenska turismnÀringen tros ha stora möjligheter att ta del av ökningen. De norrbottniska lokaltidningarna har under det senaste Äret rapporterat om nyetableringar inom hotell- och restaurangbranschen. Eftersom bÄde konkurrensen och gÀstnÀtterna ökar i Norrbotten ligger större vikt vid att erbjuda rÀtt koncept till rÀtt pris.Vi ser att starka ledare som Steve Jobs hos Apple och Dave Horton hos Hilton Hotels & Resorts har visat pÄ starkt engagemang, gediget arbete och mÄlmedvetenhet. De har ocksÄ vÄgat ta risker samtidigt som de varit lyhörda gentemot marknaden.

I denna designstudie överges dagens syn pÄ e-postmedierad kommunikation som en linjÀr process. Bilden som linjÀra modeller ger av verkligheten Àr alldeles för generaliserad. Kommunikationsmodeller idag bortser frÄn eller lÀgger minimal vikt pÄ aspekter som Àr av betydande roll för hela kommunikationsprocessen. Syftet med denna designstudie Àr att utforma och evaluera en kommunikationsmodell som ska ligga till grund för analysering av e-postkommunikation. Modellen bygger pÄ existerande teorier frÄn kommunikationsvetenskapen och har modifierats med fenomen och aspekter som gör att den pÄ ett realistiskt sÀtt speglar en verklig kommunikationsprocess.

Denna kvalitativa studie undersöker hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i kursen Bild i gymnasieskolan. I mÄlen för kursen Bild stÄr det klart och tydligt att eleverna skall ha kunskaper i analys och tolkning av olika bilder. Jag har inte funnit nÄgon tidigare forskning om hur bildlÀrare arbetar med bildanalys i bildundervisning överhuvudtaget och anser det vara av vikt att undersöka hur mÄlen realiseras ute pÄ skolorna. De metoder som anvÀnds Àr litteraturstudier och strukturerade intervjuer med bildlÀrare verksamma vid det estetiska programmet. Studien visar pÄ att det finns sÄvÀl likheter som skillnader i hur bildanalys brukas i bildundervisningen.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur lÀrosÀten arbetar med att föra in digitala lÀrresurser som en integrerad del i den nya lÀrarutbildningen, enligt den Digitala agenda som lades fram av regeringen 2011. Studien undersöker hur bÄde lÀrarutbildare och lÀrarstudenter fÄr kompetenshöjning i digitala lÀrresurser. För att uppnÄ syftet har en kvalitativ studie genomförts genom telefonintervjuer med Ätta personer med inblick i lÀrosÀtenas strategier och tankar kring digitaliseringen av den nya lÀrarutbildningen. Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en strÀvan hos lÀrosÀtena att höja den digitala kompetensen hos bÄde lÀrarstudenter och lÀrarutbildare men det finns en tröghet i progressionen bÄde organisationsmÀssigt och personalmÀssigt. Slutsatsen Àr att det krÀvs en tydlig strategi och styrning i digitaliseringsarbetet och samtidigt lÀgga stor vikt vid att bygga upp en medvetenhet om de digitala lÀrresursernas möjligheter..

Syfte: Att studera och analysera hur implementeringen av balanserat styrkort gÄr till i tvÄ verksamheter med avseende pÄ information, dialog och delaktighet. Metod: Vi har anvÀnt oss av semistandardiserade personliga intervjuer pÄ lednings-, facklig och individnivÄ, i tvÄ tillverkande företag. Det material som vi erhÄllit ligger till grund för vÄr analys och vÄra slutsatser som vi har arbetat med utifrÄn vÄr problemdiskussion. Slutsatser: I de tvÄ tillverkande företagen vi studerade lades ingen vikt vid delaktigheten hos de anstÀllda vid införandet av balanserat styrkort. Bristen pÄ delaktighet skapade dÄlig eller ingen acceptans till förÀndringen. Detta i sin tur minskade engagemanget och motivationen hos de anstÀllda och resultatet blev inte det ledningen förvÀntade sig.

MÄnga framgÄngsrika e-tjÀnsteföretag har startats utan riskkapital. Entreprenören vÀljer i det fallet att begrÀnsa sin budget mot att kunna behÄlla en mycket hög grad av sjÀlvbestÀmmande. Detta skapar givetvis en begrÀnsning för företagens marknadsföring och tvingar fram en kostnadsmedvetenhet som annars ibland saknats inom dotcom-branschen, sÀrskilt före bubblan. I uppsatsen har vi genomfört en multipel fallstudie pÄ tre tjÀnsteföretag endast verksamma pÄ Internet som samtliga Àr entreprenörsledda och startade efter Är 2000 med mindre eget kapital Àn en halv miljon kronor. Samtliga företagen visar vinst.

Under vÄra praktikperioder har vi sett barn som visat tecken pÄ stress. DÀrför ville vi studera hur ett stressförebyggande arbete med hjÀlp av avslappningsövningar kunde ge pedagogiska vinster i skolarbetet. De pedagogiska vinsterna var i form av trygghet, sjÀlvförtroende och lust att lÀra. Genom avslappningsövningar vid sex olika tillfÀllen, observationer och utvÀrdering med barnen har vi fÄtt ett resultat. Resultatet visar att barnen upplever pedagogiska vinster helt annorlunda Àn vi gjort.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagogen kan arbeta förberedande, nÀr nÄgot intrÀffar och efter arbetet med elever i sorgearbetet i anslutning till ett dödsfall. Det Àr viktigt att redan vid tidig Älder att börja prata om döden och vad den innebÀr, för att eleverna ska fÄ en förstÄelse och kunna bearbeta och hantera sorg bÀttre.Avsikten med undersökningen var att genom en enkÀtundersökning fÄ reda pÄ i vilken omfattning sorg och död behandlas i klassrummet och i vilken utstrÀckning handlingsplaner följs och anvÀnds. För att fÄ en djupare förstÄelse av hur pedagoger arbetade gjordes Àven individuella intervjuer. Undersökningen visar att alla berörda skolor har en handlingsplan men fÄ pedagoger anvÀnde sig av den. Det framgÄr Àven att pedagogers arbete med sorg förekommer endast vid enstaka tillfÀllen, de lÀgger inte nÄgon vikt vid förarbete kring sorg..

Tryckta Texturer ? FÀrgade Floder, Àr ett lekfullt undersökande i hur man kan skapa mönster med illusioner av struktur pÄ textil. Inspiration till projektet hÀmtas i vattnets böljande former, dess fÀrgskiftningar och blanka yta. UtifrÄn temat vatten och vattenföroreningar tillverkas inspirationscollage som blir referens till val av fÀrger och mönster. Stort vikt och tid lÀggs i det hÀr arbetet pÄ skissande och att hitta passande skisstekniker.

SammanfattningEffekten av styrketrÀning och energiunderskott pÄ viktminskning hos nybörjarmotionÀrer.Till dagens datum rÄder ingen strategi för hur fettförlusten kan maximeras och muskelförlusten minimeras (Katzeff et al, 1995). Lockwood (2008) visar att 50 % av individer som endast anvÀnder kostrestriktioner ÄterfÄr sin ursprungliga vikt igen. Kraemer & Ratamess (2008) visar att regelbunden trÀning som involverar stora som smÄ muskelgrupper i samma pass frigör mest anabola hormoner. Muskler offras av kroppen eftersom de tar energi och de kan ge energi via glukoneogenes för att ex. jaga byten.

Olyckor Ă€r ofta resultatet av en mĂ€ngd processer dĂ€r teknik, mĂ€nniskor och organisatoriska förhĂ„llanden samverkat pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att följden blivit en negativ hĂ€ndelseutveckling. Teorier gör gĂ€llande att en haveriutredares mentala förestĂ€llningar eller olycksmodeller har betydelse för hur ett sĂ„dant förlopp kan analyseras och förstĂ„s. En teori hĂ€vdar att sĂ€kerhetskultur som begrepp potentiellt skulle kunna kopplas till olycksmodeller för att bĂ€ttre kunna förstĂ„ utvecklingen av vissa hĂ€ndelseförlopp.Statens Haverikommission undersöker olyckor och tillbud frĂ€mst inom domĂ€nerna flyg, sjöfart, spĂ„rbunden trafik samt militĂ€r verksamhet. Även andra allvarliga olyckor inom andra domĂ€ner utreds i vissa fall. Huvudsyftet med haveriutredningarna Ă€r att förbĂ€ttra sĂ€kerheten genom att undersöka vad som har hĂ€nt, varför det har hĂ€nt och vad som kan göras för att förebygga att liknande hĂ€ndelser intrĂ€ffar igen.

Detta arbete har för avsikt att beskriva vad en inlÀrningsstil Àr utifrÄn Dunn och Prashnigs modell.LÀrandet delas upp i olika omrÄden dÀr detta arbete lagt sÀrskild vikt vid den fysiska miljöns betydelse. Jag har tagit upp tre etablerade pedagoger Dewey, Bruner och Skinner och deras syn pÄ inlÀrning. Detta för att se om det Dunn och Prashnig talar om Àr nÄgot som Àven tidigare uppmÀrksammats som viktiga faktorer vid lÀrande.Arbetet undersöker hur eleverna sjÀlva tror att de lÀr sig bÀst. DÀr fann jag bl.a. att det fanns ett behov av att röra pÄ sig, att Àta och dricka under arbetet och att mÄnga föresprÄkade ett svalt klassrum.

Studiens syfte Àr att undersöka könsmönster i förskolan och pedagogers tankar kring genus, bland barn i Äldern tre till fem Är. Leken Àr viktig för barns utveckling och lÀrande, och förskolan ska arbeta för att motverka de traditionella könsmönster som finns i samhÀllet. DÀrför Àr det av stor vikt att pedagoger vet hur de förhÄller sig till pojkar och flickors lek. I resultatet presenteras utfallet av observationer och intervjuer gjorda pÄ en förskola i nordöstra SkÄne. Resultatet visar att pedagogerna pÄ denna förskola tycks ha kommit lÄngt i arbetet för att motverka traditionella könsmönster.