Syftet med denna studie var att belysa om avdelningarna inom SiS arbetar med klientens sociala nÀtverk i behandlingsarbetet och i sÄ fall hur. Skillnader i hur det arbetas mellan sÀrskilda ungdomshem och LVM-hem kom Àven att belysas. Studien omfattar 76 avdelningar, dÀr en respondent representerar en avdelning. Studiens tillvÀgagÄngssÀtt var en kvantitativ metod dÀr webbaseradeenkÀter och strukturerade intervjuer genomfördes för att samla in data. Resultatet visade att majoriteten arbetar med nÄgon form av nÀtverksorienterat arbete tillsammans med sina klienter.

En Trailer Àr en kort förhandstitt pÄ en kommande film, TV-serie eller spel och en Teaser Trailer Àr en kortare form av Trailer. Dess avsikt Àr att berÀtta om den kommande produkten och vÀcka intresse hos publiken. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur datorgrafik kan anvÀndas vid skapandet av en Teaser Trailer, dÀr vikt lÀggs pÄ att förmedla en films stÀmning och genre samt vÀcka ett intresse hos publiken. UtifrÄn litteraturstudier och fallstudier har kunskap inhÀmtats om vilka metoder som anvÀnds vid skapandet av Teaser Trailers och sedan har dessa tillÀmpats med hjÀlp av kunskaper tillgodogjorda under utbildningen. Detta resulterade i en konkret Teaser Trailer för en fiktiv film..

Uppsatsen gör en första ansats till redogörelse för smygteknikens taktiska implikationer.Vilka möjligheter finns med smygtekniken mot en kvalificerad motstÄndare under vÀpnad strid? Detta koncentreras till tre olika omrÄden: duellstrid, underrÀttelseinhÀmtning och vilseledning. Med avstamp i flottans gamla reglemente, TRFL, via litteratur i Àmnet, och slutligen med intervjuer dras slutsatser pÄ huruvida sjötaktiken pÄverkats, eller kan pÄverkas av signaturanpassningen.Slutsatserna Àr, förutom att fortsatt forskning behövs pÄ omrÄdet, att det Àr av största vikt att fartygschef har adekvata beslutsunderlag angÄende fartygets signaturer, och att signaturanpassningen, rÀtt nyttjad, ger taktiska fördelar..

Syftet med studien Àr att undersöka hur socialt arbete i en internationell kontext formas efter kulturer och hur detta kommer till uttryck. Vidare Àmnar studien ta reda pÄ hur socialarbetare sjÀlva ger uttryck för kulturell kompetens samt vilka element som gagnar respektive försvÄrar det internationella sociala arbetet. Studien har en kvalitativ ansats dÀr semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra kvinnliga respondenter. Databearbetningen gjordes genom tematisering dÀr tre huvudteman framkom, kulturell anpassning, kulturell kompetens och svÄrigheter, möjligheter och dilemman. I resultatet framkommer att samtliga respondenter ger uttryck för en kulturell anpassning i det internationella sociala arbetet.

Introduktion: Det Àr av största vikt att patienter som vÄrdas pÄ fel vÄrdnivÄ upptÀcks och tas omhand sÄ tidigt som möjligt för att förhindra försÀmring och risk för död. Ett led i detta Àrinförandet av Mobila intensivvÄrdsgrupper (MIG), som kan tillkallas till vÄrdavdelning utifrÄn vissa kriterier, för att göra en bedömning av patienten. Studier har visat att MIG inte kontaktas i tillrÀcklig utstrÀckning. Ett bra samarbete mellan MIG och vÄrdavdelning Àr av vikt för att MIG-konceptet skall fungera och i förlÀngningen frÀmja patientsÀkerheten.Syfte: Att beskriva allmÀnsjuksköterskors upplevelse av hur mötet med Mobil intensivvÄrdsgrupp fungerar, med fokus pÄ samarbete och bemötande.Metod: Kvalitativ ansats. Djupintervjuer med fyra sjuksköterskor pÄ vÄrdavdelning.

Cancerpatienternas upplevelse av möten med vÄrdpersonal under sjukdom pÄverkar patienterna pÄ olika sÀtt. Syftet med denna studie var att beskriva cancerpatienters upplevelser av mötet med vÄrdpersonal. TvÄ sjÀlvbiografier har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. Narrativerna lÀstes i tvÄ omgÄngar och sedan extraherades textenheter som kategoriserades i flera steg. Kategoriseringen resulterade i fyra slutkategorier.

Det kommer hela tiden nya rön kring barns utveckling och lÀrande och nÄgot som ligger i tiden Àr att barn lÀr sig nya saker och utvecklas genom samspel och i kommunikation med andra. Ett annat aktuellt Àmne Àr att vi lever i en bildvÀrld och att barnen stÀndigt exponeras för nya bilder och synintryck. Det Àr dÀrför av stor vikt att pedagogen för en dialog med barnen kring deras bilder sÄ att de kan lÀra sig att tolka egna och andras bilder, samt att anvÀnda bilden som ett uttrycksmedel. I samspel med kamrater och pedagoger kan barnet fÄ syn pÄ sitt eget bildskapande. I denna uppsatsen undersöker vi hur man ser pÄ barns bildskapande inom montessoripedagogiken och hur man arbetar med bildskapande med tanke pÄ att pedagogiken Àr 100Är.

Vid utformningen av ett belöningssystem kopplat till Balanced Scorecard finns en mÀngd faktorer att beakta. Att kommunikationen fungerar bÄde uppÄt och nedÄt i hierarkin Àr av yttersta vikt. För att fÄ en tydlig koppling förordar vi att de bonusgrundande mÄtten Àr kopplade till respektive enhets scorecard. För att de anstÀllda ska motiveras krÀvs det en tydlig koppling mellan prestation och utfallande av belöning. För att fÄ ett balanserat belöningssystem ska de bonusgrundande mÄtten vara tagna frÄn de olika perspektiven i Balanced Scorecard.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ vilken vikt pedagoger inom förskoleverksamheten lÀgger vid höglÀsning. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer. I arbetet redovisas tio pedagogers beskrivning kring syftet med höglÀsning och hur den tillÀmpas i verksamheten. Resultatet visade att alla pedagoger sÄg höglÀsning som nÄgot betydelsefullt och nödvÀndigt i verksamheten. Vidare framkom det i vÄr studie att det i förskolan och förskoleklassens organisation kunde uppstÄ vissa hinder som pÄverkade höglÀsningens prioritet.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka i vilken mÄn behandlingshem, som utger sig för att arbeta miljöterapeutiskt, utformar samt anvÀnder sig av den fysiska miljön i enlighet med miljöterapeutiska ideal. Vi vill undersöka vilken vikt behandlingspersonal och institutionsledning lÀgger vid den fysiska miljön pÄ behandlingshem för ungdomar. FrÄgestÀllningarna lyder: ? UtifrÄn vilka medvetna strategier arbetar man med den fysiska miljön pÄ behandlingshem med miljöterapeutisk inriktning? Hur arbetar man för att utforma samt utveckla den fysiska miljön? PÄ vilket sÀtt resonerar behandlingspersonal samt institutionsledning angÄende hur den fysiska miljön ser ut i dagslÀget? I vilken utstrÀckning Àr behandlingspersonal involverad i omsorgen av den fysiska miljön pÄ behandlingshemmen?? Vilken konkret betydelse anser personal pÄ miljöterapeutiska behandlingshem att den fysiska miljön har för ungdomarnas behandlingsprocess? ? PÄ vilket sÀtt fÄr ungdomarna medverka i utformningen av den fysiska miljön pÄ behandlingshemmen? Hur upplever ungdomarna den fysiska miljön pÄ avdelningen?Undersökningen Àr en kvalitativ fallstudie som bygger pÄ en gruppintervju med sex ungdomar samt sex individuella semistrukturerade intervjuer med institutionschefer samt behandlingsassistenter frÄn tre olika behandlingshem med miljöterapeutisk inriktning för LVU-placerade ungdomar. I analysen jÀmförs institutionernas arbete med och utformning av den fysiska miljön med den idealtypiska miljöterapin angÄende detta Àmne.

Utbudet av dieter och hÀlsobudskap finns idag överallt. Oavsett om syftet Àr att gÄ ner i vikt för att minska framtida hÀlsorisker eller för att optimera kosten inför en tÀvling, sÄ finns det information, rÄd och riktlinjer i överflöd. En av de senaste trenderna i USA Àr att utesluta vete i kosten.Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse i varför elitidrottare, utan konstaterad födoÀmnesallergi, vÀljer bort vete ur kosten. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem elitidrottare pÄ landslagsnivÄ inom tre olika sporter. Materialet tematiserades och analyserades.De intervjuade elitidrottarna ansÄg att konsumtion av vete har en negativ inverkan pÄ deras idrottsliga prestationer.

Arbetet kretsar kring tre huvudkategorier. HÄllbarhet, designprocess och kriminalvÄrd. Första delen innehÄller informationssökning för att skapa en stabil grund till arbetet. Efterhand övertar ett parallellt arbete med de tre huvudkategorierna som till sist utmynnar i en produktionsfas dÀr tillverkning pÄ Industritextil Job sker för att ta fram en skiljevÀgg i skala 1:1. Stor vikt lÀggs vid att sÀtta sig in i vilka behov som bör lösas pÄ anstalten.

Konflikter Ă€r idag ett normalt inslag i vĂ„ra liv bĂ„de hemma, pĂ„ arbetet och pĂ„ fritiden och anledningarna kan vara mĂ„nga. VĂ„rt förhĂ„llande till konflikter Ă€r ofta dubbelbottnat. Vi bĂ„de skyggar för dem och vi dras till dem. Syftet med studien var att belysa konflikt och konfliktsituationer i relation till ledarskap i en kommunal organisation. ‱ Vilken betydelse har ledarskapet i en organisation? ‱ Vilka synsĂ€tt och tankegĂ„ngar har ledare angĂ„ende konflikt? ‱ Hur hanterar ledarna olika konfliktsituationer? De viktigaste som framkom Ă€r att ledarna behöver en förstĂ€rkt sjĂ€lvkĂ€nsla och fortlöpande kunskaper angĂ„ende konflikter.

Konflikter Àr idag ett normalt inslag i vÄra liv bÄde hemma, pÄ arbetet och pÄ fritiden och anledningarna kan vara mÄnga. VÄrt förhÄllande till konflikter Àr ofta dubbelbottnat. Vi bÄde skyggar för dem och vi dras till dem. Syftet med studien var att belysa konflikt och konfliktsituationer i relation till ledarskap i en kommunal organisation. ? Vilken betydelse har ledarskapet i en organisation? ? Vilka synsÀtt och tankegÄngar har ledare angÄende konflikt? ? Hur hanterar ledarna olika konfliktsituationer? De viktigaste som framkom Àr att ledarna behöver en förstÀrkt sjÀlvkÀnsla och fortlöpande kunskaper angÄende konflikter.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och fÄ en förstÄelse för hur lÀrare i Är 1-3 tar hÀnsyn till elevers olika lÀrstilar i lÀs- och skrivundervisningen. VÄr frÄgestÀllning Àr om lÀrare har de olika lÀrstilarna i Ätanke i lÀs- och skrivundervisningen och för att fÄ svar pÄ detta har vi gjort djupintervjuer med lÀrare i tidigare Är frÄn Norr- och VÀsterbotten. FrÄn resultatet kan vi utlÀsa att lÀrarna tar hÀnsyn till elevers olika lÀrstilar i lÀs- och skrivundervisningen genom att de har stor variation i arbetssÀtt och varvar teori och praktik, men de gör det utan vetskap om att de i grunden utgÄr frÄn olika teorier. Det vi kan konstatera utifrÄn denna studie Àr att lÀrarna Àr vÀl medvetna om att elever lÀr med olika sinnen och att variationen Àr av största vikt..