Uppsatsen Àmnar att undersöka vad man bör behandla om Islam i Religionskunskap Specialisering som Àr en kurs i den nya gymnasieskolan. Den Àmnar ocksÄ att undersöka hur man bör behandla Islam i Religionskunskap Specialisering samt varför man bör vÀlja visst faktastoff om Islam i Religionskunskap Specialisering och varför man bör fokusera pÄ att anvÀnda vissa metoder framför andra. Denna undersökning Àr gjord med hjÀlp av ett litteraturstudium.Studien pekar mot att man bör anvÀnda sig av sociala medier för att undervisa om Islam i Religionskunskap Specialisering samt att det Àr av stor vikt att man individualiserar undervisningen i Religionskunskap Specialisering..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om geografilÀrarna som undervisar under grundskolans senare Ärskurser Àr behöriga och tagit del av den nationella kursplanen för skolÀmnet geografi samt om geografilÀrarna följer kursplanen och hur mycket de lÄter lÀroböckerna styra undervisningen.Genom en enkÀtundersökning undersöktes vilka större moment geografilÀrarna undervisade om ute pÄ skolorna. Undersökningen drabbades av ett stort bortfall men Àr ÀndÄ vÀgledande dÄ respondenternas svar Àr lika varandra. Undersökningen visar att det lÀggs mindre vikt och tid pÄ de delar av kursplanen som behandlar att eleven skall kunna dra slutsatser om natur- och kulturlandskap genom kartjÀmförelser och att göra egna analyser av olika omrÄden och förhÄllanden med egna kartor, texter etc..

Syfte: Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ vilka kompetenser och egenskaper arbetsgivare krÀver vid rekrytering av sÀljare i telekombranschen. De kompetensomrÄden vi avser att undersöka Àr formell kompetens, emotionell kompetens, estetisk kompetens och social kompetens.Teori: Warhurst et al. (2000) menar att det inom servicesektorn har skett ett tydligt skifte gÀllande vilka kompetenser organisationer söker hos anstÀllda. Nickson, Warhurst och Dutton (2005) menar att vid rekrytering inom serviceyrken vÀrdesÀtts sociala och estetiska egen- skaper snarare Àn formell kompetens. FÀrre arbetsgivare efterfrÄgar utbildning och vikten lÀggs vid hur personen Àr snarare Àn vad personen kan.

Vid sifferseriell aritmetik anvÀnds ett antal parallella bitar för varje siffra. För att jÀmföra prestanda och effektförbrukning i förhÄllande till antalet bitar behövde Institutionen för systemteknik (ISY) en layout-generator för att enkelt kunna generera layout för en sifferseriell tvÄportsadaptor. Layouten skulle göras i 0.18 mikrometer process. Antalet inkommande databitar och antalet koefficientbitar skulle vara variabelt. Stor vikt lades vid planeringen av layouten för att genereringen av adaptorn skulle fungera smidigt oberoende av de variabla parametrarna.

Syftet Àr att undersöka hur sjuksköterskor kan gÄ tillvÀga nÀr de bedömer behov av och utför postoperativ smÀrtbehandling: vilka brister som kan förekomma samt belysa de faktorer som utgör en god postoperativ smÀrtbehandling. Metoden Litteraturstudie, sökandet av artiklar har gjorts i databaserna: Pubmed, Elin, Cinahl och Academic search.. Resultat Sex teman framkom: Bedömning och utförande, smÀrtlindring i förebyggande syfte, preoperativ information, avbrott i smÀrtbehandling, kulturella olikheter och effektiv smÀrtbehandling. Kommunikationen, multidisciplinÀrtarbetssÀtt och fasta rutiner visade sig vara viktiga komponenter i den postoperativa smÀrtbehandlingen. Mer kunskap kring och om smÀrtbehandling bör ingÄ i grundutbildningen av sjuksköterskor.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur flersprÄkiga gymnasieelever uppfattar sin skolsituation dÄ de har ett annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ inlÀrningen av ett för dem tredje sprÄk. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om sprÄkinlÀrning samt skolsituationen för och resultat hos flersprÄkiga elever. Med hjÀlp av en serie intervjuer skapas en bild av nÄgra elevers upplevelse av sin skolsituation. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att synen pÄ flersprÄkiga elever ofta Àr nÄgot ensidig och fokuserad pÄ elever med problem och bortser frÄn en grupp mycket framgÄngsrika elever som lÀrt sig att utnyttja alla sina kunskaper. Dessutom Àr det tydligt att trygghet och sjÀlvkÀnsla Àr av vikt för flersprÄkiga elever med annan kulturell bakgrund..

Anbud Àr en stor och vÀsentlig del inom tekniska konsultföretag eftersomdet ger arbete till företaget och förhoppningsvis vinst, förutsatt att allt gÄrsom planerat. Chansen att vinna ett anbud beror pÄ mÄnga faktorer, allt frÄntimpris till affÀrsomrÄde. Trots dess stora vikt och betydelse finns det litetill ingen forskning gjord för att se vad som pÄverkar chansen att vinna ettanbud. Ett av företagen som handskas med anbud Àr Sweco systems AB, ettteknik konsultföretag, som ansÄg ideen att analysera utfallen för att se vilkafaktorer som kan anses signifikanta och dÀrifrÄn skapa en matematisk modellbaserat pÄ de som betydelsefull.Den typ av regressionsanalys som anvÀndes vid det hÀr arbetet var logistiskregressionanalys vilket gÄr bra ihop vid berÀkning av sannolikhet att vinnaett anbud..

Utomhuspedagogik och teknikÀmnet har gemensamt att de bÄda ser ett konstruktivistiskt undervisningssÀtt som ett medel för att bedriva undervisning samt att praktisk kunskap Àr av vikt. I utomhusmiljön sÄ tillgodoses frÀmst teknikÀmnets önskan att praktiskt pröva, undersöka och konstruera samt att försöka se hur tekniken pÄverkar vÄr natur och miljö. Med hjÀlp av detta arbetes motivgrund och exemplifieringar Àr det meningen att det ska bli lÀttare att verkligen gÄ ut och pröva pÄ. Syftet med arbetet har varit att finna en teorianknytning och pedagogisk förankring till att bedriva teknikundervisning utomhus. I en vidareutveckling Àven att exemplifiera vad man kan göra utomhus inom teknikÀmnet pÄ och i anslutning till en skolgÄrd.

Studien visar att strategiskt arbete med musik för att bygga varumÀrkeskapital kan anvÀndas pÄ mÄnga olika sÀtt för att stÀrka varumÀrket. Alla organisationer Àr olika och musik kan hjÀlpa varumÀrken att differentiera sig mot konkurrenterna. Att koppla varumÀrket till musik genererar ett starkare varumÀrkeskapital oberoende av hur stark kopplingen Àr till musiken, förutsatt att organisationen Àr medveten om att musik pÄverkar hur varumÀrket uppfattas. Att stegvis förbÀttra och utveckla anvÀndningen av musik i kommunikationen anser vi Àr av vikt dÄ bÄde den egna marknaden och musikindustrin kontinuerligt utvecklas. Att varumÀrket innehar en egen strategisk musikplattform som uppfattas trovÀrdig av marknaden, anser vi Àr det mest effektiva..

FörhÄllandet mellan vinst och etik kan för företag vara komplicerat. Organisationer krÀver vinst för överlevnad, men mÄnga forskare Àr idag ense om att följandet av etiska riktlinjer, som behandlar miljö, hÀlso och samhÀllsÄtaganden, eller ett sÄkallat CSR-arbete, Àven Àr av stor vikt för att klara dagens konkurrens. SamhÀllet och dess konsumenter blir i sin tur, alltmer medveten om företags ansvarslöshet, och vÀljer följaktligen att stödja de som följer samhÀllets normer om rÀtt och fel. McDonald?s som under Ärens lopp utsÄtt stor samhÀllskritik angÄende dess etiska överskridelser med bland annat hÀlsofarlig mat, arbetar numera aktivt med CSR- arbete.

Runt om i vÀrlden fortsÀtter mÀnniskans gemensamma naturresurser att utarmas pÄ grund av att vi kortsiktigt vill maximera vÄran vinst, och glömmer att vi alla tjÀnar mest pÄ hÄllbart nyttjande av resurser pÄ lÄng sikt. Hur mÀnniskan bÀst ska organisera förvaltningen av de gemensamma resurserna har i mÄnga decennier varit en frÄga för debatt. Argumentationen har lÀnge kretsat kring den statliga och privata kontrollen, men med tiden har allt större vikt lagts vid möjligheterna med lokalt förvaltade resurser. Förhoppningen Àr att individer som direkt Àr berörda av resursen ska ha incitament att förvalta resursen ur ett hÄllbart perspektiv. För att en sÄdan förvaltning ska komma tillstÄnd Àr det regelverk som skapas runt resursen av största vikt.

Studien syftar till att beskriva och diskutera lÀrares attityder och tankar kring skrivutveckling samt deras syn pÄ sin egen skrivundervisning. ForskningsfrÄgan lyder: Hur menar lÀrare, i grundskolans senare Är, att de arbetar med elevernas skrivutveckling? Vilka metoder anvÀnder de och hur motiverar lÀrarna dessa? ForskningsfrÄgan, som frÀmst har beskrivande ambitioner, besvaras genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra svensklÀrare frÄn en och samma skola. LÀrarnas svar kopplas sedan till utvald relevant litteratur gÀllande skrivutveckling. UtifrÄn vald litteratur redogör jag för inÄtriktat kontra utÄtriktat perspektiv pÄ skrivande, dialogisk och processorienterad undervisning, explicit skrivundervisning och genrepedagogik, respons och bedömning samt en kort redogörelse för skrivutveckling i lÀroplanen. Under kapitlet resultat och analys redogör jag först för huruvida diskursiva eller berÀttande texter Àr prioriterade i skrivundervisningen innan jag gÄr vidare med vilka metoder lÀrarna anser sig anvÀnda.

Den hÀr designstudien försöker ta reda pÄ hur ett digitalt trÀningsverktyg, riktat till elever pÄ högstadiet och gymnasiet, och avsett att trÀna grundlÀggande aritmetiska kunskaper och huvudrÀkningsstrategier skulle kunna utformas. Detta görs genom att faktiskt utforma en konkret applikation. De aspekter som undersöks Àr 1: hur ett sÄdant verktyg bör anvÀndas i förhÄllande till den normala undervisningen, 2: hur interaktionen med anvÀndaren bör utformas och 3: vilket matematiskt stoff det bör behandla. Den resulterande applikation skall anvÀndas som en integrerad del av en normal undervisning, lÀgger stor vikt pÄ motivationsskapande och regelbundet, lÄngsiktigt övande, samt behandlar i första hand automatisering av tabellkunskaper och grundlÀggande aritmetiska regler..

UtgÄngspunkt för uppsatsen var att besvara frÄgan vilken pÄverkan den europeiska sociala stadgan har pÄ svensk rÀtt. Eftersom den europeiska sociala stadgan Àr ett relativt okÀnt instrument Àgnas uppsatsens första del (kapitel 2) Ät att presentera dess framvÀxt, rapporteringssystemet och klagomÄlsprotokollet, samt det enda klagomÄl som hittills berört Sverige: Collective Complaint No 12/2002, Svenskt NÀringsliv v. Sweden. Det konstaterades dÄ att Sverige inte uppfyllde sitt Ätagande under stadgans femte artikel. I uppsatsens andra del (kapitel 3) presenteras resultatet som sammanstÀllts för att besvara frÄgestÀllningen.

GNU Guile Àr en virtuell maskin som implementerar Scheme. Det har som mÄl att vara enkelt att anvÀndas av andra program som extensionsprÄk. Sedan en tid har det utvecklas stöd för andra sprÄk Àn Scheme, exempelvis ECMAScript och Emacs LISP. Föreliggande rapport beskriver hurman kan implementera ett Guile-stöd för Python 3. Stor vikt lÀggs vid en hög nivÄ av integrering med Scheme-stödet.