Bakgrund: Bristen pÄ riktlinjer för vÀsentlighetsbedömning lÀmnar ett stort utrymme för revisorns professionella omdöme i vÀsentlighetsbedömningen. Revisorn mÄste anvÀnda sitt professionella omdöme vid vÀsentlighetsbedömningen, speciellt med hÀnseende till klientens branschtillhörighet, vilket ger upphov till inkonsekventa vÀsentlighetsbedömningar.Syfte: Studiens syfte Àr att förklara hur revisorernas vÀsentlighetsbedömningar pÄverkas av klientens branschtillhörighet.Metod: Studien har ett positivitsikt synsÀtt och anvÀnder en kombinerad metod av bÄde kvalitativ och kvantitativ metodik. Studien utförde för- och efterintervjuer samt en enkÀtundersökning. Datan samlades in via SurveyMonkey och hanterades samt analyserades i statistikprogrammet SPSS.Resultat och slutsats: Revisorernas professionella omdöme som anvÀnds i vÀsentlighetsbedömningarna ger upphov till skillnader i vÀsentlighetsbedömningarna. Skillnaderna kan delvis förklaras av klientens branschtillhörighet eftersom det inte finns specifika riktlinjer för hur vÀsentlighetsbedömningarna ska utföras beroende pÄ klientens branschtillhörighet.

Denna uppsats behandlar hur bankernas kreditbedömning gÄr till dÄ tillverkande företag respektive tjÀnsteföretag ansöker om lÄn.Syftet med studien Àr att beskriva vilka komponenter och informationskÀllor som bankerna lÀgger störst vikt vid vid kreditbedömningen av tillverkande företag respektive tjÀnsteföretag avseende lÄngfristiga lÄn, samt att uppnÄ en djupare förstÄelse för om det finns nÄgon skillnad i kreditbedömningen mellan dessa typer av företag..

Syftet med den hÀr litteraturstudien var att undersöka hur födelseordningen pÄverkar smÄgrisens överlevnad och tillvÀxt fram till avvÀnjning. Födelseordningen bestÀms till stor del redan i livmodern och en sen födelseordning minskar smÄgrisens chanser att överleva pÄ flera sÀtt. SmÄgrisar med en sen födelseordning har ofta en lÀgre födelsevikt och födelsevikten anges Äterkommande vara den viktigaste faktorn för att öka chanserna till överlevnad. En stor kullstorlek leder till att födelsevikten minskar genom att placentaarean för varje smÄgris minskar. SmÄgrisar med en sen födelseordning löper ocksÄ en högre risk att födas med en brusten navelstrÀng eller att drabbas av syrebrist under födsel.

Som en följd av den globalisering som sker av samhÀllet har mÄnga företag etablerat sig utomlands.  Detta medför att organisationerna kommer i kontakt med frÀmmande kulturer som innebÀr nya utmaningar. Det Àr dÀrmed av vikt att undersöka vad som motiverar mÀnniskor i olika lÀnder för att företagen skall kunna övervÀga en anpassning av sina motivationsstrategier.Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur svenska företag med kontor i sÄvÀl Sverige som Kina anvÀnder sig utav motivationsstrategier för att motivera sin personal. Vidare vill vi undersöka skillnaderna mellan vad som motiverar en svensk respektive en kinesisk anstÀlld och hur ledningen anpassar och arbetar med motivationsstrategier som styrmedel.Arbetet har framstÀllts, bearbetats och analyserats genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriskt material har samlats in genom djupintervjuer med fyra internationellt inriktade svenska företag. Förtagen Àr aktiva pÄ sÄvÀl den svenska som den kinesiska marknaden och faller under benÀmningen Small and Medium Size Entrerprices.

Enligt matvaneundersökningar har unga vuxna sÀmst matvanor. Detta Àr ett stort hÀlsoproblem eftersom dÄliga matvanor ökar risken för sjukdomar. Trots att allmÀnheten har goda kunskaper om de svenska kostrÄden Àter de flesta inte efter dem. Ett problem kan ligga i Livsmedelverket oförmÄga att nÄ ut och övertyga allmÀnheten att Àta efter deras kostrÄd. FöresprÄkare för populÀra dieter Àr dÀremot bÀttre pÄ att marknadsföra sig och har fler följare.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att göra en kartlÀggning av kreditutgivningsprocessen mellan banker och smÄföretag i GÀvle.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av fyra intervjuer med representanter för fyra av bankerna som finns representerade i GÀvle. Intervjuerna hade en lÄg grad av standardisering dÄ respondenterna fick svara fritt pÄ vÄra frÄgor. Vi har Àven valt en lÄg grad av struktur. Vi utgick ifrÄn ett antal förutbestÀmda frÄgor men fyllde Àven i med följdfrÄgor nÀr det behövdes. Tanken med detta var att skapa avslappnade intervjuer dÀr vi inte riskerade att gÄ miste om anvÀndbar information.Resultat & slutsats: Det resultat vi kommit fram till Àr att nÀr det gÀller att bedöma kreditpropÄer för smÄföretag Àr det viktigt att företagaren som person inger förtroende eftersom stor vikt lÀggs vid personen.

AffÀrssystem Àr ett relativt nytt och outforskat Àmne. DÀrför tyckte vi att det verkade intressant att ta reda pÄ lite mer om Àmnet. AffÀrssystem Àr standardiserade verksamhetsövergripande systemstöd och en integrerad del av företaget. Vi valde att fokusera oss pÄ upphandlings- och implementeringsprocessen av ett affÀrssystem pÄ grund av att det Àr den avgörande fasen för ett affÀrssystems vara eller icke vara.I vÄr uppsats har vi valt att undersöka hur upphandlings- och implementeringsprocessen pÄ Stora Enso sett ut. De har under Ärets början (2007) infört ett nytt affÀrssystem (SAP/R3) i sin verksamhet.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och förklara vad börsnoterade företag redovisar som socialt ansvar. Fokus i denna uppsats Àr att granska vad företag sjÀlva lÀgger störst vikt vid i sitt frivilliga arbete i upprÀttandet av en hÄllbarhetsredovisning och vilket socialt ansvar de anser sig ta..

SyfteSyftet med studien Àr att beskriva och analysera hur unga kvinnor med ett sjÀlvskadebeteende upplever och hanterar sin livssituation samt hur de upplever socialt stöd frÄn informella och formella nÀtverk. Metod För att undersöka kvinnornas upplevelser har jag anvÀnt mig av kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna var semistrukturerade och sammanlagt intervjuades fyra kvinnor, alla med erfarenhet av sjÀlvskadebeteenden.ResultatKvinnorna beskriver sitt sjÀlvskadebeteende som ett sÀtt att hantera en krÀvande livssituation och slÀppa ut Ängest frÄn tidigare trauman eller stressade situationer. Resultaten visar Àven pÄ att kvinnorna ser Ängesten och sjÀlvskadorna som en del av dem sjÀlva och nÄgot som hindrar dem frÄn att passa in i samhÀllets normalitetsförvÀntningar. SjÀlvskadebeteendet Àr en strategi för dem att hantera sin livssituation, men sjÀlvskadeimpulserna Àr stundvis möjliga att hantera genom distraherande aktiviteter eller stöd.

Syftet med studien Àr att undersöka professionellas uppfattning om vilka faktorer som Àr av vikt i ÄterhÀmtningen frÄn psykisk ohÀlsa. Vidare syftar studien till att belysa vilken betydelse FontÀnhuset uppfattas ha i ÄterhÀmtningsprocessen utifrÄn professionellas uppfattning. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka faktorer uppfattas som viktiga gÀllande ÄterhÀmtning för individer som lider av psykisk ohÀlsa utifrÄn professionellas uppfattning? Hur uppfattas FontÀnhusets betydelse i relation till ÄterhÀmtning för personer som lider av psykisk ohÀlsa utifrÄn professionellas uppfattning? Metoden till denna studie Àr en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Som teoretiskt angreppssÀtt har empowerment anvÀnts.

En undersökning om flickors och pojkars eventuella olika vÀrderingar och strategier vid teknisk problemlösning och konstruktion. Tar sig flickor och pojkar an uppgiften pÄ samma sÀtt? LÀgger de lika stor vikt vid estetisk utformning respektive funktion? Undersökningen Àr gjord i Äk 5..

HushÄllens aktiviteter ger upphov till en signifikant andel av vÀxthusgasutslÀppen i vÀrlden, och ÄtgÀrder för att begrÀnsa deras klimatpÄverkan Àr sÄledes av stor vikt.  Trotts att mÄnga stÀder lyckats reducera sina utslÀpp av vÀxthusgaser pÄ lokal nivÄ ger  invÄnarna istÀllet upphov till allt större utslÀpp i utlandet via de varor de konsumerar. Den konventionella metoden för att  mÀta  vÀxthusgasutslÀpp frÄn  aktiviteterna  i en stad baseras  dock  pÄ ett produktionsperspektiv, dÀr endast de utslÀpp som görs inom regionens geografiska grÀnser inkluderas, vilket innebÀr att potentiella utslÀppsreduceringar  frÄn konsumtion  inte ÄskÄdliggörs. I denna rapport berÀknas de potentiella utslÀppsminskningarna frÄn ett antal klimatÄtgÀrder som kan utföras pÄ individ-  och  hushÄllsnivÄ för att minska vÀxthusgasutslÀppen. Dessa analyseras sedan ur ett produktions- och konsumtionsperspektiv med syftet att undersöka hur valet av utslÀppsperspektiv pÄverkar möjligheterna till minskad klimatpÄverkan pÄ individ- och hushÄllsnivÄ. Resultatet visar att det Àr viktigt att svenska stÀder betraktar vÀxthusgasutslÀppen frÄn hushÄllets aktiviteter ur ett konsumtionsperspektiv för att kunna ÄskÄdliggöra den fulla potentialen hos utslÀppsreducerande ÄtgÀrder som utförs pÄ hushÄllsnivÄ.

Kompetensutveckling kan ses som ett sÀtt för organisationer att utvecklas samt att kunna hantera snabba förÀndringar i omvÀrlden genom att skapa förutsÀttningar för lÀrande i arbetet. En vÀldigt stor del av all kompetensutvecklingen sker utanför det formella utbildningssystemet. Det Àr av stor betydelse att arbetsgivaren har förmÄga att identifiera, ta till vara och utveckla individernas kompetens för att det ska ske kompetensutveckling pÄ arbetsmarknaden och man kan anta i ett allt mer individualiserat samhÀlle att det stÀlls krav pÄ individernas egen motivation och initiativförmÄga gÀllande kompetensutveckling för optimalt lÀrande i det dagliga arbetet. Denna uppsats har ett socialpsykologiskt perspektiv och syftar till att undersöka vilka attityder som anstÀllda har till kompetensutveckling samt vilka faktorer som kan vara av vikt för de anstÀlldas motivation till kompetensutveckling och lÀrande i sitt arbete. Studien har ett kvantitativt angreppssÀtt dÀr en enkÀtstudie har genomförts pÄ en kundtjÀnst inom ett rikstÀckande företag inom telekommunikationsbranschen.

Syfte: Inom ramen för studien Àr syftet att fÄ en ökad förstÄelse för hur en ung mamma i gymnasiesÀrskolan upplever sin skolgÄng.Teori: Studien anvÀnder sig av teori och ansats frÄn livsvÀrldsfenomenologin. Med livsvÀrldsansatsen har möjligheten att ta del av den unga mamman erfarenheter och upplevelser och dÀrefter synliggöra dem möjliggjorts.Metod: Studiens empiri bestÄr av sex halvstrukturerade fenomenologiska intervjuer med en öppen och reflexiv anstas dÀr den unga mammans upplevelser och erfarenheter synliggörs. TvÄ intervjuer av viktiga andra i huvudinformantens nÀrhet och Ätta observationer ur ett fenomenologiskt perspektiv i olika miljöer finns ocksÄ representerade inom ramen för studien. I studien Àr empirin bearbetad utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv. Det innebÀr att istÀllet för att förklara vad min informant har varit med om sÄ avser jag att beskriva och förstÄ hennes livsvÀrld.Resultat: Studiens resultat visar att lÀrarnas bemötande och förhÄllningssÀtt Àr centralt för hur den unga mamman upplever skolan.

Varje dag drabbas mÀnniskor av ohÀlsa och en del behöver uppsöka akutsjukvÄrd för att fÄ hjÀlp att bemÀstra sin situation. Det Àr av stor vikt att fÄ information om sin situation, diagnos, behandling och egenvÄrd för att klara av sin ohÀlsa. Enligt den svenska HÀlso- och sjukvÄrdslagen och enligt riktlinjer frÄn Socialstyrelsen Àr vÄrdpersonal skyldig att ge patienter information. Att fÄ information har enligt tidigare studier ett nÀra samband med att kÀnna delaktighet i sin vÄrd och med högre patienttillfredsstÀllelse. Syftet med den hÀr litteraturöversikten var att undersöka betydelsen av att fÄ information som patient pÄ en akutmottagning.