BAKGRUND: Forskning tyder pÄ att arbetslaget Àr av mycket stor vikt för skolutveckling. Arbetslaget har möjlighet att utforma arbetet och att lÀra av varandra genom samtal och diskussion, men detta sker inte alltid i en ideal utstrÀckning. Det finns mÄnga teorier och forskning kring hur arbetslaget ska nÄ utveckling. Det kan dock finnas ofördelaktiga förutsÀttningar, bÄde praktiska och sociala.SYFTE: Syftet Àr att undersöka hur pedagoger upplever att och pedagogisk diskussion, bÄde inom och utanför avsatt tid för möten, anvÀnds som redskap för att utveckla förskolans pedagogik och verksamhet.METOD: Vi har anvÀnt kvalitativ metod med intervju som datainsamlingsredskap, eftersom undersökningen handlar om pedagogernas uppfattningar och livsvÀrld. Sex pedagoger intervjuades frÄn olika förskolor.RESULTAT: Alla pedagoger i undersökningen upplever att den pedagogiska diskussionen Àr av stor vikt.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur lÀrare och pedagoger ser pÄ inkludering av barn i svÄrigheter och hur detta pÄverkar gruppen/klassen som helhet. Genom kvalitativa intervjuer av sex personer verksamma inom skola och förskola besvarar studien sina tvÄ frÄgestÀllningar. Den första Àr hur lÀraren/pedagogen anser att klassen/gruppen pÄverkas av inkludering av barn i svÄrigheter. Den andra Àr vilka aspekter Àr av vikt för hur inkluderingen pÄvekar gruppen. De informanter som deltar Àr verksamma i tvÄ olika stÀder.

Historiskt sett har miljöfrÄgor inte varit av nÄgon större vikt inom politiken och har dÀrför inte heller varit sÀrskilt aktuella pÄ den politiska agendan. I de fall dÀr miljöfrÄgor har diskuterats och varit en del av den politiska agendan har det frÀmst handlat om hur miljöresuser skulle kunna utnyttjas bÀttre i syfte att maximera den ekonomiska vinningen. Sedan ungefÀr tre Ärtionden tillbaka har detta dock kommit att förÀndras. I takt med globaliseringen och den tekniska utveckligen har insikten om den nÀra kopplingen mellan ekonomiska, sociala och miljöfrÄgor fÄtt större genomslag och blivit allt mer framtrÀdande pÄ den politiska dagordningen. Denna koppling fick sitt stora genombrott med Brundtlandrapporten dÀr uttrycket hÄllbar utveckling myntades.

Bakgrund: Övervikt och obesitas Ă€r ett vĂ€xande problem. Globalt sett rĂ€knas var tredje vuxen person vara överviktig och var tionde obes. Studier har visat att denna grupp möter en negativ attityd nĂ€r de söker vĂ„rd. Som vĂ„rdpersonal Ă€r det viktigt att se hela mĂ€nniskan och inte bara till det yttre. Syfte: Syftet med studien var att belysa mötet mellan vĂ„rdpersonal och överviktiga samt obesa vĂ„rdtagare.

Syftet med examensarbetet har varit att, utifrÄn kvalitativt inriktade intervjuer, undersöka hur verksamma pedagoger ser pÄ sin professionella yrkesroll i musikaliska sammanhang. Med det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet pÄvisar att respondenterna ser sÄng och musik som ett betydelsefullt verktyg i förskoleverksamheten. Genom den musikaliska kontexten kan de bÄde frÀmja och stimulera ett flertal delar av det enskilda barnets utveckling. Samtliga deltagare i undersökningen anser sÄledes att deras roll i sammanhang av det hÀr slaget Àr av stor vikt.Hur respondenterna ser pÄ sin roll och syftet bakom sÄngen och musiken i förskolan skiljer sig till viss del beroende pÄ om arbetet sker i en smÄbarnsgrupp eller storbarnsgrupp.

Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur mycket tre sorters endagslinser dehydrerar in vivo under en dags bÀrande samt att utvÀrdera om det finns nÄgot samband mellan dehydrering och upplevd komfort. Metoder: Tolv testdeltagare fick under tre dagar bÀra tre olika sorters endagslinser, en silikonhydrogellins (1 Day Acuvue TruEye) och tvÄ hydrogellinser (BioMedics 1Day, Dailies AquaComfort Plus). Kontaktlinserna vÀgdes före och efter ca 6 timmars bÀrtid, för att se om det fanns nÄgon skillnad. FörÀndringen i vikt ansÄgs bero pÄ förlust av vattenmassa, dvs.dehydrering. Viktminskningen för varje lins jÀmfördes sedan med resultaten frÄn en komfortenkÀt dÀr testdeltagarna fick graderade den upplevda komforten med vardera linssort. Resultat: Alla tre linssorterna i studien uppvisade en statistiskt signifikant viktminskning (P < 0,05). De högvÀtskehaltiga linserna (Dailies) förlorade minst i vikt, medan silikonhydrogellinserna (Acuvue TruEye) uppvisade den största procentuella viktminskningen.

Kvalitén pÄ tvÄ jordgubbssorter, Honeoye och Korona, lagrade i modifierad atmosfÀr (MA) samt oförpackade, undersöktes och utvÀrderades. Detta gjordes genom mÀtningar pÄ fÀrg, vikt, sockerhalt, pH, titrerbar syra, askorbinsyra, antocyaner samt sensoriska analyser och en aromanalys. Förpackningsmaterialets genomslÀpplighet samt ursprungsgasens sammansÀttning varierade för de olika MA-behandlingarna. Jordgubbarna lagrades i 10 dagar i 6°C. Testerna utfördes dag 0, 3, 7 samt dag 10.

Syftet med detta projekt Àr att söka samband mellan psykisk besvÀr och BMI, Body Mass Index hos ungdomar. Till underlag har legat en hÀlsoenkÀt som varje elev pÄ tvÄ gymnasieskolor besvarat vid skolstart samt information om deras vikt och lÀngd. Sammanlagt har 846 elever fullstÀndig information. Om eleven i hÀlsoenkÀten uppgett att de har ett eller flera av symptomen av psykiska besvÀr, hÀr definierat som Äterkommande huvudvÀrk, Äterkommande magbesvÀr, Äterkommande oro eller Àngslan, Äterkommande sömnsvÄrigheter, nedstÀmdhet, mindervÀrdeskÀnslor, Àtstörningar, brist pÄ energi eller svaghetskÀnslor, koncentrationssvÄrigheter eller hopplöshetskÀnslor, har de klassificerats som elever med psykiska besvÀr.Resultatet visar att psykiska besvÀr klassificerats hos 73 % av eleverna. Det största antalet elever med psykisk besvÀr ligger inom grÀnsvÀrdena för normalvikt, cirka tvÄ tredjedelar.

I studien undersöks hur införandet av ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan pÄverka en organisation. MÄnga arbetsplatser saknar ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, men alla företag Àr beroende av att personalen mÄr bra och fÄr vara frisk och dÀrmed kan vara effektiv pÄ sitt arbete. För att öka lÀsarens förstÄelse för hur betydelsefullt det Àr att arbeta aktivt med arbetsmiljöarbete, vill vi visa organisationer hur de genom detta kan uppnÄ vinster, inte bara de av rent monetÀr art, utan Àven de som Àr av betydande vikt för arbetstagarna, sÄsom exempelvis ökad trivsel och bÀttre gemenskap. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med en interaktiv forskningsprocess. Urvalet har bestÄtt av respondenter pÄ Copy Syd AB.

Att göra en meritvĂ€rdering Ă€r svĂ„rt, sĂ€rskilt nĂ€r det gĂ€ller faktorn personlig lĂ€mplighet ? en bedömningsgrund som Ă€r relativt svĂ„rmĂ€tt och som bĂ„de Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsdomstolen ser risker med. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Ă€r att utreda vilket utrymme den svenska lagstiftningen ger arbetsgivare i Sverige att i en rekryteringssituation ta hĂ€nsyn till arbetssökandes personliga lĂ€mplighet utan att göra sig skyldig till direkt diskriminering. Även frĂ„gan huruvida det finns en risk för att arbetsgivares möjlighet att lĂ€gga vikt vid personlig lĂ€mplighet i större utstrĂ€ckning drabbar kvinnor i arbetsledande befattningar negativt Ă€n mĂ€n i arbetsledande befattningar Ă€mnas analyseras. Uppsatsen anlĂ€gger ett analytiskt perspektiv, med grund i rĂ€ttsdogmatisk metod men med anvĂ€ndning av teori om ledarskap och kön.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva nÄgra pro-anasidors upplÀgg och innehÄll samt att försöka beskriva och förstÄ vilken funktion dessa sidor har för anvÀndarna utifrÄn ett copingperspektiv. Vi har utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar:? Vad Àr en pro-ana sida?? Vilket/vilka budskap har pro-ana sidor?? Till vilka vÀnder sig pro-anasidor och vilka anvÀnder dem?? Vilken funktion fyller pro-anasidorna för anvÀndarna utifrÄn ett copingperspektiv, enligt anvÀndarna sjÀlva och enligt professionella som möter dem?Vi har byggt undersökningen pÄ intervjuer med sex anvÀndare av pro-anasidor, tvÄ professionella som arbetar med anorexia och bulimi samt pÄ observationer av tvÄ svenska och fyra engelska pro-anasidor.Resultatet av vÄr undersökning visar att en pro-anasida Àr en sida som riktar sig mot personer med en Àtstörning. AnvÀndarna stöttar varandra, ger varandra rÄd för att t.ex. gÄ ner i vikt och hur man döljer sin Àtstörning för andra.

Det stÀndigt ökande trycket pÄ minskande utslÀpp och effektivare energianvÀndning driver utvecklingen av Scanias produkter. För att varakonkurrenskraftiga pÄ marknaden behöver man leverera lastbilar med högre kvalitet och lÀgre brÀnsleförbrukning, det vill sÀga sÀnka transportkostnaderna förkunden. Ett steg i detta Àr att utveckla komponenter i fordonet som Àr optimerade iförsta hand med avseende pÄ hÄllfasthet men Àven mot vikt och pris. En betydande andel av lastbilens komponenter Àr plÄtfÀsten som ofta underprioriteras i produktutvecklingen. Examensarbetet fokuserade dÀrför pÄ att utveckla metoder för konstruktion av plÄtfÀsten.En metod för att förbÀttra konstruktionerna Àr att arbeta med simuleringsdriven konstruktion.

LÄgkolhydratkost har funnits sedan 1921 och formulerades som en behandling för epilepsi. Under Ären har populariteten för lÄgkolhydratkost varierat, men har pÄ senare Är ökat. I Sverige har föresprÄkare fÄtt publicitet i samband med kosten Low Carb High Fat (LCHF), som innefattar en hög andel fett och en lÄg andel kolhydrater. De kostrÄd som LCHF föresprÄkar stÄr i motsats till de rÄdande kostrekommendationerna i Sverige. Den mat som föredras Àr individuell och det finns mÄnga dieter att vÀlja mellan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om den tysta lÀsningen i grundskolans tidigare Är behöver Àndras, varför detta behövs samt hur den kan Àndras. Till grund för studien skrevs tre frÄgestÀllningar. Dessa lyder: Behöver den tysta lÀsningen förÀndras- varför?Hur kan den tysta lÀsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst lÀsning gynna elevernas lÀsande och livslÄnga lÀrande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat Àr att lÀsförmÄgan i Sverige sjunkit och att den fortsÀtter att sjunka.

Denna uppsats berör luftrumssamordning och dess svÄrigheter i kris och under krig. I en tid dÄ alltfler vill utnyttja luftrummet Àr det av vikt att detta kan samordnas utan risk för vÄdabekÀmpningoch kollisioner. Vidare mÄste den valda luftrumsstrukturen ge möjlighet till befÀlhavaren attmaximera sina insatser utan begrÀnsningar. Denna uppsats belyser anledningarna till varförluftrumssamordning och kontroll av luftrummet Àr viktig genom att ge ett antal historiska exempeloch dra slutsatser av dessa. Inledningsvis ges ocksÄ en historisk Äterkoppling om vikten av attkunna samordna luftrummet.