I samband med den islamiska revolutionen i Iran Är 1979 institutionaliserades tanken om nödvÀndigheten att upprÀtta en islamisk stat i modern tid. Denna skulle ledas av en speciell specialist eller rÀttslÀrd, Velayat-e-faqih medan den siste imamen Àr fördold. FrÄgan Àr dock hur vÀl detta styre kom att sammanfalla med det som ska rÄda under denne, imam al-Mahdi. Det Àr detta som denna uppsats Àmnar undersöka. TillvÀgagÄngssÀttet för att göra detta, det vill sÀga att studera teorin med praktiken var att studera böcker, som skrivits av experter pÄ omrÄdet och i mindre mÄn undersöka internetkÀllor.

Undersökningen som ligger till grund för detta examensarbete syftar till att ta reda pÄ hur högstadieelever tolkar och vÀrderar lyrik. Elever har fÄtt lÀsa olika dikter och sedan skriva ner sina intryck. Skrivövningen syftar till att undersöka vad högstadieelever lÀgger mÀrke till nÀr de lÀser dikter och hur de kommenterar iakttagelserna. Ett av mÄlen har varit att fÄ klarhet i om elever förmÄr uppfatta dikters stil, stÀmning och symbolik. Undersökningen har ocksÄ velat ta reda pÄ vilka sorters dikter som högstadieelever föredrar.

I snart 40 a?r har kommunerna i Norra Norrlands inland spelat en viktig roll i bil- och komponenttestindustrin. Hit har fordon sedan bo?rjan av 1970-talet kommit fo?r att testas till sin gra?ns i vinterklimat. Vinter- testning av fordon a?r en mycket viktig del av fordonsutvecklingen.

I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat Àr: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.

Det vi med detta arbete vill belysa Àr hur den samiska traditionella kunskapen om naturen som funnits och finns bland samerna som folk kan lyftas in den i en institution som den samiska förskolan. Uppsatsen Àr vÄrt utvecklingsarbete kring traditionell kunskap i naturen som en del i forskningsprojektet ?Gal dat oahppa go stuorrola?. Teorierna som vi lutat oss mot Àr frÄn Mikkel Nils Saras (2004) lÀra om naturen frÄn ett samiskt perspektiv, Asta Baltos (1997) teori om samisk barnsuppfostran samt Linda Smiths (1999) och Rauna Kuokkanens (2000) skrivningar om kolonisering och dekolonisering. Sara har systematiserat och kategoriserat natur utifrÄn ett samiskt perspektiv.

Skillnaden mellan de tvĂ„ adverben var och vart Ă€r ett Ă€mne som tycksengagera den svenska allmĂ€nheten mer Ă€n de flesta andra sprĂ„kligafrĂ„gor. Det som i första hand fascinerar, irriterar och förvirrar folk tycksvara det ökade bruket av ordet vart med befintlighetsbetydelse, istĂ€lletför den traditionellt förvĂ€ntade riktningsbetydelse som detta ordsignalerar. Även motsatsen, att anvĂ€nda var med riktningsbetydelse, Ă€rdock en form som har observerats i vissa svenskars sprĂ„kbruk.Uppsatsens syfte Ă€r att bidra till en större insikt i bruket av vart medbefintlighetsbetydelse och var med riktningsbetydelse i modernt svensktskriftsprĂ„k. Fokus ligger i första hand pĂ„ geografiska skillnader ianvĂ€ndningen av dessa konstruktioner, samt pĂ„ hur frekventförekommande de Ă€r och i vilka sorts texter de förekommer.Metoden som anvĂ€nds för att undersöka skriftsprĂ„ksbruket av dessafenomen bygger pĂ„ sökningar pĂ„ en rad olika lokaltidningarswebbplatser, via sökmotorn Google search. Resultaten frĂ„n dessasökningar visar att vart med befintlighetsbetydelse förekommer i en vissomfattning pĂ„ samtliga undersökta webbplatser, men tycks allravanligast pĂ„ den som tillhör UmeĂ„-tidningen VĂ€sterbottenskuriren.Denna webbplats rymmen Ă€ven flest var med riktningsbetydelse, Ă€venom man i övrigt kan konstatera att fenomenet verkar vara nĂ„gotvanligare pĂ„ de webbplatser vars modertidningar Ă€r hemmahörande isödra Sverige.

I denna uppsats lÀggs fokus pÄ skivbranschen och vad folk inom branschen anser omdess funktion och roll.Syftet med uppsatsen Àr att Äterge skivbolagens egna tankar och Äsikter och jÀmföradessa med Ärsredovisningar frÄn branschorganisationer, rapporter, litteratur,vetenskapliga artiklar samt den allmÀnna uppfattningen hÀmtad frÄn blogg- ochforuminlÀgg och tidningsartiklar.Uppsatsen bygger till största delen av intervjuer med totalt sex personer som Àrverksamma i branschen frÄn den allra högsta nivÄn av multinationella bolag till deabsolut minsta.Den bild som framkommer i uppsatsen visar pÄ att den vanligt förekommandeuppfattningen om att skivbolagen idag spelat ut sin roll Àr felaktig. Skivbolagen hjÀlperartister med bl.a. marknadsföring, utvecklingen av musik, all administrering samt att dehar de resurser som krÀvs för att nÄ ut till den breda massan. Det Àr dock beroende pÄvar i karriÀren man befinner sig och vad artisten sjÀlv vill uppnÄ. För vissa kan detsÄledes vara onödigt.

Urbaniseringstrenden utsÀtter storstÀder för fler folk, mer rörelse och större efterfrÄgan pÄgodstransporter vilket i sin tur skapar trÀngsel. I stadskÀrnan Àr handeln ofta som mestcentraliserad och gods mÄste levereras dit pÄ ett eller annat sÀtt. Problematiken som uppstÄr Àratt stÀderna försöker minska den motoriserade trafiken samtidigt som den motoriseradetrafiken dominerar vid de urbana godstransporterna i form av paketbilar. Alternativa fordonbör dÀrför implementeras, vilket konceptet Stadsleveransen i Göteborg börjat göra dÀr en elbiloch en lastcykel anvÀnds för leveranser i vissa delar av innerstaden. Vad som dock Àr oklart Àrvilken fordonstyp som Àr lÀmpligast för godsdistribution i Göteborg utifrÄn kostnader,tidseffektivitet och de mÄlsÀttningar trafikkontoret har för trafiken.För att kunna studera föreliggande problem granskades tidigare forskning och empiriskastudier inom omrÄdet, men pÄ grund av det relativt outforskade problemet behövdeskompletteringar i form av mÀtningar göras.

I vÄrt arbete har vi riktat in oss pÄ den enskilda polisen och hur han eller hon ska kunna motverka och förebygga fördomarna gentemot invandrare. Vi vill att varje individ, inte bara ska kunna stÄ för vad han eller hon tycker, utan med fördel besitta den kunskap det krÀvs att föra fram sina Äsikter och argument. Vi har, genom gediget sökande, kommit fram till olika hypoteser om varför och hur vi mÀnniskor kategoriserar och anvÀnder oss av stereotyper. Varför Àr dÄ förmÄgan att kategorisera sÄ vÀsentligt för vÄra kognitiva funktioner? Man kan förestÀlla sig en vÀrld dÀr vi inte behandlade objekt, till exempel en stol, som tillhörande en konceptuell kategori.

Syfte ? Syftet med denna studie a?r att identifiera utmaningar som kan uppkomma inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus, fo?r att sedan utveckla tillva?gaga?ngssa?tt fo?r hantera dessa. Fo?r att uppfylla syftet har fo?ljande fra?gesta?llningar formulerats:Vilka utmaningar finns inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus?Hur kan utmaningar inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus hanteras?Metod och genomfo?rande ? Ett initialt teoretiskt ramverk uppra?ttades som har mo?nsteranpassats med empirin under arbetets ga?ng. En fallstudiemetodik antogs fo?r att underso?ka ma?ltidsprocessen och dess utmaningar pa? La?nssjukhuset Ryhov i Jo?nko?ping.

Min studie har varit fokuserad pÄ de klassiska sagorna och dess vara eller icke vara i 2000-talets skola och förskola. Arbetet har gÄtt ut pÄ att undersöka om pedagoger idag anvÀnder sig av klassiska sagor i sin undervisning och hur motiveras i sÄ fall anvÀndandet.Metoden jag valt att anvÀnda mig av Àr strukturerade intervjuer med fyra oberoende pedagoger ? tvÄ förskollÀrare och tvÄ lÄgstadielÀrare. De artefakter jag hade med mig vid intervjuerna var endast papper och penna dÄ jag inte ville att det skulle bli en orÀttvis bedömning vid utskriften ? detta för att tvÄ av intervjuerna gjordes pÄ telefon och inspelning inte var möjlig.Mitt syfte med min studie har varit att undersöka om det gÄr att anvÀnda de klassiska sagornas innebörd och betydelse i dagens pedagogiska verksamhet eller om dessa gamla sagor tjÀnat ut sitt syfte.UtifrÄn mitt syfte har jag tagit fram tre frÄgestÀllningar som legat till grund för arbetet med studien:1.

Studien syftar till att ge en bild av hur fotbollsintresserade mÀn konstruerar sin identitet genom sitt supporterskap, med utgÄngspunkt i mediebilden av fotbollssupportern som brÄkig och stökig. Vi har en socialkonstruktionistisk ansats och anvÀnder symbolisk interaktionism och stigmabegreppet för att förstÄ och förklara vÄra resultat. Materialet bestod av sex intervjuer med supportrar till tvÄ olika allsvenska fotbollslag.VÄr studie genererade fyra olika supporterskapsteman i vilka det kan utlÀsas olika sÀtt som fotbollssupportrar konstruerar sin identitet genom. Supporterskapet som en del av mig tar upp hur viktigt det Àr för fotbollssupportrar att visa engagemang och tillhörighet till sitt lag och hur de tycker att supporterskapet Àr en naturlig del av deras identitet. Det visar Àven att nÀrvaron och engagemang pÄ fotbollsmatcher Àr den mest centrala delen i supporterskapet som identitet.

Idag ser man trender som tyder pÄ att det blir allt vanligare för en arbetstagare att byta arbetsplats. Detta kan drabba kunskapsföretag extremt hÄrt eftersom kunskap plötsligt försvinner frÄn företaget, om de inte har lyckats tagit vara pÄ den redan. Denna rapport behandlar teori och empiri kring hur tyst kunskap kan bevaras i ett företag genom att bygga upp en lojalitet hos arbetstagaren. Information samlades genom nÄgra kvalitativa och en kvantitativ undersökning. De kvalitativa undersökningarna bestod av ett frÄgeformulÀr som skickades till tvÄ stora aktörer inom infrastruktur och till en statlig myndighet.

Upplever kvinnor att de fÄr socialt stöd pÄ diskussionsforum pÄ nÀtet vid graviditet? Kan de verkligen uppleva socialt stöd i en virtuell vÀrld? Min utgÄngspunkt för att undersöka detta var tidigare forskning inom omrÄdet socialt stöd och hÀlsa pÄ Internet. Merparten av forskningen inom omrÄdet har skett i frÀmst USA men Àven Storbritannien. En tidigare svensk utvÀrdering av förÀldrastöd pÄ Internet av FolkhÀlsoinstitutet ligger till grund för syftet med denna uppsats. Förutom tidigare forskning valde jag att genomföra empiriska undersökningar i form av enkÀt och intervjuer.

Den högre utbildningen i Sverige Àr viktigt för sÄvÀl individen och samhÀllet. Individen möjliggörs ett attraktivare yrkesliv och förstÄelse för samhÀllet medan samhÀllet vinner pÄ att utbildat folk skapar vÀrde för hela samhÀllet. Det blir ocksÄ viktigare för enskilda lÀrosÀten att kunna uppvisa kvalitet i utbildningen dÄ kraven frÄn skattebetalare och de minskade Ärskullarna innebÀr en intensivare konkurrenssituation. Detta tyder pÄ hur viktigt det Àr för det enskilda lÀrosÀtet att kunna uppvisa kvalitet i sin utbildning. Tidigare lÄg detta ansvar till största delen pÄ högskoleverket men sedan den 1:a januari 2011 ligger ansvaret pÄ lÀrosÀtena sjÀlva.