Eftersom miljöarbetet Àr i fokus och miljömÄlen, om att minska den totalaenergianvÀndningen i bostÀder med 20 procent till Är 2020 och med 50 procent till Är2050, behövs förenklade verktyg för framtagande av energibesparande ÄtgÀrder försmÄhus (Boverket, 2007a). Verktygen bör vara anvÀndarvÀnliga sÄvÀl för ?folk ibranschen? som fö smÄusÀare.Problemet med de flesta av dagensenergiberÀkningsmodeller och programvaror Àr att det krÀvs specialiserade kunskaperinom omrÄdet byggfysik samt mycket byggnadsteknisk information om det aktuellahuset. Som smÄhusÀgare med mindre byggnadsteknisk kunskap Àr det ofta dyrt och kanta lÄng tid att fÄ kostnadseffektiva förslag pÄ energibesparingsÄtgÀrder för sitt smÄhus.För att förenkla framtagandet av energibesparingsÄtgÀrder för smÄhus behövs ettlÀtthanterligt verktyg!En förenklad berÀkningsmodell som bygger pÄ statistiska vÀrden har tagits fram.BerÀkningsmodellen Àr tÀnkt att tillÀmpas i en programvara som syftar till att underlÀttaarbetet vid framtagande av kostnads- och energieffektiva ÄtgÀrder för smÄhus.BerÀkningsmodellen Àr uppbyggd i tre steg. I modellens första steg berÀknas, utifrÄnstatistiska vÀrden och beroende av anvÀndarens indata, smÄhusets energianvÀndning.Andra steget Àr ett berÀkningssteg som endast Àr aktivt dÄ brukaren har tillgÄng till enenergideklaration.

Sammanfattning: Över hĂ€lften av alla svenska kommuner hade en total stagnation under Ă„ren 1999-2009, det Ă€r frĂ€mst bruksorter och landsbygden som stagnerar. I östra Tyskland stagnerade över hĂ€lften av stĂ€derna med mer Ă€n -3 % under Ă„ren 1990-2005. De gamla industristĂ€derna i USA har under lĂ„ng tid haft stora problem med förortsurbanisering. DĂ€rför har jag valt i detta kandidatarbete att studera varför stĂ€der i dess lĂ€nder stagnerar, hur de ser pĂ„ stagnationen och vad de gör Ă„t den. I USA började stĂ€der som Detroit och Youngstown stagnera i samband med att industrier lades ner och en förortsurbanisering spred sig i landet.

I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat Àr: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.

Vi vill uppmÀrksamma en ny sorts marknadsföring som blivit möjlig tack vare YouTube och Internet. PÄ YouTube har företagen en ny arena att marknadsföra sig pÄ och vissa företag anvÀnder sig av YouTube för att lansera dolda marknadsföringskampanjer. De flesta videor pÄ YouTube Àr hemmagjorda av ungdomar, filmade med handkamera eller mobilkamera och estetiken anpassas efter det amatörmÀssiga. Genom att efterlikna dessa videor försöker företagen dölja sitt verkliga syfte, vilket Àr att marknadsföra en produkt. Eftersom marknadsföring pÄ YouTube Àr ett nytt fenomen tycker vi att det Àr viktigt att belysa detta sÄ att InternetanvÀndare blir mer uppmÀrksamma pÄ hur YouTube kan anvÀndas.

Ungdomar födda pÄ 80-talet har visat sig ha en negativ instÀllning till reklam. Detta har gjort att företagen söker andra vÀgar för att nÄ denna mÄlgrupp och en allt vanligare strategi har blivit att sponsra populÀra artister och evenemang, en form av kultursponsring. Genom att sponsra kulturen blir grÀnserna för vad som Àr reklam allt otydligare och det finns en risk för att kommersiella intressen pÄ det hÀr sÀttet pÄverkar utbudet av kultur.Med denna problematik som bakgrund har vi valt att undersöka vad unga mÀnniskor mellan 20-25 Är har för instÀllning och attityder till kultursponsring och hur de tror att de pÄverkas av den. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar har fokusgrupper anvÀnts som metod. Totalt har tre fokusgrupper med fyra deltagare i varje genomförts.

Fenomenet after work uppkom i början av 1990-talet men det har först pÄ senare Är blivit ett vanligt förekommande fenomen (Porsfelt 2004). Med after work menas att man gÄr direkt ut pÄ krogen efter jobbet (Sigfridsson 1999). After work har blivit en sorts ritual dÀr man lÀmnar arbetsrollen för att ingÄ i en fritidsroll (Porsfelt 2007). Heldmark (2005) pÄvisar att svenskarnas dryckesvanor har förÀndras. ?Helgsupandet? har till viss del övergÄtt till nöjes- och njutningsdrickande och dÀr har storstÀder ett annorlunda dryckesmönster Àn smÄstÀder (Sigfridsson 2005).

Bakgrund och problem: Ambitionen att ?ka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framv?xten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig sektor har sedan 1980-talet pr?glats av en id?samling som g?r under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion p? oavsedda effekter av NPM.

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats Àr att fÄ en förstÄelse för varför sÄ stor andel av fastighetsmÀklarstudenterna vid Högskolan i GÀvle i slutÀndan vÀljer ett annat yrke.?Vilka faktorer ligger till grund för valet att byta yrkesinriktning för de studenter som fullbordat sina studier till fastighetsmÀklare vid Högskolan i GÀvle??Vilken roll spelar HIG i studenters val att inte arbeta som fastighetsmÀklare??Hur pÄverkar studenternas instÀllningar och förvÀntningar pÄ mÀklaryrket i deras val att byta bransch??Hur pÄverkar de speciella omstÀndigheterna i fastighetsmÀklarbranschen ett eventuellt branschbyte?Metod: VÄrt forskningsarbete har utgÄtt frÄn en kvalitativ inriktning med det hermeneutiska perspektivet som grundpelare. Vi har utfört totalt 45 stycken intervjuer bÄde personliga och per telefon dÀr dock ett fÄtal besvarades per e-post.Resultat & slutsats: VÄra slutsatser sammanfattas i följande punkter.1.Den stora arbetsbördan i kombination med arbetstiderna2.Lönen. BÄde dess struktur och storlek i förhÄllande till arbetsinsats3.Felaktiga förvÀntningar och instÀllning till yrket4.Tufft yrke med hÄrd konkurrens5.Inga eller fÄ arbeten pÄ orten + FamiljesituationenFörslag till fortsatt forskning: VÄr studie begrÀnsade sig till att endast omfatta högskolan i GÀvle men en rikstÀckande undersökning borde vara av intresse för bÄde branschen och högskolorna. Det vore Àven intressant att analysera skillnaden mellan varför folk tror att andra byter yrke med varför just personen sjÀlv bytte.Uppsatsens bidrag: VÄr förhoppning Àr att denna studie skall innehÄlla ett nyhetsvÀrde för flera inblandade parter i fastighetsmÀklarbranschen, studenterna som lÀser till fastighetsmÀklare, Högskolan i GÀvle och sist men inte minst fastighetsmÀklarbranschen sjÀlv..

Sammanfattning: Över hĂ€lften av alla svenska kommuner hade en total stagnation under Ă„ren 1999-2009, det Ă€r frĂ€mst bruksorter och landsbygden som stagnerar. I östra Tyskland stagnerade över hĂ€lften av stĂ€derna med mer Ă€n -3 % under Ă„ren 1990-2005. De gamla industristĂ€derna i USA har under lĂ„ng tid haft stora problem med förortsurbanisering. DĂ€rför har jag valt i detta kandidatarbete att studera varför stĂ€der i dess lĂ€nder stagnerar, hur de ser pĂ„ stagnationen och vad de gör Ă„t den. I USA började stĂ€der som Detroit och Youngstown stagnera i samband med att industrier lades ner och en förortsurbanisering spred sig i landet.

Bakgrund: Sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hÀlsa har under senare Ären studerats allt oftare.  Fysisk aktivitet kan förebygga olika sjukdomstillstÄnd och mÄnga rapporter stöder att motion Àr bra för mÀnniskan. För att kroppen ska fungera optimalt behövs fysisk aktivitet. Stillasittande yrken och dÄlig motion Àr vardag för mÄnga. Folk verkar bli ohÀlsosammare tidigare och fysisk aktivitet skulle kunna vara en del av en lösning i en hÀlsosammare livsstil. Det finns ett samband med trÀning och bÀttre hÀlsa och förmÄga .

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.

DÄ allt fler mobiltelefoner med integrerad digitalkamera sprider ut sig bland allmÀnheten skapas ökade möjligheter för mÄnga mÀnniskor att spontant kunna fotografera sina omgivningar. Kameratelefonen Àr dessutom svÄr att skilja frÄn en vanlig mobiltelefon, vilket gör att en person kanske inte ens vet om att denne blir fotograferad. Genom kameratelefonernas kommunikationsteknik kan sedan dessa bilder enkelt spridas via Internet eller annat medium och nÄ tusentals mottagare.Den personliga integriteten kan pÄ sÄ sÀtt hotas av kameratelefonernas anvÀndning. MÄlsÀttningen med uppsatsen var att undersöka vilken effekt kameratelefoner kan ha pÄ den personliga integriteten samt diskutera hur dessa eventuella effekter kan komma att förÀndras över tiden, i takt med att allt fler anvÀnder kameratelefoner. Uppsatsen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med forskare och lektorer frÄn den akademiska vÀrlden, journalister, politiker, nÀringslivsrepresentanter och privatpersoner.

Sedan millennieskiftet har de svenska TV-sÀnda partiledardebatterna allt mer gÄtt frÄn det traditionella till ett mer medieanpassat och publikfriande upplÀgg. Detta visar sig inte minst i SVT:s sedvanliga slutdebatter som Àger rum i samband med riksdagsvalen. I denna uppsats undersöker jag hur och om debattklimatet har pÄverkats av dessa förÀndringar, samt vilka samhÀllsmÀssiga konsekvenser det kan innebÀra pÄ ett övergripande plan. Detta gör jag med begreppen medialisering och demokrati som teoretiska analysverktyg, vilka jag definierar med i huvudsak Jesper StrömbÀcks bok Den medialiserade demokratin (2004) som viktig kunskapskÀlla. StrömbÀck har inte minst hjÀlpt mig till att förstÄ journalistens roll i sÄvÀl ett medialiserings- som ett demokratiskt sammanhang, nÄgot som varit viktigt för mig att ta hÀnsyn till i denna undersökning.De empiriska resultaten bygger pÄ en kvantitativ innehÄllsanalys av SVT:s slutdebatter Ären 1976 ? 2010, dÀr debattklimaten mÀts med fokus pÄ antal avbrott, handviftningar, kakofoni, klipp samt inlÀgg av moderatorn.

De större hjÀlporganisationerna organiserade sina hjÀlpinsatser pÄ liknande sÀtt under tsunamikatastrofen. Oftast kom en appell frÄn nÄgon systerorganisation. DÀrefter gjordes en sammanstÀllning av hjÀlpbehovet, innan man skickade det som behövdes till omrÄdet, vare sig det var material eller kunnig personal. Det var sedan systerorganisationen som styrde arbetet pÄ plats eftersom de kÀnner bÀst till sitt lands samhÀllsstruktur. Risken för kulturkrockar minskade genom att de utlÀndska bistÄndarbetarna kunde vÀnda sig till sin systerorganisation för rÄd och stöd i frÄgor rörande den kultur de befann sig i.Medias roll under och efter katastrofen har varit bÄde informativ och granskande, men den kunde ocksÄ vara spekulativ och osaklig.

Den hÀr uppsatsen handlar om VÀnsterpartiet, tidigare VÀnsterpartiet Kommunisterna och vilka val de har gjort nÀr det gÀller relationen mellan ideologi och röstmaximering. VÀnsterpartiet kommunisterna balanserade ofta strax ovanför 4 ProcentspÀrren. Efter namnbytet 1990 kom VÀnsterpartiet att öka sin andel av manskÄren, för att 1998 göra sitt bÀsta riksdagsval nÄgonsin. Vi har genom kvalitativa studier av partiprogrammen frÄn 1987, 1996 och 2004 försökt att finna orsaker till denna framgÄng. Vid vÄr undersökning har vi fokuserat pÄ vad i dessa partiprogram som kan sÀgas vara förenligt med rational choice teorin respektive marxism- leninism.