Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Syftet med denna studie var att granska handlÀggarens handlingsutrymme vid genomförandet av en BBIC (barns behov i centrum) utredning. För att utröna hur stort handlingsutrymme handlÀggaren har i arbetet med de olika delarna av BBIC genomfördes en kvalitativ innehÄllsanalys av BBIC-triangeln. Tre teoretiska perspektiv anvÀndes för att analysera reultatet; symbolisk interaktionism, social konstruktivism och teorier om byrÄkrati. InnehÄllsanalysen resulterade i tre teman som symboliserar tre olika grader av handlingsutrymme som vi fann vid analysen av BBIC-triangeln. Det första temat var "Faktorer som kan komma att skapa missförhÄllanden".

Bakgrund: SmÀrta Àr nÄgot alla upplevt och det Àr en av de vanligaste orsakerna till att folk söker kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden. En av sjuksköterskans frÀmsta uppgifter Àr dÀrmed att lindra smÀrta. Det finns forskning som pekar pÄ att mÀnniskor uttrycker och hanterar smÀrta pÄ olika sÀtt beroende pÄ bland annat vilket kön de tillhör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur inneliggande patienter pÄ sjukhus hanterar smÀrta samt hur skillnaden mellan mÀn och kvinnor ser ut. Metod: Undersökningen genomfördes som en punktprevalensstudie med en kvantitativ ansats.

Bakgrund: Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD) ?r en hj?rtstartare som implementeras hos patienter med h?g risk f?r pl?tslig hj?rtd?d till f?ljd av underliggande hj?rtsjukdomar. Genom kontinuerlig ?vervakning av hj?rtrytmen uppt?cker och behandlar ICD livshotande arytmier genom att leverera elektriska st?tar. Syftet ?r att ?terst?lla en normal hj?rtrytm och d?rigenom f?rhindra pl?tslig hj?rtd?d.

Jag tycker mÄnga skÄdespelare resonerar felaktig nÀr dom anser att man inte Àr tillrÀckligt serös som skÄdespelare om man kan stunt, vilket jag tycker Àr helt absurt! Jag skulle sÀga att man som skÄdespelare Àr mer seriös ju allsidigare man Àr. En skÄdespelare borde ju ha ett intresse av att kunna gestalta en mÄngfald av olika karaktÀrer beroende pÄ vad en förestÀllning och scen krÀver, och inte nöja sig med att spela samma person i förestÀllning efter förestÀllning utan nÄgon som helst tanke pÄ vad för roll dom gestaltar, och förlita sig pÄ att dom kommer undan kritik med att vara duktiga pÄ att höja och sÀnka rösten, samt flitigt anvÀnda sig av kortare eller lÀngre processer. NÀr det gÀller stunt sÄ tror jag mÄnga skÄdespelare Àr kritiska för att dom inte vet vad ett stunt Àr eller för att dom sjÀlva inte kan utföra ett stuntmoment och Àr för lata för att lÀra sig. Redan Konstantin Stanislavskij frÄgade hur det kom sig att inte skÄdespelarna trÀnade sitt instrument lika mycket som en dansare trÀnar sin kropp eller en sÄngare trÀnar sin röst? Jag tror mÄnga skÄdespelare av nÄgon konstig anledning inte tror sig behöva trÀna sitt instrument, dom förlitar sig pÄ att det rÀcker med att visa sitt kÀnda ansikte för en publik och anvÀnda sig av stora kÀnslor och gester pÄ en scen för att fÄ folk att tycka man Àr duktig.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

Intresset för hur man skapar effektiva, mer lönsamma och flexibla organisationer tenderar att öka kraftigt. Det Àr frÀmst kortsiktiga finansiella intressen som fÄr ledningen pÄ företag att förÀndra organisationen med inriktning mot personalnedskÀrningar. Det finns tankegÄngar om att en mindre och flexibel arbetsstyrka Àr mera kostnadseffektivt och flexibelt för företag. SvÄrigheter kan dock uppstÄ i hur man lyckas med förÀndringen, sÄtillvida om arbetet verkligen blir mera effektivt och flexibelt. Med anledning av denna bakgrund har jag studerat hur medarbetare upplever en organisationsförÀndring.

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt sÄngpedagoger i kommunala kultur- och musikskolor upplever att de arbetar med folklig sÄng, samt hur de ser pÄ Àmnet vad gÀller sÄngsÀtt och material. Till studien har data samlats in genom telefonintervjuer med tretton sÄngpedagoger, verksamma vid Ätta kultur- och musikskolor i geografiskt spridda kommuner i Sverige. Intervjuformen var strukturerad kvalitativ intervju med öppna följdfrÄgor. Materialet har sedan analyserats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att endast ett fÄtal av informanterna anser att folklig sÄng förekommer i deras undervisning. De som inte undervisar i folklig sÄng anger svagt elevintresse och brist pÄ egna kunskaper i folklig sÄng som skÀl.

Webbplatsen fass.se Àr idag anpassad för folk inom vÄrden. Nu vill man göra en ny version av webbplatsen som Àr anpassad för allmÀnheten. Detta stÀller stora krav pÄ anvÀndbarhet. SÄ lÀnge nÄgonting fungerar som det ska och gÄr precis som man tÀnkt sÄ tÀnker man inte pÄ det. Saker och ting kan vara enkla att lÀra sig och de kan vara effektiva att anvÀnda nÀr man har lÀrt sig det.

Den hÀr uppsatsen handlar om mobbning pÄ gymnasiet. Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstÄ hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares förestÀllningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnÄ syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor i StockholmsomrÄdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning pÄ gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.

BakgrundVa?rd av en patient inneba?r att skapa trygghet, mo?jliggo?ra social samvaro, skapa god kommunikation och empati, tillgodose basal hygien samt att motivera denne att fullfo?lja sin behandling. Omva?rdnad inneha?ller mentala, emotionella och fysiska komponenter. Omva?rdnad kra?ver da?rigenom emotionellt arbete som utfo?rs fo?r att reglera va?rdarens egna emotioner sa? att de blir la?mpliga fo?r en viss kontext eller i en viss situation.

Arbete som fokuserar pÄ stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett omrÄde i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmÀnteoretisk beskrivning av begreppen hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och dÀrefter en analys av det aktuella planomrÄdet utifrÄn dessa aspekter. Inledningsvis Äterges grundlÀggande historie-, och nutidsbeskrivning av Norrköping samt problembeskrivning för det planomrÄde som uppsatsen avser ge förbÀttringsförslag för. Uppsatser ger Àven fördjupad kunskap i sÄvÀl allmÀnteoretiska som platsspecifika Àmnen sÄ som hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Informationen Àr hÀmtad hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Det planförslag som presenteras i arbetet syftar till att itergrera de olika delarna i centrala Norrköping ur planeringssynpunkt samt ge ett tryggare och livligare centrum i Norrköping med ett ökat flöde av folk och dÀr vissa kvarter inte bara passeras förbi obemÀrkta utan Àven ger invÄnarna anledning att stanna till. Planförlaget analyseras dÀrefter utifrÄn bÄde lÄngsiktiga och kortsiktiga konsekvenser för samtliga olika faktorer som tagits upp tidigare. HÀr skall man tydligt kunna se hur vÀl planförslaget uppfyller sitt syfte.