SAMMANFATTNINGUnder de senaste Ären har tjÀnstekvalitet blivit allt viktigare för kunder. Positivt bekrÀftad kvalitet dÀr förvÀntningarna i viss mÄn övertrÀffas, kan göra att kunderna Àr mer intresserade av att bevara relationen med tjÀnsteföretag. Detta resulterar till att kunder talar vÀl om företaget. En framgÄngsrik organisation försÀkrar att varje medarbetare Àr delaktig i arbetet med att förbÀttra kvalitet. Denna uppsats Àr en undersökning pÄ hur ledningen pÄ HSB Centrala VÀrmland i Karlstad ser pÄ tjÀnstekvalitet.

I denna studie undersöks syn pÄ professionalism i tre lÀnder, Sverige,  Tyskland och Belgien. Syften Àr att se hur lÀrarna anser att staten, media och aktörerna i den lokala kontexten pÄverkar deras sjÀlvbild som professionell och att undersöka likheter eller olikheter i synen.I kapitlet om litteratur behandlas de traditionella teorier i Sverige och nya synsÀtt pÄ professionalism i internationell litteratur. Med förÀndringen i samhÀllet de senaste Ären har Àven hÀr utvecklats en ny syn pÄ professionalism. Globaliseringen och kommersialiseringen har tagit över och har stort inflytande pÄ skolor och lÀrare. Vissa forskare krÀver ett nytt bemötande av den nya situationen och ett annorlunda tÀnkande med anpassningen till de nya förhÄllandena.Jag valde kvalitativ forskningsintervjun som metod för att komma fram till detaljerade svar.

VÀrdet av det svenska fastighetsbestÄndet utgör tvÄ tredjedelar av den svenska nationalförmögenheten och det kommersiella fastighetsbestÄndet kan vÀrderas till cirka 3 200 miljarder kronor. En av de viktigaste yrkesrollerna för en fungerande kommersiell fastighetsmarknad Àr i sin tur fastighetsförvaltaren. Detta medförde att Aff ? Forum för förvaltning och service under slutet av 2010 införde en auktorisation för fastighetsförvaltare. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att undersöka var auktorisationen befinner sig i dagslÀget samt hur framtiden för auktorisationen ser ut och vilka ÄtgÀrder som Aff behöver göra. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka efterfrÄgan och behovet av auktorisationen hos olika aktörer.

SAMMANFATTNINGTitel: Fyra timmar för att omvandla en negativ person till en positiv? ? AnstĂ€lldas upplevelser av utbildning i medarbetarutveckling. NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi Författare: Maria Johansson & Hanna Öberg Handledare: Per-Arne Wikström Datum: 2011 ? Maj  Syfte: Projektet ?Kompetensutveckling för varslade i GĂ€vleborg? Ă€r ingĂ„ngen till denna uppsats. Det Ă€r ett projekt som Ă€gdes av Region GĂ€vleborg och skapades för ?att samordna samhĂ€llets insatser för att motverka de negativa följderna av höstens snabba konjunkturnedgĂ„ng? och mĂ„lgruppen var företag dĂ€r det fanns risk för varsel eller dĂ€r man hade varslat personal. Det fanns ett behov av 11 000 utbildningsplatser i de 144 företag som deltog.

Under Är 2011 började den nya skollagen i Sverige tillÀmpas. Lagen markerar pÄ ett tydligare sÀtt att skolan ska ta hÀnsyn till den enskilda individens behov i undervisningen. Kommunerna brottas med att hÄlla en given budget och det gör att lÀrartÀtheten inte Àr tillrÀckligt stor för att till fullo kunna uppfylla kraven. Allt mera av lÀrarnas arbetstid gÄr Ät till att dokumentera eleverna. Det handlar dÄ inte bara om kunskapsinhÀmtning utan exempelvis ÄtgÀrder för att stÀvja mobbing, elevens hÀlsa och det som kommer fram vid utvecklingssamtal.

Bakgrund och problem: I bakgrunden beskriver vi hur vi uppfattar trender idag nÀr det gÀller mindre innovativa kunskapsföretag. För att belysa vÄr utgÄngspunkt för studien presenterar vi i bakgrunden en inledande diskussion kring kunskapsföretagen och dess humankapital. I problemanalysen belyser problematiken kring vilken strategiska ansatser som lÀmpar sig i kunskapsföretagen samt synen pÄ humankapitalet, kompetensutveckling, ledarskap och relationer pÄverkar styrningen. Inledningsvis tar vi Àven upp problematiken kring att det idag saknas enhetliga styrmodeller och problemanalysen mynnar dÀrför ut i frÄgan om det Àr möjligt att skapa ett gemensamt ramverk för hur humankapitalet kan styras i kunskapsföretaget. Syfte: VÄrt syfte Àr att försöka skapa ett ramverk som kan anvÀndas för att vÄrda och styra humankapitalet pÄ ett vÀrdeskapande och effektivt sÀtt i kunskapsföretag.

I denna studie undersöks syn pÄ professionalism i tre lÀnder, Sverige,  Tyskland och Belgien. Syften Àr att se hur lÀrarna anser att staten, media och aktörerna i den lokala kontexten pÄverkar deras sjÀlvbild som professionell och att undersöka likheter eller olikheter i synen.I kapitlet om litteratur behandlas de traditionella teorier i Sverige och nya synsÀtt pÄ professionalism i internationell litteratur. Med förÀndringen i samhÀllet de senaste Ären har Àven hÀr utvecklats en ny syn pÄ professionalism. Globaliseringen och kommersialiseringen har tagit över och har stort inflytande pÄ skolor och lÀrare. Vissa forskare krÀver ett nytt bemötande av den nya situationen och ett annorlunda tÀnkande med anpassningen till de nya förhÄllandena.Jag valde kvalitativ forskningsintervjun som metod för att komma fram till detaljerade svar.

I och med att den stora Äldersgruppen 40-talister kommer att gÄ i pension fram till 2015, innebÀr det att nÄgon mÄste ta deras plats pÄ arbetsmarknaden. Det Àr framförallt 80-talisterna som ska ta över efter denna rekordgeneration. Genom detta kommer det att bli hÄrd konkurrens om de mest talangfulla av de yngre generationerna och det kommer troligtvis krÀvas nya ÄtgÀrder och erbjudanden för att fÄ dessa talanger att stanna en lÀngre tid i företaget. DÀrför Àr det viktigt för företagen och organisationerna att förstÄ 80-talisternas vÀrderingar i jÀmförelse med tidigare generationer.Kairos Future AB Àr en organisation som jobbat mycket med att kartlÀgga ungdomars vÀrderingar och krav. I deras studie Är 2001 angÄende vad ungdomar som gick sista Äret pÄ gymnasiet ansÄg vara av vikt i deras framtida arbetsliv, uppmÀrksammas stora skillnader i jÀmförelse med tidigare generationers vÀrderingar.

Bakgrund: Vi har idag en relativt jĂ€mn könsfördelning pĂ„ den svenska arbetsmarknaden, men ju högre upp i företagens hierarkier vi klĂ€ttar desto ojĂ€mnare blir fördelningen mellan kvinnor och mĂ€n. År 2007 var 28 % av alla chefer i de svenska börsnoterade bolagen kvinnor och endast 2 % av VD:arna i dessa bolag var kvinnor. Varför situationen ser ut som den gör finns det inget givet svar pĂ„, men nĂ„got som de allra flesta Ă€r överens om Ă€r att det behövs fler kvinnor pĂ„ de höga chefsnivĂ„erna. Det börjar bli allmĂ€nt kĂ€nt att bristen pĂ„ kvinnliga toppchefer Ă€r en riskfaktor för företagens kompetensutveckling, ledarskap och konkurrenskraft. Den senaste tidens intensiva debatt kring den lĂ„ga andelen kvinnliga toppchefer har fĂ„tt mĂ„nga ledare inom svenskt nĂ€ringsliv att öppna ögonen och uttrycka en vilja till förĂ€ndring.

Effektiviseringsarbete Àr inget nytt fenomen utan har lÀnge varit viktigt för företag. Ett av de mest kÀnda effektiviseringssystemen utvecklades pÄ Toyota och utifrÄn det systemet utformades senare begreppet Lean som i korthet handlar om stÀndiga förbÀttringar och eliminering av slöseri. Lean Àr uppbyggt utifrÄn varuproduktion men har under senare tid Àven kommit att anvÀndas inom tjÀnstesektorn. Det kan dock diskuteras i hur stor utstrÀckning Lean gÄr att anvÀnda inom tjÀnsteföretag. BÄde positiv och negativ kritik vad gÀller Lean i tjÀnsteföretag skapar ett intresse att vidare undersöka hur Lean i tjÀnstesektorn fungerar i praktiken.Det övergripande syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse för hur konceptet Lean kan anvÀndas inom tjÀnstesektorn.

Den svenska byggindustrin Àr en traditionsbunden sektor dÀr flervÄningshus med stomme i trÀ Àr en relativt ny företeelse. Sedan 1994 dÄ nya bygg- och konstruktionsregler infördes har tekniken för att bygga hus i trÀ med fler Àn tvÄ vÄningar, utvecklats till en vÀl fungerande industriell process. I samma takt som marknaden för flervÄningshus i trÀ har vuxit har Àven efterfrÄgan pÄ kompetens hos de producerande företagen ökat. Konstruktörer Àr en grupp som spelar en viktig roll i byggprocessen med ansvar för statiska berÀkningar i byggen och konstruktion av bÀrande element. Det har uppmÀrksammats att konstruktörer har mindre erfarenhet och kunskap om trÀ Àn om de tvÄ andra dominerande materialen pÄ marknaden, stÄl och betong.

Det förekommer ett eftersatt underhÄll i landets utemiljöförvaltningar, vilket leder till konsekvenser för anlÀggningarna och förvaltningarnas ekonomiska resurser. Detta arbete ansluter till SLU Moviums projekt UnderhÄllsskulden som Àmnar belysa problematiken. Begravningsplatser Àr en del av vÄrt kulturarv och deras kulturhistoriska vÀrden ska skyddas enligt 4 kap. kulturminneslagen. UnderhÄllet ska sÀkerstÀlla ett bevarande.

I och med att marknader blir allt mer mÀttade och produkter allt mer homogena blir pressen större pÄ företagen att genom sin kundinriktade personal tillföra ett mervÀrde till produkterna. Detta ökar det totala vÀrdet för kunden och sÀrskiljer ett företag frÄn dess konkurrenter. I och med att personalen blivit en allt viktigare resurs har intern marknadsföring fÄtt en mer central roll i det strategiska ledarskapet. Genom en vÀl planerad och genomförd intern marknadsföring kan ett företag sprida information och kommunicera med de anstÀllda, stÀrka humankapitalet genom exempelvis kompetensutveckling och nyttja motiverande system för att ge personalen incitament att prestera enligt sin fulla potential. I samband med att ett företag utvecklar nya projekt eller idéer Àr interna marknadsaktiveter nödvÀndiga för att kunna förankra dessa bland personalen, innan de presenteras för den externa marknaden, företagets kunder. Det finns i dagslÀget inga generella strategier för hur intern marknadsföring bör utformas som gÄr att applicera pÄ olika företag i olika branscher.

I ett konkurrenskraftigt samhÀlle mÄste mÄnga företag fundera över hur de kan stÀrka sin position pÄ marknaden. Kunskap Àr idag en stor konkurrensfaktor och nya innovationer Àr en viktig del i jakten pÄ framgÄng. Företag har lÀnge bildat olika typer av nÀtverk som hjÀlper dem fÄ fler fördelar i den allt snabbare, vÀxande marknaden och pÄ senare tid har ocksÄ andra typer av nÀtverk vÀxt fram. Samarbete mellan universitet/högskolor och nÀringsliv Àr ett exempel. En fungerande samverkan mellan högskolor och nÀringsliv Àr vÀldigt fördelaktigt för företagen dÄ detbland annat kan generera i bÀttre forskningsmöjligheter och rekryteringstillfÀllen vilket pÄ sikt kan ge enhÄllbar utveckling i regionen.

Syftet med denna studie Àr att klargöra en bestÀllares behov av ekonomisk bedömning ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar Àven till att undersöka varför tillÀmpningen av livscykelper-spektivet inte anvÀnds mer i dagens lÀge och hur en ökad anvÀndning kan uppnÄs. I dagens lÀge fokuseras det mycket pÄ byggkostnaden trots att 85% av byggnadens energian-vÀndning uppkommer under dess drift. Dessutom medför dagens takt pÄ nybyggnation en livslÀngd för en byggnad pÄ 200 Är för att upprÀtthÄlla dagens bostadsbestÄnd. Detta borde motivera anvÀndandet av ett mer lÄngsiktigt tÀnkande vad gÀller utformning och val av materi-al.