I denna kvalitativa studie undersöks hur vÀl det lokala betygssÀttningsarbetet pÄ en svensk gymnasieskola överensstÀmmer med styrdokumentens bestÀmmelser och riktlinjer för arbete med betyg och bedömning. TvÄ rektorer och tvÄ lÀrare intervjuades om arbetssÀtt vid betygssÀttning i nuvarande betygssystem.PÄ flertalet punkter tycks det arbete som förs med betyg och bedömning vara förenligt med befintliga nationella kriterier och föreskrifter för gott betygssÀttningsarbete.Resultaten vittnar emellertid om klara samverkansbrister. Paradoxalt nog blir detta Àn tydligare genom intervjuade rektorers Äsikt att skolan ifrÄga har mycket goda förutsÀttningar för samverkan. LÀrarna i studien Àr av klart avvikande uppfattning och hÀvdar att samverkansmöjligheterna Àr tÀmligen begrÀnsade, och att samverkan bör utökas pÄ sÄ gott som alla nivÄer i skolverksamheten; framförallt mellan gymnasieprogram, skolor och kommuner. Vidare efterfrÄgas en person som fÄr till stÄnd fler bedömningssamtal.

Idrottsjuridiken Àr ett underutvecklat rÀttsomrÄde i Sverige och inom ÀmnesomrÄdet finns mÀngder av frÄgor som behöver analyseras ytterligare. En sÄdan frÄga Àr omfattningen av fotbollsspelarens arbetsrÀttsliga rÀttigheter och skyldigheter gentemot sin klubb. Fotbollsspelare utgör en speciell grupp pÄ arbetsmarknaden som i mÄnga avseenden skiljer sig frÄn normen av ?vanliga? anstÀllda. NÄgon svensk rÀttspraxis för huruvida fotbollsspelare ska ses som arbetstagare finns ej.

Syfte Det övergripande syftet med studien Àr att utveckla och förbÀttra den kontext skolpersonal befinner sig i och som den nyanlÀnda sjuÄringen kommer till, för att uppnÄ en likvÀrdig skola för alla. Samarbete i skolan och med förÀldrarna belyses och diskuteras. Studien tar ocksÄ upp frÄgan om skolpersonalens synsÀtt pÄ modersmÄlets betydelse för elevens sprÄkutveckling och hur detta kan skapa möjligheter eller hinder i lÀs- och skrivutvecklingen. Följande forskningsfrÄgor besvaras: Vilka uppfattningar har olika yrkesgrupper om hur nyanlÀnda sjuÄringar kan arbeta i skolan och med familjen nÀr det gÀller att hjÀlpa en nyanlÀnd elev som inte kan lÀsa och skriva? Vilken syn har olika yrkesgrupper i skolan pÄ anvÀndandet av modersmÄlet i lÀs- och skrivutvecklingen? Vilka hinder och dilemman kan försvÄra arbetet med nyanlÀnda sjuÄringars lÀs- och skrivutveckling? Metod och teoriram Studien görs med en fenomenologisk ansats och för att söka svar pÄ forskningsfrÄgorna har tvÄ fokusgrupper med olika professioner i skolan anvÀnts.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om sambandet mellan fortbildning och skolutveckling i grundskolans Är F-5. Vad har pedagogerna för uppfattningar om organisationen av fortbildningen? Hur uppfattar de att skolledningen planerar in reflektionstid efter fortbildningen? Pedagogens egen uppfattning om fortbildningen, hur ser den ut? Upplever pedagogerna att deras fortbildning implementeras i verksamheten och bidrar till skolutveckling? KÀnner pedagogerna till kommunens skolutvecklingsprojekt VÄga Visa? Studien Àr en enkÀtstudie. EnkÀten Àr utformad som en strukturerad enkÀt med en öppen frÄga dÀr pedagogen fick ge sin egen syn pÄ fortbildning. Det Àr 41 pedagoger frÄn fyra grundskolor i en kommun som har svarat pÄ enkÀten. Resultatet visade att pedagogerna inte hade nÄgon gemensam uppfattning om vem det Àr som organiserar och planerar deras fortbildning.

Bakgrund: En organisation mÄste fatta en mÀngd beslut och vilket beslut som fattas beror pÄ dess vision och affÀrsidé. Ur affÀrsidén kan företagets kritiska framgÄngsfaktorer urskiljas eftersom denna anger vad organisationen skall tjÀna pengar pÄ. För att uppnÄ affÀrsidén utformar företaget en strategi och en struktur. Om det viktigaste för företaget Àr att uppnÄ kostnadsreducering kan strategin sÀgas vara produktionsorienterad. Resurser mÄste dÄ grupperas efter kompetensomrÄde och dÀrför vÀljs en funktionsorganisation.

Ämnet för den hĂ€r uppsatsen var i första hand mentorskap och jag ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv studera det samspel som sker mellan mentor och adept. För att förstĂ„ hur denna relation kan uppfattas som utvecklande för bĂ„de mentor och adept har jag i andra hand ocksĂ„ tittat pĂ„ de nĂ€raliggande begreppen coachning, fadderskap och handledning. Avsikten var dels att genom att synliggöra skillnader och likheter bidra till en förstĂ„else för hur de olika relationerna kan fungera som utvecklande relationer i arbetslivet och dels utröna vilken typ av kompetens adepter och mentorer menar att man utvecklar. En annan avsikt med arbetet var att bidra till att man anvĂ€nder de olika begreppen pĂ„ ett mer konsekvent sĂ€tt.Anledningen till mitt val av problemomrĂ„de hĂ€nger samman med att jag uppfattar att mentorskap Ă€r ett begrepp som anvĂ€nds i flera sammanhang och med olika innebörd. Ofta talar man om mentorskapsprogram dĂ€r syftet med programmen bl.a.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att belysa hur nÄgra av de personer som var utlÄnade under ett tillfÀlligt samarbete i Arvika under vÄren 2008 pÄverkades. Samarbetet gick ut pÄ att förtaget Thermia VÀrme AB, som hade minskad orderingÄng vid starten av samarbetet, gick samman med tre andra företag i Arvika som dÄ var i behov av tillfÀllig extra arbetskraft. Thermia lÄnade ut en del av sin personal som sedan skulle tillbaka efter cirka fyra mÄnaders uthyrning. I de intervjuer som genomfördes framkom det att man antingen var frivillig till uthyrning, alltsÄ valde sjÀlvmant om man ville bli uthyrd, eller sÄ var man tvingad till uthyrning. Man fick dÄ vÀlja pÄ att bli uthyrd eller att bli uppsagd. Projektet i Arvika Àr relativt ovanligt men det har funnits liknande samarbeten, dock saknas det forskning kring dessa.

I ett samhÀlle dÀr kunskap i allt större utstrÀckning Àr köpvara blir företags kompetensförsörjning allt viktigare. Att attrahera, rekrytera och bibehÄlla personal i linje med strategin kan göra skillnad, bÄde för medarbetares kompetensutveckling men Àven organisationers resultat. NÄgot som rör till det i arbetet med kompetensförsörjning Àr förvirringen kring det mÄngfacetterade begreppet kompetens. Det anvÀnds för stort och smÄtt och har med sin positiva klang blivit ett modeord som ytterligare spÀr pÄ att det anvÀnds som ersÀttning för andra ord som exempelvis kvalifikation.Jag har genomfört min studie pÄ ett företag i hÀlsobranschen. Det finns enligt dem sjÀlva stor tillvÀxtpotential om man lyckas möta efterfrÄgan genom att leverera rÀtt produkter med rÀtt medarbetares kompetens.

Denna studie har utförts pÄ uppdrag av ett företag. Syftet med studien Àr att undersöka företagets attraktivitet för framtida arbetstagare. För att göra det tar vi reda pÄ om det finns nÄgra medarbetarlöften pÄ företaget dvs. vilka förmÄner organisationen erbjuder sina anstÀllda. Studiens resultat kan sedan komma att ligga till grund för företagets vidare arbete med att bli Ànnu mer attraktiv som arbetsgivare.

SamhÀllet förÀndras kontinuerligt. För att mÀnniskor ska mÄ bra i ett förÀnderligt arbetsliv behöver de uppleva att de har möjlighet att vara delaktiga kring det som berör dem. Ett hÀlsofrÀmjande arbetsliv Àr inte bara gynnsamt för individen, det bidrar Àven till hÄllbar tillvÀxt i samhÀllet.  Organisationer strÀvar efter att utveckla sina verksamheter, vilket i forskning ofta diskuteras utifrÄn ekonomiska perspektiv. Att i kontrast till det ekonomiska perspektivet studera organisationer utifrÄn ett pedagogiskt perspektiv Àr föreliggande undersöknings fokus. Perspektivet syftar till att studera mellanmÀnskliga pÄverkans- och förÀndringsprocesser samt dessas förutsÀttningar inom organisationer.

Kunskap och kompetens Àr en förutsÀttning för företagens konkurrenskraft och lÄngsiktiga överlevnad. Den snabba teknikutvecklingen inom mÄnga branscher, det minskade intresset för mÄnga utbildningar inom teknik och naturvetenskap liksom de förvÀntade stora pensionsavgÄngarna sÀtter frÄgan om kompetensförsörjning i fokus. Skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté arbetar bl a med branschens image och attraktionskraft med syfte att stÀrka den lÄngsiktiga konkurrenskraften för branschens företag. MÄlgrupperna för satsningen Àr ungdomar inom gymnasium och högskola samt företrÀdare för den egna branschen. För nÀrvarande pÄgÄr en utvÀrdering som ska visa om kompetensförsörjningskommitténs verksamhet Ästadkommer efterstrÀvade reella resultat. Syftet med den delstudie som redovisas i denna rapport har varit att fÄnga branschens synpunkter pÄ kompetens och hur man vÀrderar kompetensförsörjningskommitténs verksamhet.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv pÄ specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lÀrarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte Àr att med perspektiv pÄ specialpedagogik, undersöka hur portfolion anvÀnds pÄ förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt pÄverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? PÄ vilka sÀtt anvÀnds portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhÄllningssÀtt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion anvÀndas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv pÄ specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lÀrarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte Àr att med perspektiv pÄ specialpedagogik, undersöka hur portfolion anvÀnds pÄ förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt pÄverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? PÄ vilka sÀtt anvÀnds portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhÄllningssÀtt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion anvÀndas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

Rubrik: Ensam Àr stark, men tillsammans Àr vi starkare?Problem: Synen pÄ smÄföretagande har förÀndrats genom tiderna. LÀnge ansÄgs inte smÄföretagande som en viktig del i samhÀllsekonomin. Idag dÀremot, Àr smÄföretag centrala i Sveriges sÄvÀl som vÀrldens ekonomi dÄ de utgör en betydande del av den ekonomiska tillvÀxten. Som smÄföretagare idag Àr det vanligt med problem som tidsbrist, för stort informationsflöde och avsaknad av affÀrskompetens.